Utrikes födda (totalt)
+6 mdkr
+0,1 % av BNP
- Per person
- +2 700 kr
- Befolkning
- ~2 189 000
Oberoende sammanställning · uppdaterad löpande
Sveriges största öppna databas över samhällsutvecklingen
Källbelagt. Neutralt. Öppen data.
Utforska Sveriges utveckling kommun för kommun, år för år, direkt från originalkällorna.
Databasens omfattning
Om Sverigefakta- 290
- kommuner
- 5 800
- kommunsidor
- 2 103
- datapaket
- 1 720
- källhänvisningar
- Offentlig statistik
- Alla siffror länkar till sina primärkällor.
- Öppen metod
- Inget tyckande. Bara data.
- 364
- faktasidor
- 46
- myndigheter
- 44
- interaktiva diagram
- 100 %
- öppna källor
Publika, indexerbara sidor på svenska och engelska. Interna sidor, API-rutter och noindex-sidor räknas inte.
Unika domäner klassade som myndighet eller forskning bland källhänvisningarna.
Diagramkomponenter som renderas från öppna dataserier i repot.
Varje siffra går att spåra till en offentligt tillgänglig källa.
Data uppdateras löpande från officiella källor i Sverige och internationellt.
Börja här
Fyra vägar in i datan
Ny på sidan? Välj en ingång. Allt är källbelagt och nedladdningsbart.
Statistik
Statistik & visualiseringar
Fyra tematiska hubbar — brottslighet, migration, ekonomi och skola — med 41 interaktiva diagram. Källa och år vid varje serie.
Kommuner
Jämför Sveriges 290 kommuner
Interaktiv karta och 8 ämnessidor per kommun: demografi, ekonomi, arbetsmarknad, hälsa, bostäder, skola, politik och brott.
Analyser
Djupgående analyser
Sex kapitel om samhällsförändringen 1990–2025 — längre texter som väger samman flera källor, med tabell och tidslinje.
Öppen data
Ladda ned öppna dataset
Råmaterialet bakom varje diagram som CSV och JSON, med fullständig källista. Licens: CC BY 4.0.
Fem saker du bör veta
Om Sverige — kort och källbelagt
Fem centrala fakta om Sverige, baserade på officiell statistik från myndigheter och forskningsinstitut.
- Se hela underlaget
Var femte person i Sverige är utrikes född
År 1990 var siffran 9,2 %. Andelen med utländsk bakgrund är 27 % (2024).
Källa: SCB, 2024
20,5 %1990: 9,2 %2024: 20,5 %Utrikes födda, andel av befolkningen 1990–2024 - Se hela underlaget
Migrationens nettokostnad är omtvistad
Ruist (ESO 2018): ≈ 74 mdr/år livstidsperspektiv. KI (2025): tvärsnitt visar lägre men positiv nettokostnad. Vi visar båda.
Källa: Ruist ESO 2018:3 · KI 2025
74 mdr/år- Ruist (ESO 2018)74 mdr/år
- KI (2025)lägre — ej beloppsatt
Två skattningar av samma fråga — olika metod - Se hela underlaget
Sprängningar: rekord 2023, kraftig nedgång 2026
189 fullbordade sprängningar 2025 (Polisen). Brå: 621 anmälda inkl. försök. H1 2026: kraftig minskning.
Källa: Polisen · Brå, 2025
1892018: 1622025: 189Fullbordade sprängningar per år (Polisen) - Se hela underlaget
PISA-läsning tillbaka på 2000-nivå
Sveriges 15-åringar läser sämre 2022 än 2000 (516). OECD-snittet är 476.
Källa: OECD PISA, 2022
4872000: 5162022: 487OECD-snitt 476
PISA läsförståelse, poäng 2000–2022 - Se hela underlaget
Mellanmänsklig tillit har fallit i utsatta grupper
Andelen som har hög tillit till andra: 57 % (2025). I socialt utsatta grupper är fallet störst.
Källa: SOM-institutet, 2025
57 %Andel med hög tillit till andra människor (2025)
Kostnadsklockan
Invandringens offentliga finanser — vad siffrorna faktiskt visar
Klockan är inte en realtidsmätning. Den tar Konjunkturinstitutets (KI) årssiffra på −22 miljarder kronor och slår ut den över årets sekunder — så att en stor abstrakt totalsiffra blir gripbar. Metodlänken ligger under siffran.
