Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA.com

Simulator

What if — testa andra modeller

Här kan du testa hur den fiskala nettoeffekten förändras vid olika policyval. Simulatorn har tre förvalda lägen: Fortsatt nuvarande väg, Dansk modell (striktare familjeåterförening) och Hög integrationskrav + låg volym. Du kan även justera reglagen fritt.

Så räknar modellen: Ruists 74 000 kr/år (ESO 2018:3) är en genomsnittlig nettokostnad för flyktinginvandring. Modellens “Kostnad per person” blandar in arbetskraftsandelen (som bidrar netto med ca 30 000 kr/år enligt KI Specialstudie 117), integrationsfaktor och trängselfaktor — därför landar utfallet lägre än 74 000 kr när arbetskraftsandelen är över noll. Formel per KPI visas i respektive kort. “Kostnad per person”-kortet visar även spann (låg–hög) motsvarande Ruists osäkerhetsintervall 53–94 000 kr.
Pedagogisk modell — ej prognos. Alla siffror är härledda approximationer baserade på publicerad forskning (Ruist ESO 2018:3, Brå 2021:9, SKR, OECD, KI 117). Konstanter och formler är förenklingar för att illustrera storleksordning, inte exakta utfall. Intervall anges där osäkerheten är stor.

Policyreglage

25 000
20 %
Medel
Låg

Kommunal full kostnadstäckning

Annars: dagens schablon

10 år

Årlig nettokostnad

1,2 mdkr

0 mdkrvs nuläge

Spann: 0,8 mdkr – 1,6 mdkr

Total fiskal nettoeffekt per år för årets mottagningskohort.

Kostnad per person

49 352 kr

0 krvs nuläge

Spann: 33 644 kr – 64 312 kr

Genomsnittlig nettokostnad per mottagen person och år.

Kommunal obalans

0,2 mdkr

0 mdkrvs nuläge

Glapp mellan statlig schablon och kommunernas faktiska utgifter.

Brottskostnader

0,1 mdkr

0 mdkrvs nuläge

Polis, åklagare, domstol, kriminalvård — fördelat på årets kohort.

Ackumulerat 10 år

12,3 mdkr

0 mdkrvs nuläge

Summerad nettoeffekt över vald tidshorisont.

Sysselsättning efter 5 år (härlett)

49,7 %

+0,0 pevs nuläge

Modellerad andel sysselsatta 5 år efter ankomst (procentenheter). Härlett mått — inte direkt SCB-statistik.

Disclaimer

Detta är en pedagogisk approximation, inte en officiell prognos. Volymantaganden är kvalificerade gissningar för att illustrera storleksordning. Kostnad per person är ett genomsnitt — verkligt utfall varierar med ålder, ursprung, utbildning och mottagningsår. Inga politiska tolkningar görs.

Om utvisningsreglaget: Brå 2021:9 belägger skillnader i registrerad brottsmisstanke, inte att utvisning av grovt kriminella kausalt sänker totala brottskostnader. Reglaget modellerar en antagen effekt (formel: × (1 − 0,35·utvisning)) för att illustrera storleksordning — inte ett belagt orsakssamband.

Om verktyget

What if — antaganden, formler och begränsningar

En pedagogisk simulator, inte en officiell prognos. Verktyget räknar en förenklad fiskal nettoeffekt vid olika policyval — volym, arbetskraftsandel, integrationskrav, utvisning — med referensvärden från Ruist (ESO 2018:3) och KI Specialstudie 117.

Metod, antaganden & begränsningar

  • Basvärde: Ruists 74 000 kr/år (ESO 2018:3) — genomsnittlig nettokostnad för flyktinginvandring. Osäkerhetsintervall 53 000–94 000 kr/år visas som spann.
  • Arbetskraftsandel: bidrar med ca 30 000 kr/år netto per person enligt KI Specialstudie 117. Simulatorn väger in denna andel.
  • Utvisningsreglaget: modellerar en antagen effekt (× (1 − 0,35·utvisning)) för att illustrera storleksordning — Brå 2021:9 belägger skillnader i registrerad misstanke, inte ett kausalt orsakssamband.
  • Trängsel- och integrationsfaktorer är förenklade multiplikatorer valda för att illustrera riktning, inte för att prognostisera exakta belopp.
  • Konstanter: kohortstorlek, mottagningsår, kostnadsposternas relativa vikter — dokumenterade i respektive KPI-kort.
  • Effekter som inte räknas: långsiktiga arbetsmarknadseffekter för inrikes födda, konjunktur, boendemarknad, säkerhetskostnader, generationseffekter.
  • Alla utfall är märkta som scenario / egen beräkning. Ingen politisk tolkning görs.

Primärkällor

Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan

2

myndigheter/institutioner

3

rapporter & studier

2

primärdataset

Alla primärkällor

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

Prognos, scenario, simulering & egen beräkning
En prognos är en officiell framskrivning (t.ex. SCB:s befolkningsframskrivning). Ett scenario är en tänkt utveckling under angivna antaganden. En simulering räknar ut ett scenario med en given modell. En egen beräkning är sverigefakta.com:s egna räkneexempel — alltid tydligt märkta.
Per capita / per 1 000 / per 100 000
Normalisering av ett absolut tal genom folkmängden. Används för att göra kommuner av olika storlek jämförbara. Skjutningar redovisas t.ex. ofta per 100 000 invånare.

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet

Nej. Det är en pedagogisk simulator med kvalificerade gissningar för att illustrera storleksordning. En prognos är en officiell framskrivning från SCB eller motsvarande — det gör vi inte.

Rekommenderad läsning härnäst