Metod-simulator

Kör om KI:s metod med 2025-parametrar

Konjunkturinstitutets Specialstudie 117 från 2022 är en generationskalkyl-liknande modell: den räknar per capita hur en individs framtida skatteinbetalningar och transfereringar summeras över livscykeln, diskonterat till nuvärde. Metoden är parametriserad — byt indata så får du ett nytt resultat. Här kan du köra om modellen med KI:s originalparametrar (2022) eller uppdaterade 2025-antaganden (SCB AKU 2024, ny transfereringsnivå, lägre realränta), eller justera helt själv.

Pedagogisk återuppspelning — inte KI:s exakta modell. Vi återanvänder metodens logik (sysselsättningsgap × transfereringar/skatter, ålderskomposition, diskontering) med publicerade aggregatparametrar. Mikrodata-nivåns individvariation och kohortspecifika utfall kan bara replikeras med tillgång till SCB:s registerdata.

Antaganden

Sysselsättningsgap vs infödda (procentenheter)15 pe

SCB AKU 2024: ~17 pe för utrikes födda från icke-västerländska länder.

Andel i arbetsför ålder vid ankomst62 %

Lägre andel = fler barn/äldre → större offentlig konsumtion.

Real diskonteringsränta3.0 %

KI 2022: 3,0 %. KI 2025: 2,0 % (efter ränteomvärdering).

Tidshorisont40 år

KI räknar livscykel — 40 år är standardansatsen.

Nettoskatt per sysselsatt (kr/år)135 tkr

Genomsnittlig fiskal nettoeffekt per sysselsatt inrikes född.

Transferering per icke-sysselsatt vuxen (kr/år)175 tkr

Försörjningsstöd, bostadsbidrag, sjuk/aktivitetsersättning m.m.

Ålderskomposition-justering0,55

Vikt för barn/äldre-tjänster utöver arbetsför ålder.

Netto per capita och år

−17 000 kr

Odiskonterat årsflöde. Negativt = årlig kostnad för offentliga finanser.

Nuvärde över 40 år

−390 000 kr

Summerat livscykelvärde per capita, diskonterat med 3,0 %.

Modellerad sysselsättningsgrad

67,0 %

Infödd ≈ 82 % (SCB AKU 2024) minus valt gap.

Skillnad mot KI 2022

+0 kr

Delta i nuvärde jämfört med KI:s original 2022-parametrar.

Så här räknar modellen

För varje år: sysselsättning × nettoskatt − (1−sysselsättning) × transferering, viktat med andelen i arbetsför ålder och en ålderskomposition-justering (barn/äldre-tjänster). Årsflödet diskonteras över tidshorisonten till ett nuvärde per capita.

Vad byte av år ändrar: sysselsättningsgapet har ökat något sedan 2022 (2015-kohorten integrerar långsammare än tidigare kohorter), transfereringsnivån har följt inflation, och realräntan har fallit. Alla tre trycker nuvärdet nedåt.

Källor: KI Specialstudie 2022/117, KI:s 2025-uppdatering, Ruist ESO 2018:3, SCB AKU, OECD International Migration Outlook 2023.

Se även

What-if: aggregerad volym-simulator →

Testa hur årsvolym, arbetskraftsandel och integrationskrav påverkar den totala nettokostnaden.

Bakgrund

Vad invandringen kostar — metod & osäkerhet →

Hur bottom-up (Ruist) och top-down (KI) förhåller sig, och varför slutsumman alltid blir ett spann.

Disclaimer

Detta är en pedagogisk återuppspelning av metodens logik, inte KI:s officiella mikrodata-modell. Enskilda parametrar är hämtade från publicerade aggregat (SCB, OECD, KI, Ruist). Individvariation och kohortspecifika utfall kan bara replikeras med tillgång till SCB:s registerdata.