Sedan du scrollade hit · illustration
originalpriser · KI 2025 · SKR 2022 · Brå 2021:9
Vad kostar invandringen?
Standard: KI:s nettosiffra för flyktinggruppen (−22 mdkr/år). Övriga rutor är add-ons — de kan överlappa varandra och KI-nettot, klicka på/av för att jämföra.
Laddar beräkning …
≈ 000 000 flyktingår à 74 000 kr (Ruist 2018, originalpriser)
Huvudkälla · Joakim Ruist · ESO 2018:3Livstidsperspektiv, 2018 års beräkning
Invandringens offentliga finanser — vad siffrorna faktiskt visar
Ruists ESO 2018:3 ger den direkta finansiella siffran per flykting: cirka −74 000 kr/år (2015 års priser) räknat över hela livet. De nationella totalsiffrorna stannar där. Den här webbplatsen granskar också det som ligger utanför — kommunal obalans, brottslighetens kostnader och långsiktiga konsekvenser.
Vad en flykting kostar det offentliga netto per år — genomsnitt över livet
0 krper år, över livet (2015 års priser)
Genomsnittlig nettokostnad för det offentliga (skatter in minus bidrag och service ut) per flykting enligt Joakim Ruist, ESO 2018:3. Räknat över hela livet — från etablering till pension. Spannet beror på integrationspotential och ursprungsland.
Spann enligt Ruist 2018
2015 års priser
−53 000 kr
Hög integrationspotential
−74 000 kr
Genomsnitt
−94 000 kr
Låg integrationspotential
2015 · tvärsnitt−41,5 mdkrtotalt för ca 690 000 personer i flyktinggruppen (−60 000 kr per person, 2015 års priser).
Senare data (KI 2025)KI:s Specialstudie 117 visar att flyktinggruppens årsbidrag förbättrats från −41,5 mdkr (2015) till −22 mdkr (2022). Fortsatt negativt — men mindre negativt än 2015. Se historik →
Uppdelning · vad ingår i −74 000 kr
Vart går pengarna?
Solkartan bryter ned det offentligas nettokostnad per flykting — skatter in mot bidrag, vård, skola och service ut.
Kompletterande · KI 2025 · tvärsnitt 2022
Vad betalar respektive grupp netto till det offentliga?
KI:s Specialstudie 117 (juni 2025) redovisar 2022 års nettobidrag. 2022 var ett historiskt gynnsamt år.
Flyktingar (inkl. anhöriga)
−22 mdkr
−0,4 % av BNP
- Per person
- −27 500 kr
- Befolkning
- ~789 000
Övriga utrikes födda
+28 mdkr
+0,5 % av BNP
- Per person
- +19 800 kr
- Befolkning
- ~1 400 000
Inrikes födda (referens)
−6 mdkr
−0,1 % av BNP
- Per person
- −700 kr
Metodnot: totalsumman i mdkr och siffran ”per person” bygger på delvis olika snitt i KI:s modell. Se metodnoten på Arbete avgör → för hur ~+6 mdkr för utrikes födda totalt förhåller sig till ~+2 100 kr/person i individdata.
Kontext: Tioårssnittet 2013–2022 är −16,1 mdkr/år. Kumulativt 1983–2022: +3 mdkr. Se historik → Per uppehållstillstånd → Totalkostnad →
Granskning · utanför de officiella siffrorna
Fyra saker huvudsiffran missar
Siffrorna om invandringens kostnader bygger på Ruist och Konjunkturinstitutet (KI). De mäter direkta pengar in och ut ur den offentliga kassan — skatter, bidrag, vård, skola. Här visar vi det som ofta faller utanför huvudsiffran: kommunala kostnader, brottslighet, långsiktiga effekter och andra generationen.
Kommunal nivå
Där statens kalkyler inte räcker till
Statens fasta ersättning till kommunen (schablonersättningen) gäller bara i två år. Efter det får kommunen själv fortsätta betala för försörjningsstöd, SFI (svenska för invandrare), socialtjänst och skola.
