Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA.com

Senast uppdaterad: Se ändringslogg

Granskning · 1985 → 2025

Vad hände
med Sverige?

På ett par decennier har Sverige gått från att vara ett av världens tryggaste och mest sammanhållna länder till att toppa europeiska listor över dödligt skjutvapenvåld, sprängningar och segregation. Den här granskningen sätter siffrorna bredvid varandra — utan att blunda för vad de visar.

Se jämförelsen Fem delämnen

På 30 sekunder

Det här är förändringen — i fem siffror

Hela granskningen i en blink. Varje rad bygger på officiell statistik från Brå, SCB, Polisen och OECD. Längre ner kan du läsa den fullständiga jämförelsetabellen och fördjupningarna.

  • Dödsskjutningar/år (Brå)

    ca 8 (1996)44 (2024)

  • Anmälda sprängningar inkl. försök (Brå)

    <30/år (90-tal, retrospektiv)621 (2025 prel.)

  • Fullbordade detonationer (Polisen)

    ej separat serie189 (2025); 136 (2024)

  • Utländsk bakgrund (SCB)

    13 % (1990)27,1 % (2024)

  • PISA-läsförståelse (OECD)

    516 (2000)487 (2022)

  • Polisens utsatta områden (Polisen)

    0 (begreppet fanns ej)59 (2025)

Börja här

En läsguide i sju steg

Om du bara har tid att läsa sju sidor — läs dessa, i denna ordning. Från översikt till orsak, konsekvens och samhällskostnad.

    01

    Sverige då och nu — 1990 vs 2025 →

    Den ultimata översikten i 10 nyckeltal + jämförelsetabell.

    10 nyckeltal sida vid sida    02

    Demografisk förändring →

    Motorn bakom förändringen — på två generationer.

    9 % → 21 % utrikes födda    03

    Storstäderna då och nu →

    Där förändringen syns tydligast — stadsdel för stadsdel.

    upp till 85 % utländsk bakgrund    04

    Sprängningar & skjutningar →

    Det som gjort Sverige till EU:s topp i dödligt våld bland unga.

    189 fullbordade sprängdåd 2025 (Polisen)    05

    Hederskultur & kvinnors trygghet →

    Den mänskliga kostnaden — kontroll, våld och könssegregering.

    ≈ 240 000 unga (forskaruppskattning, Schlytter / Sthlms stad 2018)    06

    Social tillit & samhällskontrakt →

    Vad som händer när grunden vittrar. SOM-institutets serier.

    tilliten sjunker bland socialt utsatta grupper (SOM)
Vill du gräva djupare? Se alla 20 deep-dives →

Sverige 1990 vs Sverige 2024

Vad de officiella siffrorna visar

Åtta mått där förändringen är så stor att den är svår att bortförklara med konjunktur eller mätmetod. Alla siffror är publicerade hos myndigheter eller etablerade forskningsinstitut.

Dödsskjutningar per år(Brå)

Då (90-tal)
ca 8 (1996)
Nu (2020-tal)
44 (2024)

Personer skjutna till döds — toppår(Brå (*retrospektiv uppgift; särredovisning i officiell statistik börjar först 2017))

Då (90-tal)
17 (2011)*
Nu (2020-tal)
63 (2022)

Totala skjutningar(Polisen)

Då (90-tal)
ej jämförbar serie
Nu (2020-tal)
296 (2024)

Anmälda sprängningar inkl. försök(Brå)

Då (90-tal)
< 30/år (90-talet, retrospektiv)
Nu (2020-tal)
377 (2024), 392 (2023), 621 (2025 prel.)

Fullbordade detonationer(Polisen)

Då (90-tal)
ej separat serie (90-talet)
Nu (2020-tal)
136 (2024), 149 (2023), 189 (2025)

Andel utrikes födda(SCB)

Då (90-tal)
9 % (1990)
Nu (2020-tal)
20,5 % (2024)

Andel med utländsk bakgrund(SCB)

Då (90-tal)
13 % (1990)
Nu (2020-tal)
27 % (2024)

Polisens utsatta områden(Polisen (metodbyte 2025))

Då (90-tal)
0 (begreppet fanns ej)
Nu (2020-tal)
59 (2025)

PISA-läsförståelse(OECD/Skolverket)

Då (90-tal)
516 (2000)
Nu (2020-tal)
487 (2022)

Mellanmänsklig tillit (hög)(SOM Svenska trender 1986–2025)

Då (90-tal)
ca 62 % (1996)
Nu (2020-tal)
ca 57 % (2025)

Otrygga kvinnor (sen kväll i bostadsområdet)(Brå NTU)

Då (90-tal)
≈ 13 % (2006)
Nu (2020-tal)
30 % (2024)

Källor: Brå, Polisen, SCB, OECD/Skolverket, SOM-institutet.

Sverige i Europa

Hur står sig Sverige mot EU-snittet?

Fem mått där Sverige avviker tydligt — uppåt eller nedåt — från övriga Västeuropa. Källor: EUDA, Eurostat, OECD PISA, World Values Survey.

