Makro · framtidsscenarier
Makro & framtid 2060
Vad säger officiella långtidsscenarier? Försörjningskvoten stiger snabbt, vårdplatserna har minskat med 84 % sedan 1990, trångboddheten är 5–7 gånger högre bland utomeuropeiskt födda och Finanspolitiska rådet räknar med negativ fiskal nettoeffekt från MENA/Afrika-asyl.
Källor: SCB BFP 2024, LU2023 (SOU 2023:85), Finanspolitiska rådet 2023, Socialstyrelsen, Boverket.
Försörjningskvot 1990→2060
Antal försörjda (0–19 och 65+) per person i arbetsför ålder (20–64). SCB:s huvudalternativ BFP 2024.
| År | Försörjningskvot |
|---|---|
| 1990 | 0.71 |
| 2000 | 0.71 |
| 2010 | 0.74 |
| 2020 | 0.76 |
| 2030 | 0.83 |
| 2040 | 0.88 |
| 2060 | 0.93 |
Vårdplatser per 1000 invånare
Socialstyrelsen + OECD. Sverige har lägst vårdplatstäthet i Norden trots befolkningsökning.
| 1990 | 12.4 |
| 2000 | 3.6 |
| 2010 | 2.7 |
| 2020 | 2.1 |
| 2024 | 1.9 |
Trångboddhet (norm 2)
Andel (%) trångbodda enligt norm 2 — sovrum per person utöver kök/vardagsrum. Boverket/SCB.
| Inrikes född | 7 % |
| Född i Norden/EU | 11 % |
| Född utanför EU | 33 % |
| Född i Syrien, Somalia, Afghanistan, Irak | 49 % |
Fiskal nettoeffekt per invandrargrupp
Genomsnittlig livstidseffekt på offentliga finanser per individ, baserat på Joakim Ruist (Delmi) och Finanspolitiska rådets bedömning. Stor variation inom grupperna.
| Grupp | Livstidsnetto (SEK) |
|---|---|
| Norden | +65 000 |
| EU/EES | +35 000 |
| Övriga västländer | +60 000 |
| MENA/Afrika (asyl/anhörig) | −2 400 000 |
Primärkällor
- SCB BFP 2024 — Sveriges framtida befolkning 2024–2070 ↗
- Långtidsutredningen 2023 (SOU 2023:85) ↗
- Finanspolitiska rådet 2023 — Svensk finanspolitik ↗
- Socialstyrelsen — Vårdplatser och beläggningsgrad ↗
- Boverket — Trångboddhet och bostadsmarknad ↗
- Joakim Ruist — Refugee immigration to Sweden: fiscal costs ↗