Läs granskningen →
Brottslighet
Kostnader som inte räknas in
Enligt Brå (Brottsförebyggande rådet, rapport 2021:9) misstänks utrikes födda för brott ~2,5 gånger så ofta som inrikes födda med svenskfödda föräldrar när man kontrollerar för ålder och kön. Socioekonomi (inkomst, utbildning, bostadsområde) förklarar en stor del av skillnaden, men en rest kvarstår. För andra generationen är siffran ~3,2 gånger. Kostnaden för polis och domstolar delas inte upp per grupp.
Läs granskningen →
Långsiktigt
Strukturella konsekvenser
Demografi, segregation, skolresultat, försörjningsbörda och tilliten mellan människor — effekter som byggs upp under 20–30 år och därför inte syns när man bara tittar på ett år i taget.
Läs granskningen →
Andra generationen
Det totalsiffran missar
Barn som är födda i Sverige men har två föräldrar födda utomlands räknas som 'svenskfödda' i KI:s statistik — och försvinner därför ur kostnadskalkylen. Brå visar samtidigt att den här gruppen misstänks för brott ~3,2 gånger så ofta som inrikes födda med svenskfödda föräldrar när man kontrollerar för ålder och kön. Socioekonomi förklarar en stor del av skillnaden, men en rest kvarstår — högre än bland utrikes födda.
Läs granskningen →
Vad bör göras?
Tio åtgärdsförslag — rangordnade efter genomslag
Från 'jobb först' och rätt till bidrag efter tid i landet (så kallad kvalifikationsprincip) till stramare regler för asyl och anhöriginvandring. Med stöd i Ruist, KI, Riksrevisionen, OECD och Finanspolitiska rådet.
Läs åtgärdsförslagen →Lokal granskning
Så ser det ut i din kommun
Sök bland Sveriges 290 kommuner och se en uppskattning av vad invandringen kostar det offentliga (skatter in minus bidrag och service ut) — baserad på KI:s Specialstudie 117 (2025) och räknat om utifrån hur just din kommuns befolkning ser ut.
Granskning · 1985 → 2025
Vad hände med Sverige?
På en generation har Sverige gått från ett av världens tryggaste och mest sammanhållna länder till att toppa europeiska listor över dödligt skjutvapenvåld, sprängningar och segregation. Den här sektionen sätter siffrorna bredvid varandra — utan att blunda för vad de visar.
Notering 2024: skjutningarna föll från 391 (2022) till 296 (2024) och dödsskjutningarna från 63 till 44. Det är en tydlig nedgång — men fortfarande långt över nivån före 2015. Källa: Polismyndigheten / Brå (se /api/trends/json).
Sverige 1990 vs Sverige 2024 — tio officiella mått
Dödsskjutningar per år(Brå)
- Då (90-tal)
- ca 8 (1996)
- Nu (2020-tal)
- 44 (2024)
Personer skjutna till döds — toppår(Brå (*retrospektiv uppgift; särredovisning i officiell statistik börjar först 2017))
- Då (90-tal)
- 17 (2011)*
- Nu (2020-tal)
- 63 (2022)
Totala skjutningar(Polisen)
- Då (90-tal)
- ej jämförbar serie
- Nu (2020-tal)
- 296 (2024)
Anmälda sprängningar inkl. försök(Brå)
- Då (90-tal)
- < 30/år (90-talet, retrospektiv)
- Nu (2020-tal)
- 377 (2024), 392 (2023), 621 (2025 prel.)