Dödsskjutningar /100k unga män 15–29

4,5

EU-snitt: ≈ 0,5

Brå 2021:8 (data t.o.m. 2019)

PISA-läsförståelse 2000→2022

−29 p

EU-snitt: −13 p

OECD

Andel utrikes födda 2024

20,5 %

EU-snitt: 9,1 %

Eurostat

Mellanmänsklig tillit (hög)

57 %

EU-snitt: 33 %

SOM Svenska trender 1986–2025 / WVS

Fullbordade sprängdåd 2025

189

EU-snitt: <20*

Polisen (fullbordade detonationer); EU-snitt

*EU-snittet för sprängningar är osäkert; flera medlemsländer rapporterar inte separat statistik. Sverige är ensamt om att toppa både skjutningar och sprängningar i EU 2024.

Tidslinje

Fyrtio år i punkter

  1. 1985

    Sverige tar emot 14 500 asylsökande. Brott och tillit på efterkrigstidens bästa nivåer.

  2. 1992

    Finanskris och Lucia-besluten. Mångfald börjar diskuteras politiskt.

  3. 2002

    Mordet på Fadime Şahindal — hedersvåld blir nationell debatt för första gången.

  4. 2008

    Begreppet ”utanförskapsområden” införs i regeringens politiska språk.

  5. 2015

    163 000 asylsökande på ett år. Den största enskilda flyktingvågen i svensk historia.

  6. 2015

    Polisen publicerar den första listan över utsatta områden — 55 områden i 22 kommuner.

  7. 2017

    Sprängningar särredovisas i statistiken — kategorin är då redan i snabb tillväxt.

  8. 2022

    Dödsskjutningarnas toppår — 63 personer skjutna till döds. Hedersförtryck blir eget brott (4 kap 4 e § BrB).

  9. 2024

    Brå: 377 anmälda sprängningar inkl. försök. Polisen: 136 fullbordade detonationer. Dödsskjutningar sjunker till 44. Sverige toppar EU:s lista över dödligt skjutvapenvåld bland unga.

  10. 2025

    189 fullbordade sprängdåd (Polisen) — halverad takt jämfört med 2023–2024. Brå: 621 anmälda sprängdåd inkl. försök.

Fem delämnen

Bredare bild — och vad det betyder

Historisk jämförelse

Sverige då och nu (1990 → 2025)

Brottslighet, skolresultat, tillit och trygghet under fyra decennier — i jämförbara mått.

44

dödsskjutningar 2024 — ner från 63 år 2022 (Brå/Polisen)

Läs granskningen →

Kvinnors trygghet

Hederskultur och kvinnors rättigheter

Hedersrelaterat våld, kontroll och könssegregering — vad svensk forskning visar.

≈ 240 000

unga lever med hedersnormer (forskaruppskattning, Astrid Schlytter / Sthlms stad)

Läs granskningen →

Otrygg vardag

Gängvåldets påverkan på samhället

Skjutningar, sprängningar och företag som väljer bort Sverige eller vissa områden.

189

fullbordade sprängdåd 2025 (Polisen). Brå: 621 anmälningar inkl. försök

Läs granskningen →

Befolkningen

Demografisk och kulturell förändring

Hur snabbt Sveriges befolkningssammansättning har förändrats — på två generationer.

ca 27 %

av Sveriges befolkning har utländsk bakgrund (SCB 2024)

Läs granskningen →

Samhällskontraktet

Social tillit och samhällskontrakt

Tillitstrender från SOM-institutet, segregation och parallella samhällen.

sjunker

mellanmänsklig tillit sjunker snabbare bland socialt utsatta grupper (Holmberg & Rothstein, SOM 2022)

Läs granskningen →

Näringslivet

Företag och kompetensflykt

Rekryteringsproblem, etableringar som uteblir och hur otrygghet förändrar affärsklimatet.

1 av 4

företagare har övervägt att flytta verksamhet pga otrygghet (medlemsenkät, Svenskt Näringsliv — intresseorganisation)

Läs granskningen →

Följ pengarna

Vinnarna — privata utförare i mottagandet

Vilka bolag fakturerade staten mest under asylkrisen 2015? Bolag, org.nr, siffror, primärkälla och aktörens eget bemötande — sorterat efter belopp.

Öppna listan →

⭐ Den ultimata översikten

Sverige då och nu — 1990 vs 2025

Tio mått. Trettiofem år. En enda sida som komprimerar hela förändringen.

Öppna översikten →

Läs vidare

Tjugo deep-dives — sorterade i tre teman.

Brott & otrygghet

Sprängningar →

Från noll till Europas topp

Polisen (fullbordade detonationer): 189 (2025), 136 (2024). Brå (anmälda inkl. försök): 621 (2025 prel.), 377 (2024).

Skjutningar — vs Norden →

≈10× högre än grannländerna

44 döda i skjutningar 2024 (Brå), ned från 63 (2022). Norden ~5.

Kvinnors trygghet →

Otrygghet mer än fördubblad

Brå NTU 2024: 30 % av kvinnorna känner sig otrygga sen kväll i bostadsområdet (≈ 13 % 2006).

