Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA.com
En flickas radie — hur mycket av Sverige har kvinnor slutat använda?
Vad hände med Sverige?

Kvinnors trygghet

En flickas radie — hur mycket av Sverige har kvinnor slutat använda?

Andelen kvinnor som känner sig otrygga ute ensamma kvällstid har mer än fördubblats sedan mitten av 2000-talet. I grannländerna är nivån relativt oförändrad.

Minnesbild

På knappt 20 år har andelen kvinnor 16–84 år som känner sig otrygga i sitt bostadsområde kvällstid gått från ≈ 13 % till 30 % — utan motsvarande utveckling i övriga Norden.

2006

≈ 13 %

Brå NTU — otrygga kvällstid

2024

30 %

Brå NTU — otrygga kvällstid

Frågan sidan besvarar

Hur har svenska kvinnors trygghet ute ensamma kvällstid förändrats — och hur ser det ut i övriga Norden?

Snabb överblick

Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan

2024

30 %

Kvinnor 16–84 otrygga kvällstid

2006

≈ 13 %

Basår NTU

Ökning

×2,3

2006 → 2024

Norge 2024

12 %

SSB — jämförbar mätning

Danmark 2024

14 %

DST

Finland 2024

12 %

Tilastokeskus

Vad visar statistiken?

Objektiva observationer — inte tolkningar

  • Andelen svenska kvinnor 16–84 som känner sig otrygga ute ensamma kvällstid har mer än fördubblats sedan 2006.
  • Serien planade ut på ca 30 % 2022–2024 — ingen fortsatt uppgång de senaste två åren.
  • Övriga Norden ligger stabilt runt 10–14 % under samma period — utvecklingen är inte gemensam.
  • Otryggheten är starkast i utsatta bostadsområden och i storstadskommuner, enligt Brås regionala NTU-underlag.

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

Otrygg ute ensamma sen kväll
NTU-fråga: 'Händer det att du avstår från att gå ut ensam sen kväll av oro för att bli överfallen eller ofredad?' Svar 'ja' bland kvinnor 16–84 år. Måttet avser upplevd otrygghet, inte faktisk utsatthet.Källa: Brå NTU, resultatrapport 2024.
NTU
Nationella trygghetsundersökningen. Brås årliga survey till cirka 200 000 personer 16–84 år. Mäter brottsutsatthet, oro, myndighetsförtroende och anmälningsbenägenhet. Frågan om otrygghet kvällstid har ställts oförändrat sedan 2006.
Utsatta bostadsområden
Polisens och Brås begrepp för geografiska områden med socioekonomiska utmaningar och förhöjd brottslighet. Utrygghet överrepresenteras i dessa områden, men områdesbegreppet i sig mäter inte var enskilda personer bor.Källa: Brås regionala NTU-resultat och Polisens lägesbild över utsatta områden.
Jämförbarhet Norden
Norge, Danmark och Finland använder egna surveyfrågor som inte är identiska med NTU. Brå gör en kvalitativ bedömning att de ändå är jämförbara nog för att visa att Sveriges nivå ligger högre. Exakta siffror bör inte jämföras decimal för decimal.Källa: Brå NTU 2024, internationella jämförelser.
Oro för brott (NTU)
Separat NTU-fråga där respondenten anger hur ofta hen oroar sig för att drabbas av specifika brott — t.ex. misshandel, sexualbrott, inbrott. Oro är ett bredare mått än otrygghet kvällstid och kan gå åt olika håll än den faktiska utsattheten.Källa: Brå NTU, kapitel om otrygghet och oro.
Självrapporterad utsatthet
NTU-fråga där respondenten uppger om hen personligen utsatts för specifika brott (misshandel, hot, sexualbrott, personrån) det senaste året. Skiljer sig från polisanmälda brott — vissa händelser anmäls aldrig, andra registreras utan att offret själv identifierar sig som brottsoffer.
Anmält brott
Registerdata från Brås officiella statistik över brott anmälda till polis, tull eller åklagare. Anmälningsvolymen påverkas av utsatthet, anmälningsbenägenhet och juridisk definition — därför är den ingen direkt mätare av hur många kvinnor som faktiskt utsätts.
Enkät kontra register
NTU är en enkätundersökning där svaren är självrapporterade och viktade till befolkningen. Brås brottsstatistik är registerdata baserad på anmälningar. De två datakällorna svarar på olika frågor och ska läsas parallellt, inte som samma serie.Detta gäller alla NTU-mått på denna sida.

Så läser du detta

Data i sammanhang

Så läser du detta

Graferna nedan visar vad siffrorna säger — inte en tolkning. Där data pekar åt olika håll (t.ex. stabil tillit men växande otrygghet) visar vi båda serierna i stället för att välja en berättelse.

