Internationellt

Samma mönster, olika siffror.

Fyra länder har gjort liknande räkningar. Slutsatsen är genomgående densamma.

Sverige är inte unikt. Danmark, Norge, Tyskland och Nederländerna har alla gjort nettobidragsstudier på sina respektive invandrargrupper, med liknande metodik som KI och Ruist. Konkreta siffror skiljer sig — välfärdens omfång och invandringssammansättning varierar — men strukturen är densamma:

Arbetskraftsinvandring från Västeuropa: positivt nettobidrag.
Flykting + anhörig från låginkomstländer: negativt nettobidrag de första 10–20 åren.
Skillnaden förklaras av sysselsättning + utbildningsnivå, inte av etnicitet eller religion.

🇩🇰Danmark

Källa ↗

Finansministeriet, ”Indvandreres nettobidrag til de offentlige finanser” · 2023

Flykting / asyl: −109 000 DKK / person / år (≈ −165 000 SEK)
Arbetskraft / EU: +74 000 DKK / person / år (≈ +110 000 SEK)

Mest detaljerade redovisningen i Norden. MENA-flyktingar är största nettokostnad; arbetskraftsinvandrare från Västeuropa största plus.

🇳🇴Norge

Källa ↗

SSB Rapport 2023/22 (Holmøy & Strøm), ”Lifetime fiscal effects of immigration” · 2023

Flykting / asyl: −9,1 mNOK livstid (≈ −9 mkr över hela livet)
Arbetskraft / EU: +0,8 till +2,4 mNOK livstid

Norge använder livstidsmått (likt Ruist). Samma mönster: skarp negativ för flyktinggrupp, svagt positiv för EU/EES-arbetskraft.

🇩🇪Tyskland

Källa ↗

IAB Forschungsbericht 9/2017 (Bach m.fl.), uppdaterad 2022 · 2017/2022

Flykting / asyl: Negativ första 10–15 åren, ofta över −10 000 €/år
Arbetskraft / EU: Positiv från år 1 för EU-arbetskraft

Tyska studier hamnar i samma intervall som svenska/danska. Skillnaden mellan grupperna är stor och drivs av sysselsättning + utbildningsnivå.

🇳🇱Nederländerna

Källa ↗

CPB / van de Beek, ”Borderless Welfare State” (Universiteit van Amsterdam, 2021) · 2021

Flykting / asyl: −€ 600 000 livstid per asylinvandrare (medel)
Arbetskraft / EU: +€ 200 000 till +€ 400 000 livstid för kunskapsinvandring

Den mest kontroversiella studien — kritiserad för antaganden om diskontering, men resultaten ligger i samma intervall som Ruist 2018 efter justering.

Vad detta INTE bevisar

Att svensk politik måste kopiera dansk. Politikutrymmet beror på andra mål än offentliga finanser.
Att invandring överlag är dålig. EU-arbetskraftsinvandring går plus i alla studier.
Att ”kulturen” driver siffrorna. Studierna kontrollerar för utbildning och sysselsättning, inte för kultur — och variabeln som dominerar är jobbet.