Fullbordade detonationer(Polisen)
- Då (90-tal)
- ej separat serie (90-talet)
- Nu (2020-tal)
- 136 (2024), 149 (2023), 189 (2025)
Andel utrikes födda(SCB)
- Då (90-tal)
- 9 % (1990)
- Nu (2020-tal)
- 20,5 % (2024)
Andel med utländsk bakgrund(SCB)
- Då (90-tal)
- 13 % (1990)
- Nu (2020-tal)
- 27 % (2024)
Polisens utsatta områden(Polisen (metodbyte 2025))
- Då (90-tal)
- 0 (begreppet fanns ej)
- Nu (2020-tal)
- 59 (2025)
PISA-läsförståelse(OECD/Skolverket)
- Då (90-tal)
- 516 (2000)
- Nu (2020-tal)
- 487 (2022)
Mellanmänsklig tillit (hög)(SOM Svenska trender 1986–2025)
- Då (90-tal)
- ca 62 % (1996)
- Nu (2020-tal)
- ca 57 % (2025)
Otrygga kvinnor (sen kväll i bostadsområdet)(Brå NTU)
- Då (90-tal)
- ≈ 13 % (2006)
- Nu (2020-tal)
- 30 % (2024)
| Mått | Då (90-tal) | Nu (2020-tal) |
|---|---|---|
| Dödsskjutningar per år(Brå) | ca 8 (1996) | 44 (2024) |
| Personer skjutna till döds — toppår(Brå (*retrospektiv uppgift; särredovisning i officiell statistik börjar först 2017)) | 17 (2011)* | 63 (2022) |
| Totala skjutningar(Polisen) | ej jämförbar serie | 296 (2024) |
| Anmälda sprängningar inkl. försök(Brå) | < 30/år (90-talet, retrospektiv) | 377 (2024), 392 (2023), 621 (2025 prel.) |
| Fullbordade detonationer(Polisen) | ej separat serie (90-talet) | 136 (2024), 149 (2023), 189 (2025) |
| Andel utrikes födda(SCB) | 9 % (1990) | 20,5 % (2024) |
| Andel med utländsk bakgrund(SCB) | 13 % (1990) | 27 % (2024) |
| Polisens utsatta områden(Polisen (metodbyte 2025)) | 0 (begreppet fanns ej) | 59 (2025) |
| PISA-läsförståelse(OECD/Skolverket) | 516 (2000) | 487 (2022) |
| Mellanmänsklig tillit (hög)(SOM Svenska trender 1986–2025) | ca 62 % (1996) | ca 57 % (2025) |
| Otrygga kvinnor (sen kväll i bostadsområdet)(Brå NTU) | ≈ 13 % (2006) | 30 % (2024) |
Historisk jämförelse
Sverige då och nu (1990 → 2025)
Brottslighet, skolresultat, tillit och trygghet under fyra decennier — i jämförbara mått.
44
dödsskjutningar 2024 — ner från 63 år 2022 (Brå/Polisen)
Läs granskningen →
Kvinnors trygghet
Hederskultur och kvinnors rättigheter
Hedersrelaterat våld, kontroll och könssegregering — vad svensk forskning visar.
≈ 240 000
unga lever med hedersnormer (forskaruppskattning, Astrid Schlytter / Sthlms stad)
Läs granskningen →
Otrygg vardag
Gängvåldets påverkan på samhället
Skjutningar, sprängningar och företag som väljer bort Sverige eller vissa områden.
189
fullbordade sprängdåd 2025 (Polisen). Brå: 621 anmälningar inkl. försök
Läs granskningen →
Befolkningen
Demografisk och kulturell förändring
Hur snabbt Sveriges befolkningssammansättning har förändrats — på två generationer.
ca 27 %
av Sveriges befolkning har utländsk bakgrund (SCB 2024)
Läs granskningen →
Samhällskontraktet
Social tillit och samhällskontrakt
Tillitstrender från SOM-institutet, segregation och parallella samhällen.
sjunker
mellanmänsklig tillit sjunker snabbare bland socialt utsatta grupper (Holmberg & Rothstein, SOM 2022)
Läs granskningen →
Näringslivet
Företag och kompetensflykt
Rekryteringsproblem, etableringar som uteblir och hur otrygghet förändrar affärsklimatet.
1 av 4
företagare har övervägt att flytta verksamhet pga otrygghet (medlemsenkät, Svenskt Näringsliv — intresseorganisation)
Läs granskningen →
Utforska hela granskningen →
Källor: Brå · Polisen · SCB · OECD/Skolverket · SOM-institutet · Forskning · Branschenkäter (Svenskt Näringsliv)
Inför valet 2026
Granska partierna innan de ber om din röst
Här samlas riksdagsröster, migrationsindex, avvikare och Tidö-tracker — så att vallöften kan jämföras med faktisk handling.
Migrationsindex
Hur röstar partierna i migrationsfrågor?
Riksdagsvoteringar sorterade efter migration, asyl, återvandring och kontrollpolitik.
Öppna indexet →
Positionsmatris
Fyra axlar: migration, brott, integration, skatt
Jämför ledamöter och partier utifrån kuraterade nyckelvoteringar från riksdagen.
