Snabb överblick
Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan
2015
53
Områden på första Lägesbilden
2017–2023
61
Toppnotering, tre publiceringar
2025
65
Områden på Lägesbild 2025
2025
19
Varav ”särskilt utsatt”
2015–2025
6
Antal utgåvor (2015, 2017, 2019, 2021, 2023, 2025)
2025
3 → 2
Kategorier — ”riskområde” slopad
Vad visar statistiken?
Objektiva observationer — inte tolkningar
- Antal områden per kategori vid varje publiceringstillfälle 2015, 2017, 2019, 2021, 2023 och 2025 — inte en årlig mätning.
- Vilka områden som tillkommit eller lämnat listan mellan två utgåvor.
- Vilka områden som bytt kategori mellan två utgåvor (t.ex. från ”särskilt utsatt” till ”utsatt”).
- Att den totala siffran (55–61 områden) legat stilla sedan 2017 — trots stora polisiära insatser.
- Att Danmarks motsvarande lista (parallelsamfundslisten enligt boligloven) minskat från ca 25 (2015) till 12 (2025).
- Att förändring i listan inte ensamt kan tolkas som förändring i den underliggande problembilden.
Definitioner
Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker
- Publiceringsår vs kalenderår
- Lägesbilden publiceras vartannat år (2015, 2017, 2019, 2021, 2023, 2025). Mellan publiceringarna sker ingen officiell omklassificering. En årlig linje i ett diagram representerar därför publiceringstillfällen, inte årliga mätvärden.Källa: Polismyndigheten — Lägesbild 2023/2025 (metod).
- Kategoribyte
- Att ett område i en ny publicering placeras i en annan kategori än förra utgåvan — t.ex. från ”särskilt utsatt” till ”utsatt”, eller omvänt. Kan spegla faktisk förändring, geografisk omdefinition eller justerade bedömningskriterier.Källa: Polismyndigheten — Lägesbild-serien.
- Nytillkommet område
- Ett område som klassificeras för första gången i en ny utgåva. Behöver inte betyda att problembilden är ny — det kan också innebära att områdets gränser har justerats eller att polisen har omvärderat en tidigare bedömning.Källa: Polismyndigheten — Lägesbild 2023/2025.
- Område som lämnat listan
- Ett tidigare klassificerat område som inte längre finns med i en ny utgåva. Kan bero på faktisk förbättring, geografisk omdefinition, uppdelning eller sammanslagning med annat område, eller justerade bedömningskriterier.Källa: Polismyndigheten — Lägesbild 2023/2025.
- Geografisk avgränsning
- Området i Lägesbilden består av en eller flera SCB-nyckelkodsområden (NYKO) eller motsvarande. Ändrade områdesgränser mellan publiceringar innebär att jämförelsen inte alltid gäller exakt samma yta.Källa: Polismyndigheten — Lägesbild-serien; SCB DeSO/NYKO.
- Metodförändring
- Ändring av definitioner, kategorier, bedömningskriterier, geografiska avgränsningar eller datainsamling. Polismyndigheten har justerat kriterierna vid flera tillfällen (2015, 2017, 2019, 2021, 2025). Den mest omfattande förändringen är att kategorin ”riskområde” slopades 2025.Källa: Polismyndigheten — Lägesbild 2025 (metod).
- Jämförbar tidsserie
- En serie där varje datapunkt är mätt med samma metod och samma definitioner. Efter 2025-utgåvan är serien över ”antal områden per kategori” inte strikt jämförbar över hela perioden 2015–2025 — jämförbar tidsserie finns strikt först från 2025 och framåt.Källa: Polismyndigheten — Lägesbild 2025 (metod).
- Utsatt och särskilt utsatt (Lägesbild 2025)
- De två kategorier som gäller från Lägesbild 2025. ”Utsatt” motsvarar tidigare ”utsatt” och ”riskområde”; ”särskilt utsatt” har samma innebörd som i tidigare utgåvor. Kategorin ”riskområde” finns inte längre.Källa: Polismyndigheten — Lägesbild 2025.
Så läser du detta
Data i sammanhang
Så läser du detta
Graferna nedan visar vad siffrorna säger — inte en tolkning. Där data pekar åt olika håll (t.ex. stabil tillit men växande otrygghet) visar vi båda serierna i stället för att välja en berättelse.
Polismyndighetens kategoriserade utsatta områden, 2015–2025 — 2015–2025 (områden)
- 2015: 53 områden; 2017: 61 områden; 2019: 60 områden; 2021: 61 områden; 2023: 59 områden; 2025: 65 områden — varav 19 särskilt utsatta, 46 övriga utsatta
- 2025*varav 19 särskilt utsatta, 46 övriga utsatta
Norden — samma metrik
Antal officiellt kategoriserade utsatta/ghetto-områden — Sverige vs Danmark (lista) vs Norge/Finland (saknas)
2015–2025 · index · Norden
Antal officiellt kategoriserade utsatta/ghetto-områden — Sverige vs Danmark (lista) vs Norge/Finland (saknas): Norge går från 0 (2015) till 0 (2025) — oförändrat. Fullständiga värden finns i datatabellen nedan (2015–2025, Norden).
| År | Norge | Danmark | Finland | Sverige |
|---|---|---|---|---|
| 2 015 | 0 | 25 | 0 | 53 |
| 2 025 | 0 | 12 | 0 | 65 |
Källa:
Mänsklig konsekvens
Persona
En områdespolis i ett särskilt utsatt område.
Då
- Områdesgrupp betydde några poliser till hand vid behov.
- Brottsplatser togs hand om av enskilda patruller.
- Vittnen ringde polisen — och vågade vittna i rätten.
Nu
- Permanent förstärkning, ofta med skyddsväst.
- Krav på flera patruller och ambulans i skydd vid utryckning.
- Vittnesförhör genomförs via skyddade kanaler; vittnesvägran är vanligare än i något annat nordiskt land.
Hur ser det ut i din kommun?
Ett område ligger alltid i en kommun. Öppna kommunverktyget för att se vilka kommuner som har områden på Polisens senaste Lägesbild och hur listan förändrats i den kommunen.
Primärkällor
Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan
4
myndigheter/institutioner
6
rapporter & studier
2
primärdataset
Vanliga frågor
Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet
Relaterade ämnen
Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden
2035
Vilka kriterier styr Sveriges lista respektive Danmarks parallelsamfundslista — och vad kan de två listorna säga om varandra?
Antalet områden på Polisens lista har inte minskat sedan 2017. Danmarks lista bygger på andra kriterier och någon gemensam framskrivning för båda länderna görs inte här.
Källor för denna sida
Underlaget hämtas från officiella primärkällor.
Polisen · Oregelbundet
Utsatta områden — polisens nationella lägesbildPolisens klassning av utsatta områden
Senaste datapunkt · Källan publicerade
Läs hela granskningen om hur Sverige har förändrats.
Tillbaka till översikten →