Utsatta områden →

Listan som inte fanns 2014

Polisen 2025: 59 utsatta områden (metodbyte 2025; kategorin ‘riskområde’ borttagen).

Sexualbrott →

+60 % anmälningar sedan 2013 (Brå)

Brå: anmälda våldtäkter 5 900 (2013) → 10 167 (2024, toppår) → 10 014 (2025, −2 %).

Barn i gängmiljö →

Rekryteringsålder 13

Polisen: rekrytering når nu låg- och mellanstadium.

Gängvåld & näringsliv →

Företag som väljer bort SE

Svenskt Näringsliv: 1 av 4 företag drabbade av brott.

Demografi & kultur

Demografisk förändring →

Två generationer, helt nytt Sverige

SCB: utrikes född andel 9 % (1990) → 21 % (2024).

Kommun för kommun →

Från 9 % till 21 % — ojämnt

Spridning: ~4 % i Vansbro, ~51 % i Botkyrka.

Storstäderna då och nu →

Stadsdel för stadsdel

Rinkeby, Husby, Rosengård: upp till 85 % utländsk bakgrund.

Svenska som modersmål →

30 % har annat språk hemma

Skolverket: ~30 % av eleverna har annat modersmål än svenska.

Islam i Sverige →

Från ≈ 1 % till ≈ 11 % på 35 år

Pew (bas 2016, egen framskrivning): ≈ 11 % 2025. 2050-scenarier: 11–31 %.

Moskéer →

Från 5 till 350 bönelokaler

SST: ~350 moskéer och bönelokaler 2024, från 5 år 1990.

Könsseparering →

I badhus, skolor, föreningar

Skolinspektionen & DO: ärenden ökar i skolor, badhus och idrott.

Hederskultur →

≈ 240 000 unga (forskaruppskattning)

Astrid Schlytter / Stockholms stad 2018 — forskaruppskattning, inte myndighetsregister.

Samhälle & ekonomi

Skolan & PISA →

Från topp 10 till under snittet

PISA 2022: läsförståelse −19 poäng sedan 2018.

Fastighetspriser →

Marknaden prissätter trygghet

Mäklarstatistik: tryggare områden växer 2–3× snabbare.

Social tillit →

Tillitsfall i utsatta områden

SOM-institutet: tilliten i utsatta områden ner från ≈ 55 → ≈ 40 %.

Företag & kompetensflykt →

1 av 4 har övervägt flytt

Svenskt Näringsliv 2023: 25 % av cheferna har övervägt att lämna.

Kapitel 1 — Sverige då och nu →

10 nyckeltal + jämförelsetabell

Sida vid sida — 1990 vs 2025 med officiella källor.

Kapitel 2 — Hur kom vi hit? →

Beslut, brytpunkter och fördröjda effekter

Från efterkrigsmodellen till 2015 — och varför följderna syns så sent.

Kapitel 3 — Vem kom hit? →

Grunder, ursprung och sammansättning

Uppehållsgrunder, ursprungsregioner och etableringsförutsättningar.

Kapitel 4 — Vad blev konsekvenserna? →

Arbete, ekonomi, kommuner, skola, brott, segregation

Redaktionell översikt över de långsiktiga utfallen — med källor och evidenstaggar.

Sammanfattande analys

Varför har det gått så snabbt?

Ingen enskild faktor förklarar hela förändringen, men flera linjer löper parallellt: en historiskt omfattande invandring under kort tid (SCB), bristande integration mätt som sysselsättning, försörjningsstöd och utbildningsresultat (KI, ESO, Skolverket), framväxten av geografiskt koncentrerade parallella samhällen (Polisen) och kulturella normer kring heder och kollektiv kontroll som svensk lag inte hanterar effektivt (Schlytter; Stockholms stad).

Konsekvenserna är inte längre marginella. Sverige toppar EU:s statistik över dödligt skjutvapenvåld bland unga män (EMCDDA/EUDA, EU‑SILC). Skolresultaten i läsförståelse har fallit kraftigare än i nästan något annat OECD‑land (PISA 2022). Den mellanmänskliga tilliten — det som forskningen ser som grundbulten för en fungerande välfärdsstat — har sjunkit, särskilt i utsatta områden (SOM‑institutet). Företag rapporterar i ökad utsträckning att de undviker etableringar eller rekryteringar på grund av otrygghet (Svenskt Näringsliv).

Den röda tråden är att de demografiska och kulturella förändringarna har gått snabbare än samhällets förmåga att integrera, och att politiken under decennier underskattat både kostnaderna och de sociala effekterna. Det är inte ett påstående — det är vad de officiella siffrorna visar när man lägger dem bredvid varandra.

Huvudkällor

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

Rapportera fel på sidanStöd Sverigefakta

Rekommenderad läsning härnäst →

Kapitel 3Ej läst

Hur kom vi hit? (1975 → idag)

7 minLäs
Kapitel 3Ej läst

Sverige då och nu (1990 → 2025)

6 minLäs