Danmark har sedan 2015–2016 genomfört en rad kraftiga åtstramningar i sin invandringspolitik. Dessa inkluderar lägre bidragsnivåer för nyanlända (integrationsydelse), strängare krav på språk och egenförsörjning, så kallade ghettolagar med särskilda regler i utsatta områden, samt en mer restriktiv asylpolitik med lägre mottagande (Udlændinge- og Integrationsministeriet 2015–2024).
Resultatet har varit att Danmark har haft ett betydligt lägre asylmottagande än Sverige under samma period. Samtidigt har sysselsättningsgraden bland icke-västerländska invandrare utvecklats bättre i Danmark än i Sverige enligt flera jämförande studier (VIVE 2018, OECD International Migration Outlook 2023). De långsiktiga kostnaderna per person har också varit lägre, delvis på grund av lägre bidragsnivåer och starkare incitament till arbete.
I en svensk kontext skulle en "dansk modell" innebära lägre volymer av asylinvandring, hårdare krav på integration från dag ett, lägre ersättningar till nyanlända och en mer konsekvent utvisningspolitik vid brott. I simulatorn kan detta läge användas för att visa hur sådana förändringar skulle kunna påverka både de direkta kostnaderna och de långsiktiga effekterna, särskilt inom kommunal ekonomi och brottslighet.