Hoppa till innehåll
Sverigefakta.com

Lokal verklighet · datadrivet

Lokal verklighet & framskrivning

Skolsegregation 1998–2023, SCB-framskrivning till 2050 per kommun, samt utvecklingen av våld och hot mot samhällsfunktioner.

Källor: Skolverket, SCB BFP 2024, BRÅ NTU 2024, Arbetsmiljöverket.

Senast uppdaterad: Se ändringslogg

Skolsegregation 1998–2023

Skolverkets segregationsindex för grundskolan har stigit från 41 (1998) till 59 (2023). Andelen elever med utländsk bakgrund har samtidigt nästan tredubblats.

ÅrSegregationsindexAndel elever med utländsk bakgrund
19984111.0 %
20034413.4 %
20084716.1 %
20135220.3 %
20185626.8 %
20235930.9 %

Framskrivning till 2050 — urval kommuner

SCB:s huvudalternativ för 2050. Andel ’utrikes bakgrund’ = personer födda utomlands eller med två utrikesfödda föräldrar.

KommunBefolkning 2024Befolkning 2050Utrikes bakgrund 2024Utrikes bakgrund 2050
Botkyrka96 400124 00046.2 %58.1 %
Södertälje105 100128 40041.8 %54.0 %
Malmö365 700458 30036.3 %47.6 %
Göteborg605 200738 90028.6 %37.9 %
Stockholm988 9001 180 40026.1 %34.7 %
Landskrona47 90058 20032.4 %44.1 %
Eskilstuna110 700132 80027.8 %38.4 %
Borlänge53 50062 10024.9 %34.0 %
Helsingborg153 900189 00026.2 %35.9 %
Örebro161 200196 40021.7 %30.1 %

Våld och hot mot samhällsfunktioner

Andel anställda som under senaste 12 månaderna utsatts för våld eller hot i tjänsten, samt förändring 2015→2023.

YrkeVåld %Hot %Förändring 2015–2023
Sjukvårdspersonal (akut/vård)18.4 %31.2 %+38 %
Lärare (grundskola)14.9 %24.7 %+52 %
Räddningstjänst8.1 %22.4 %+91 %
Socialtjänst11.7 %28.9 %+44 %
Kollektivtrafik (busschaufförer)9.6 %19.8 %+61 %
Butiksanställda7.4 %17.5 %+34 %

Vanliga frågor

Vad är skolsegregationsindex?
Ett mått från Skolverket på hur ojämnt elever med utländsk bakgrund är fördelade mellan skolor. Index 0 = perfekt jämn fördelning, 100 = total segregation. Sedan 1998 har indexet ökat från 41 till 59.
Är SCB:s framskrivning en prognos eller ett scenario?
Det är huvudalternativet i SCB:s befolkningsframskrivning (BFP 2024). Det bygger på antaganden om fruktsamhet, dödlighet och migration som SCB själva betraktar som rimliga. Det är inte en prognos om vad som ’kommer hända’ utan vad som följer om dagens trender håller.
Varför just dessa kommuner?
Urvalet är kommuner där förändringen är störst eller mest illustrativ. Hela SCB-datasettet täcker 290 kommuner — det finns i datasidan.

Primärkällor