Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA.com

Internationellt

Samma mönster, olika siffror.

Fyra länder har gjort liknande räkningar. Slutsatsen är genomgående densamma.

Frågan sidan besvarar

Har andra europeiska länder kommit fram till samma slutsats som Sverige om invandringens offentligfinansiella nettoeffekter?

Snabb överblick

Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan

Studier jämförda

4

DK, NO, DE, NL.

Gemensamt mönster

Neg. netto asyl

Alla fyra studier.

Positivt netto

Arbetskraft/EU

Alla fyra studier.

Dominerande variabel

Sysselsättning

Isolerad i samtliga rapporter.

Vad visar statistiken?

Objektiva observationer — inte tolkningar

  • Alla fyra länder redovisar negativt nettobidrag för asyl-/flyktinggruppen och positivt för kvalificerad arbetskraftsinvandring.
  • Storleksordningen ligger inom samma intervall efter metodjustering — trots olika välfärdssystem och tidshorisonter.
  • Sysselsättningsgraden är den dominerande förklaringsvariabeln i samtliga studier.
  • Metoderna skiljer sig: årsbidrag (DK), livstidsnetto (NO, NL, SE) och fiskal balans över tid (DE).

Sverige är inte unikt. Danmark, Norge, Tyskland och Nederländerna har alla gjort nettobidragsstudier på sina respektive invandrargrupper, med liknande metodik som KI och Ruist. Konkreta siffror skiljer sig — välfärdens omfång och invandringssammansättning varierar — men strukturen är densamma:

  • Arbetskraftsinvandring från Västeuropa: positivt nettobidrag.
  • Flykting + anhörig från låginkomstländer: negativt nettobidrag de första 10–20 åren.
  • Skillnaden förklaras av sysselsättning + utbildningsnivå, inte av etnicitet eller religion.

Senast uppdaterad: Se ändringslogg

🇩🇰Danmark

Källa ↗

Finansministeriet, ”Indvandreres nettobidrag til de offentlige finanser” · 2023

Flykting / asyl
−109 000 DKK / person / år (≈ −165 000 SEK)
Arbetskraft / EU
+74 000 DKK / person / år (≈ +110 000 SEK)

Mest detaljerade redovisningen i Norden. MENA-flyktingar är största nettokostnad; arbetskraftsinvandrare från Västeuropa största plus.

Senast uppdaterad: Se ändringslogg

🇳🇴Norge

Källa ↗

SSB Rapport 2023/22 (Holmøy & Strøm), ”Lifetime fiscal effects of immigration” · 2023

Flykting / asyl
−9,1 mNOK livstid (≈ −9 mkr över hela livet)
Arbetskraft / EU
+0,8 till +2,4 mNOK livstid

Norge använder livstidsmått (likt Ruist). Samma mönster: skarp negativ för flyktinggrupp, svagt positiv för EU/EES-arbetskraft.

Senast uppdaterad: Se ändringslogg

🇩🇪Tyskland

Källa ↗

IAB Forschungsbericht 9/2017 (Bach m.fl.), uppdaterad 2022 · 2017/2022

Flykting / asyl
Negativ första 10–15 åren, ofta över −10 000 €/år
Arbetskraft / EU
Positiv från år 1 för EU-arbetskraft

Tyska studier hamnar i samma intervall som svenska/danska. Skillnaden mellan grupperna är stor och drivs av sysselsättning + utbildningsnivå.

Senast uppdaterad: Se ändringslogg

🇳🇱Nederländerna

Källa ↗

CPB / van de Beek, ”Borderless Welfare State” (Universiteit van Amsterdam, 2021) · 2021

Flykting / asyl
−€ 600 000 livstid per asylinvandrare (medel)
Arbetskraft / EU
+€ 200 000 till +€ 400 000 livstid för kunskapsinvandring

Den mest kontroversiella studien — kritiserad för antaganden om diskontering, men resultaten ligger i samma intervall som Ruist 2018 efter justering.

Vad detta INTE bevisar

  • Att svensk politik måste kopiera dansk. Politikutrymmet beror på andra mål än offentliga finanser.
  • Att invandring överlag är dålig. EU-arbetskraftsinvandring går plus i alla studier.
  • Att ”kulturen” driver siffrorna. Studierna kontrollerar för utbildning och sysselsättning, inte för kultur — och variabeln som dominerar är jobbet.

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet

Nej. Danmark räknar årsbidrag, Norge livstidsnetto, Tyskland fiskal balans över tid, Nederländerna livstid med olika diskonteringsantaganden. Riktningen och den relativa storleksordningen är samstämmig — den absoluta siffran är det inte.

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

Integrationsmodell
Kombination av urval, integrationskrav och medborgarskapsvillkor som ett land tillämpar. DK, NL och CA är olika modeller.
Assimilering
Krav på att invandrare anpassar sig till majoritetssamhällets språk och normer. Central i franska och danska policytraditioner.
Multikulturalism
Policy som erkänner och stödjer flera parallella kulturer. Central i kanadensiska och tidigare svenska policytraditionerna.
Kvotflykting
Person utvald av UNHCR för vidarebosättning inom landets kvot. Sverige har haft 5 000/år som riktvärde.
Arbetskraftsinvandring (kvalificerad)
Invandring med jobberbjudande och lönetröskel. Genererar i regel positivt fiskalt netto (KI, VIVE, IAB).

Primärkällor

Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan

4

myndigheter/institutioner

4

rapporter & studier

0

primärdataset

Relaterade ämnen

Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

Rapportera fel på sidanStöd Sverigefakta