Jämför positioner →
Tidö-tracker
Vad har faktiskt genomförts?
Åtaganden i lagstiftningskedjan: från utredningsdirektiv och SOU (Statens offentliga utredningar) till proposition, riksdagsbeslut och färdig lag (SFS).
Följ åtgärderna →
Granskning & ansvarsutkrävande
Följ pengarna, följ ansvaret
Fyra egna granskningar där vi går bortom siffrorna — från Kod 291 och privata utförare till myndighetskritik och välfärdsbrott.
Kod 291
291-polisen — vad har hänt sen 2015?
Vad Polisens 291-lägesbild från hösten 2015 visade — och vad som har hänt sedan dess. Ingen samlad brottsutredning, utan Polisens händelsekodning kring asylboenden.
Läs granskningen →
Följ pengarna
Vinnarna i mottagandet
Privata utförare som tjänat mest på asyl- och integrationsmottagandet. Kartlagt bolag för bolag.
Se listan →
Riksrevisionen · JO · KU
Granskning & kritik mot myndigheter
Sammanställd kritik från oberoende granskningsorgan — sorterat på ansvarig myndighet.
Öppna registret →
Välfärdsbrott 2024
Färsk lägesbild — ISF, NOA, FOI
Årsöversikt över felaktiga utbetalningar, systematiskt fusk och organiserad brottslighet mot välfärden.
Läs lägesbilden →
Vanliga påståenden
Klicka på asterisken för siffrorna bakom.
Påståenden som upprepas så ofta att de sällan granskas. Vi tar dem ett i taget — med offentlig statistik.
Trygghet
- FalsktSverige är tryggt
- FalsktSprängningarna är under kontroll
- Delvis santYttrandefriheten är stark i Sverige
Vård
- FalsktVården är tillgänglig i tid
- FalsktVi tar hand om våra äldre
Skola
- Delvis santVi har en bra skola
- FalsktSvenska elever ligger i topp
Ekonomi
- Delvis santEkonomin är stark
- FalsktSkattetrycket är lågt
- SantSverige har hög sysselsättningsgrad i internationell jämförelse
- SantSverige har låg statsskuld jämfört med EU-snittet
Integration
- FalsktIntegrationen fungerar
- Delvis santInvandringen är lönsam
- Delvis santSverige är ett jämställt land
- Delvis santSverige är världens mest generösa land
- FalsktUtanförskapet minskar
- SantMellanmänsklig tillit är hög i Sverige
Sverige på kartan · interaktiv
Byt lager, byt år, klicka en kommun
Fyra kartor, 290 kommuner, jämför 2015 med senaste år. Under kartan: snittandelen utländsk bakgrund i Polisens 59 utsatta områden — 2–3 gånger riksgenomsnittet.
Läslager · Polisens 59 utsatta områden
65–80 % utländsk bakgrund — mot rikets 27 %
Interaktiva verktyg · illustrationer
Testa antaganden och se proportioner
Verktygen visar modeller, scenarier och jämförelser — inte en faktisk realtidsmätning av offentliga pengar.
Vanliga frågor
Vad ingår — och vad ingår inte?
De vanligaste invändningarna och frågorna besvarade neutralt och med källhänvisning.
Hur väljs källorna?
Primärt offentlig statistik: SCB, Brå, KI, ESO, Polisen, OECD, Riksrevisionen. Kompletterat med akademiska källor (SOM, V-Dem, enskilda forskare som Schlytter) och enkäter från branschorganisationer (t.ex. Svenskt Näringsliv) — dessa märks ut som forskaruppskattning respektive intresseorganisationsenkät i sitt sammanhang.
Varför konjunkturspann och inte enskilda år?
Enskilda toppår (2022) eller bottenår överdriver. Vi visar 2015–2022 för att fånga både hög- och lågkonjunktur.
Är skolresultaten verkligen jämförbara?
Inte alltid. I PISA 2018 lät Sverige ovanligt många elever slippa provet (~11 %, enligt Riksrevisionen 2021:12) — vilket kan ha gjort snittet lite bättre än det annars varit. Vi flaggar det.
Hur mäts demokrati och tillit?
V-Dem (Varieties of Democracy, internationellt forskningsinstitut) för demokrati, SOM-institutet vid Göteborgs universitet för tillit. Båda är akademiska mätserier med öppna metodbeskrivningar vi länkar till.
