Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA.com

Makro · framtidsscenarier

Makro & framtid 2060

Vad säger officiella långtidsscenarier? Försörjningskvoten stiger snabbt, vårdplatserna har minskat med 84 % sedan 1990, trångboddheten är 5–7 gånger högre bland utomeuropeiskt födda och Finanspolitiska rådet räknar med negativ fiskal nettoeffekt från MENA/Afrika-asyl.

Källor: SCB BFP 2024, LU2023 (SOU 2023:85), Finanspolitiska rådet 2023, Socialstyrelsen, Boverket.

Senast uppdaterad: Se ändringslogg

VerktygKällor kontrollerade

Frågan sidan besvarar

Vad följer för svensk offentlig ekonomi om nuvarande demografiska och migrationsmässiga antaganden består till 2060?

Snabb överblick

Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan

Försörjningskvot 2024

0,77

SCB BFP 2024.

Försörjningskvot 2060

0,93

Huvudalternativet — scenario.

Vårdplatser/1000 (2024)

≈ 2,1

Lägst i Norden. Socialstyrelsen.

Tidshorisont

1990–2060

Historik + framskrivning.

Observation vs. framskrivning — så läser du sidan

Historiska värden (1990–2024) är faktiskt uppmätta. Värden för 2030, 2040, 2050 och 2060 är SCB:s huvudalternativ och LU2023 — beräkningar av vad som följer om dagens antaganden består. Samma antaganden ligger till grund för den kommunala framskrivningen till 2050.

Så mäter viFörsörjningskvot →

Försörjningskvot 1990→2060

Antal försörjda (0–19 och 65+) per person i arbetsför ålder (20–64). SCB:s huvudalternativ BFP 2024.

1990

Försörjningskvot
0,71

2000

Försörjningskvot
0,71

2010

Försörjningskvot
0,74

2020

Försörjningskvot
0,76

2030

Försörjningskvot
0,83

2040

Försörjningskvot
0,88

2060

Försörjningskvot
0,93

Vårdplatser per 1000 invånare

Socialstyrelsen + OECD. Sverige har lägst vårdplatstäthet i Norden trots befolkningsökning.

1990 *

Vårdplatser per 1000
12,4

2000

Vårdplatser per 1000
3,6

2010

Vårdplatser per 1000
2,7

2020

Vårdplatser per 1000
2,1

2024

Vårdplatser per 1000
1,9

* 1990-värdet inkluderar långvård och psykiatri som senare klassats om — inte direkt jämförbart med senare år.

Trångboddhet (norm 2)

Andel (%) trångbodda enligt norm 2 — sovrum per person utöver kök/vardagsrum. Boverket/SCB.

Inrikes född

Andel
7 %

Född i Norden/EU

Andel
11 %

Född utanför EU

Andel
33 %

Född i Syrien, Somalia, Afghanistan, Irak

Andel
49 %

Fiskal nettoeffekt per invandrargrupp

Genomsnittligt livstidsnetto per individ, SEK. Ruist ESO 2018:3 för MENA/Afrika (asyl+anhörig); övriga grupper är approximationer utifrån Långtidsutredningen 2023 och Finanspolitiska rådet 2023, omräknade till livstidsvärden. Alla värden i samma enhet — variationen inom respektive grupp är stor.

Norden

Livstidsnetto (SEK)
+2 600 000

EU/EES

Livstidsnetto (SEK)
+1 400 000

Övriga västländer

Livstidsnetto (SEK)
+2 400 000

MENA/Afrika (asyl/anhörig)

Livstidsnetto (SEK)
−2 400 000

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

Försörjningskvot
Antal personer 0–19 och 65+ per person i arbetsför ålder (20–64). Mäter hur många icke-yrkesverksamma varje förvärvsarbetande försörjer.
Framskrivning vs. prognos
Framskrivning = mekanisk beräkning givet antaganden. Prognos = forskarens bedömning av vad som troligen inträffar. Makrosidan är framskrivning.
Kohortkomponentmetod
SCB:s standardmetod: åldras befolkningen ett år i taget och applicera antaganden om fruktsamhet, dödlighet och migration.
Livstidsnetto (NPV)
Diskonterat nuvärde av en persons totala offentliga netto över livet. Kräver antaganden om ränta, pensionsålder och skattenivåer i decennier.
Känslighetsanalys
Varierar ett antagande i taget för att visa hur känsligt utfallet är. Görs i separat kapitel /framtidsscenarier.
Definitionsbrott (vårdplats)
Ädelreformen 1992 och psykiatrireformen 1995 flyttade långvård och psykiatri till andra huvudmän. Serien före 2000 är därför inte rakt jämförbar med senare år.

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet

Ett scenario. SCB BFP 2024 huvudalternativ visar vad som följer om nuvarande antaganden om fruktsamhet, dödlighet och migration består. Långtidsutredningen 2023 gör motsvarande antagande om ekonomisk tillväxt och sysselsättning. En 'prognos' skulle kräva att vi kände till framtida politiska beslut.

Relaterade ämnen

Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden

Primärkällor

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

Rapportera fel på sidanStöd Sverigefakta
Dela sidan:XFacebookReddit
Citera den här sidan

Innehåll och egna beräkningar är CC BY 4.0. Citera gärna även primärkällan.

APA 7
Sverigefakta.com. (2026). Sverigefakta. Hämtad 2026-08-15 från https://sverigefakta.com/makro-framtid-2060
Harvard
Sverigefakta.com (2026) Sverigefakta. Tillgänglig via: https://sverigefakta.com/makro-framtid-2060 (Hämtad: 2026-08-15).
Enkel webbcitering
Sverigefakta.com, ”Sverigefakta”, https://sverigefakta.com/makro-framtid-2060 (hämtad 2026-08-15).
BibTeX
@misc{sverigefakta_2026_makroframtid2060,
  author       = {Sverigefakta.com},
  title        = {Sverigefakta},
  year         = {2026},
  howpublished = {\url{https://sverigefakta.com/makro-framtid-2060}},
  note         = {Dataset v2026.2, hämtad 2026-08-15}
}
Permanent länk
https://sverigefakta.com/makro-framtid-2060
Fler citeringsformat och regler