Illustration: skattad andel av bostadsområdet som upplevs användbart kvällstid (ej SCB-statistik)
Hem

År

2024

Områden som används

60%

30 % av kvinnor 16–84 år känner sig otrygga ute ensamma sen kväll i bostadsområdet (Brå NTU 2024). Radien är en illustration av vad detta kan betyda geografiskt — inte SCB-statistik.

19902024

Så läser du diagrammet

Definition

NTU-fråga: 'Händer det att du avstår från att gå ut ensam sen kväll av oro för att bli överfallen eller ofredad?' Svaret 'ja' bland kvinnor 16–84 år. Serien ställs oförändrad årligen sedan 2006.

Metod

Brå:s Nationella Trygghetsundersökning (NTU) — årligt urval av ca 200 000 personer, viktat till befolkningen. Nordisk jämförelse: SSB (Norge), DST (Danmark), Tilastokeskus (Finland) — jämförbara men inte identiska frågor.

Vad diagrammet visar

  • Baslinjen 2006 (~13 %)
  • Uppgång 2010–2018 till ca 28 %
  • Utplaning 2022–2024 kring 30 %
  • Sverige tydligt över Norden — utan konvergens

Begränsningar

  • Self-report kan påverkas av medierapportering och samhällsdebatt.
  • Frågan mäter oro, inte faktisk utsatthet — de två kan gå åt olika håll.
  • Före 2006 saknas jämförbar svensk serie; äldre skattningar är illustration.
  • Nordisk jämförelse har små formuleringsskillnader i respektive undersökning.

Där forskningen visar starka samband redovisas de med källhänvisning. Där läget är osäkert eller omtvistat framgår det. Sidan formulerar inga kausala slutsatser som går längre än underlaget stödjer.

Norden — samma metrik

Andel kvinnor 16–84 år som känner sig otrygga ute ensamma sen kväll i bostadsområdet — Sverige vs övriga Norden

2010–2024 · % · Norden

Andel kvinnor 16–84 år som känner sig otrygga ute ensamma sen kväll i bostadsområdet — Sverige vs övriga Norden · % · 2010–2024 · Norden
ÅrNorgeDanmarkFinlandSverige
2 0109111018
2 01410121122
2 01811131128
2 02212141230
2 02412141230

Källa:

Så läser du diagrammet

Definition

Andel kvinnor 16–84 år som känner sig otrygga ute ensamma sen kväll i bostadsområdet.

Metod

Nationella trygghetsundersökningar (NTU, SSB, DST, Tilastokeskus). Datapunkter 2010, 2014, 2018, 2022, 2024.

Vad diagrammet visar

  • Sverige stiger från ~18 % (2010) till 30 % (2024).
  • Norge, Danmark, Finland stabila 9–14 % under hela perioden.
  • Gapet är svenskt — inte nordiskt.

Begränsningar

  • Frågeformulering är jämförbar men inte identisk.
  • Nordiska undersökningar har olika urvalsstorlek och periodicitet.

Där forskningen visar starka samband redovisas de med källhänvisning. Där läget är osäkert eller omtvistat framgår det. Sidan formulerar inga kausala slutsatser som går längre än underlaget stödjer.

Mänsklig konsekvens

Persona

En kvinna, 22 år, bor i en svensk stad över 100 000 invånare.

  • Tog sista bussen hem från träningen utan att tveka.
  • Promenerade hem genom centrum från krogen utan att ringa någon.
  • Använde gångtunnlar och parker som genvägar.

Nu

  • Tar taxi de sista kilometrarna eller låter någon hämta.
  • Delar realtidsposition med en vän under hemvägen.
  • Undviker specifika gator, hållplatser och parker — även dagtid.

Hur ser det ut i din kommun?

NTU redovisas på kommun- och områdesnivå. Öppna kommunverktyget för att se andelen otrygga i din kommun.

Öppna kommunverktyget →

Dataset

Brå NTU — otrygga kvinnor kvällstid 2006–2024

N:
19 observationer
Senast uppdaterad:
2025-09

Årlig serie sedan 2006; nordisk jämförelse hämtad från SSB, DST, Tilastokeskus.

Primärkällor

Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan

4

myndigheter/institutioner

3

rapporter & studier

4

primärdataset

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet

NTU mäter upplevd trygghet, inte faktisk utsatthet. De två kan gå åt olika håll. Under samma period har dock anmälda våldtäkter och utsatthet enligt NTU:s sexualbrottsfråga också stigit, så både upplevelse och delar av faktisk utsatthet pekar åt samma håll. Se sidan Sexualbrott för fördjupning.

Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden

2035

Vad är priset, i mänsklig frihet, av att nästan en av tre kvinnor känner sig otrygg i sitt eget bostadsområde efter mörkrets inbrott?

Om den svenska serien fortsätter på 2006–2024-nivå ligger andelen kvar långt över de nordiska grannländerna.

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

Läs hela granskningen om hur Sverige har förändrats.

Tillbaka till översikten →