Räknas brottslighetens kostnader in i ekonomi-siffrorna?
Nej. Ruist/ESO och KI mäter bara direkta pengar in och ut ur den offentliga kassan — inte indirekta kostnader som otrygghet, sjukfrånvaro eller minskad tillit.
Är anhöriginvandring medräknad?
Ja, i Ruists flyktingkategori.
Varför ser kommunerna det annorlunda?
Stat och kommun bär olika delar av kostnaderna — vi särredovisar.
Vad gör ni när forskningen är oenig?
Visar båda sidor och länkar primärkällan. Vi tar inte ställning åt läsaren.
Metodik · källkritik · definitioner
Så räknar vi — och vad siffrorna inte säger
Alla siffror på webbplatsen kommer från publika myndighetsrapporter. Här ser du primärkällorna, hur centrala begrepp definieras och vilka begränsningar du ska känna till innan du tolkar siffrorna.
Så räknar vi
- Huvudsiffra: Ruist ESO 2018:3 — 74 000 kr/år per flykting över livet.
- Tvärsnitt 2022: KI Specialstudie 117 (juni 2025).
- Kommunal nivå: Ruists genomsnitt skalat på kommunal statistik från SCB.
- Brott: Brå 2021:9 — överrisk per grupp, åldersstandardiserat.
- Inflation: SCB KPI, justerar äldre belopp till 2026 års prisnivå.
Primärkällor
- ESO 2018:3 – Tid för integration (Ruist)ESO/Finansdepartementet
- Specialstudie 117 – Invandrades nettobidrag 1983–2022Konjunkturinstitutet, juni 2025
- Statistik om brott (rapport 2021:9)Brå – Brottsförebyggande rådet
- Utsatta områden – lägesbild 2023Polismyndigheten (NOA)
- Befolkning efter utländsk/svensk bakgrundStatistiska centralbyrån (SCB)
- Skolresultat och PISASkolverket
- Migrationsstatistik (uppehållstillstånd m.m.)Migrationsverket
- World Values Survey – SverigeWVS Association
- SOM-undersökningen – tillit & samhälleSOM-institutet, Göteborgs universitet
- Segregationsmått (Delmos-arvet)Statskontoret / SCB integrationsdatabas
Begränsningar & källkritik
- KI och Ruist fördelar inte rättsväsendets kostnader per grupp — brottslighetens nettoeffekt är därför inte med i huvudsiffran.
- Andra generationen klassas som inrikes födda i KI:s data → deras nettobidrag göms i 'inrikes födda'-siffran.
- Demografi: åldersfördelning skiljer sig kraftigt mellan grupper. Åldersstandardiserade tal finns hos SCB/Brå men inte alltid i populära jämförelser.
- Definitionsglidning: 'flykting', 'invandrare' och 'utländsk bakgrund' används olika av olika myndigheter — jämför alltid samma definition.
- Urvalsfel: opinionsundersökningar (SOM, WVS) bygger på frivilligt deltagande och kan systematiskt missa de mest utsatta grupperna.
- Interpolerade värden i historikserien 1983–2022 är linjära mellan KI:s publicerade brytpunkter och ska tolkas som visuell illustration.
Definitioner
Klicka för att se hur varje begrepp definieras — och vilken myndighet som äger definitionen.
Hur siffrorna ska – och inte ska – tolkas
- Analyserna är statiska tvärsnitts- eller livscykelberäkningar baserade på registerdata.
- Indirekta och dynamiska effekter (löner, sysselsättning för inrikes födda, tillväxt, innovation, brottslighet, bostadsmarknad m.m.) ingår inte.
- Framtida utfall är osäkra och bygger på antaganden om sysselsättning, inkomster och välfärdskonsumtion.
- Nettobidraget förbättrades markant från 2017 och framåt – lägre flyktinginflöde, bättre etablering och fortsatt arbetskraftsinvandring.
- Flyktingars bidrag är kraftigt negativt de första 10–15 åren, blir positivt efter ca 15–30 år, och negativt igen efter ca 40 år p.g.a. pension.
Detta är inte en fullständig samhällsekonomisk analys – endast en uppskattning av direkta offentliga inkomster och utgifter.