Tillit över tid — två serier som spretar
Sverige ligger högt i internationella jämförelser av mellanmänsklig tillit. SOM-institutets serie visar att andelen som säger sig ha hög tillit till andra människor i allmänhet legat var 62 % 1996 och 57 % 2025 (7–10 på en skala 0–10, tvärsnitt varje år). Tilliten är lägre i socioekonomiskt utsatta grupper, men enligt SOM-institutet är skillnaderna mellan sådana grupper relativt stabila över tid; ökade skillnader syns mellan åldersgrupper och generationer.
Förtroendet för polisen mäts av Brå:s Nationella trygghetsundersökning (NTU). Där ser kurvan annorlunda ut: andelen med ganska eller mycket stort förtroende för polisen var relativt stabil 2007–2016, minskade 2017 och har sedan 2018 i huvudsak ökat, med en tillfällig nedgång 2023, till 65 % 2026 (62 % 2025). Poängen är att mellanmänsklig tillit och förtroende för polisen inte rör sig i takt — det är själva spretandet som är intressant.
Hög mellanmänsklig tillit (hela landet)(SOM)
- Då
- 62 % (1996)
- Nu
- 57 % (2025)
Hög tillit, socioekonomiskt utsatta grupper(SOM 2026 (Persson & Carlander))
- Då
- lägre
- Nu
- lägre, skillnaden relativt stabil
Ganska/mycket stort förtroende för polisen(Brå NTU 2026)
- Då
- relativt stabil (2007–2016)
- Nu
- 65 % (2026)
| Mått | Då | Nu |
|---|---|---|
| Hög mellanmänsklig tillit (hela landet)(SOM) | 62 % (1996) | 57 % (2025) |
| Hög tillit, socioekonomiskt utsatta grupper(SOM 2026 (Persson & Carlander)) | lägre | lägre, skillnaden relativt stabil |
| Ganska/mycket stort förtroende för polisen(Brå NTU 2026) | relativt stabil (2007–2016) | 65 % (2026) |
Det handlar inte främst om individers attityder
Robert Putnams tidiga tes — att etnisk mångfald i sig sänker tillit — är fortfarande omdebatterad. Metastudien av Dinesen, Schaeffer & Sønderskov (Annual Review of Political Science 2020, 1 001 skattningar från 87 studier) finner ett statistiskt signifikant negativt samband mellan etnisk mångfald och social tillit, starkare för tillit till grannar och när mångfalden mäts lokalt. Ett samband i enkätdata visar inte ensamt orsak eller storlek i ett visst land.
Konsekvenserna för välfärden
När mellanmänsklig tillit faller faller också betalningsviljan för gemensamma system, följsamheten till regler och beredskapen att hjälpa främlingar. Bilden är inte enhetlig: förtroendet för polisen som institution ligger enligt Brå:s NTU historiskt högt och har ökat under 2010-talet, samtidigt som andelen med hög mellanmänsklig tillit har sjunkit något. Måtten rör sig alltså inte i takt.
Frågan sidan besvarar
Är Sverige fortfarande ett högtillitssamhälle — och vad menas egentligen med tillit?
Snabb överblick
Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan
1996
≈ 62 %
SOM — hög generell mellanmänsklig tillit
2025
57 %
SOM — hög mellanmänsklig tillit (7–10)
ESS 2020
≈ 6,3
Skala 0–10, ”man kan lita på de flesta”
2006
≈ 60 %
Brå NTU — stort förtroende för polisen
2026
65 %
Brå NTU — stort förtroende för polisen
Serien
1986–
SOM-institutet mäter årligen sedan 1986
Vad visar statistiken?
Objektiva observationer — inte tolkningar
- Sverige ligger högt i internationella jämförelser av generell mellanmänsklig tillit; sidan redovisar inga enskilda WVS- eller ESS-vågvärden.
- SOM-institutets serie: andelen med hög tillit till människor i allmänhet (7–10 på skalan 0–10) var 62 % 1996 och 57 % 2025. Varje år är ett nytt tvärsnitt, inte samma personer.
- Institutionell tillit rör sig i en annan takt. Enligt Brå NTU var förtroendet för polisen relativt stabilt 2007–2016, minskade 2017 och har sedan 2018 i huvudsak ökat, med en tillfällig nedgång 2023, till 65 % 2026 (62 % 2025).
- Nationsgenomsnittet döljer stora skillnader mellan grupper och områden. Tilliten är lägre bland yngre, lågutbildade, låginkomsttagare och boende i socialt utsatta områden — och den faller där snabbast.
- Det finns inget enskilt mått som fångar ”tillit”. SOM, ESS, WVS och OECD ställer olika frågor, med olika skalor, urval och periodicitet — serierna är inte utbytbara och får inte slås samman i samma diagram.
- Enkätdata visar samband, inte orsaker. Statistiska skillnader mellan grupper eller områden kan inte tolkas som att en enskild egenskap ”orsakar” hög eller låg tillit.
Metodnot
Mellanmänsklig tillit mäts av SOM-institutet med samma huvudfråga sedan 1996 (skala 0–10, andel som svarar 7–10). Institutionsförtroende för polisen mäts av Brås NTU sedan 2006 (andel med ”ganska/mycket stort förtroende”). Internationella jämförelser bygger på World Values Survey och European Social Survey; de mäter besläktade men inte identiska begrepp.
Definitioner
Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker
- Generell (mellanmänsklig) tillit
- Individens grundläggande förväntan att människor i allmänhet är att lita på. Mäts oftast via SOM:s och ESS:s standardfråga ”Enligt din uppfattning, i vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet?” på en 0–10-skala, eller WVS ja/nej-varianten ”Kan man lita på de flesta människor?”.Källa: SOM-institutet, kodbok; European Social Survey Round 1–11; World Values Survey Wave 7.
- Partikulär tillit
- Tillit till en avgränsad krets — familj, släkt, klan, arbetskamrater, grannar. Är hög i nästan alla samhällen och skiljer sig därför lite mellan länder. Ska inte förväxlas med generell tillit, som är den variabel som skiljer Sverige internationellt.Källa: Rothstein & Uslaner (2005); Trägårdh & Wallman Lundåsen (SNS 2013).
- Institutionell tillit / förtroende för myndigheter
- Andel som uppger stort eller ganska stort förtroende för en enskild samhällsinstitution (polis, domstol, sjukvård, riksdag, kommun). Mäts separat för varje institution i SOM och NTU och kan inte adderas till ett enskilt ”institutionsförtroende”.Källa: SOM — Samhälle Opinion Medier; Brå NTU 2024.
- Upplevd trygghet
- Självrapporterad känsla av att kunna röra sig utomhus utan oro för brott, mätt främst i NTU för Sverige. Trygghet är inte samma sak som tillit — en person kan ha hög tillit till människor i allmänhet men känna sig otrygg i sitt eget område.Källa: Brå — Nationella trygghetsundersökningen (NTU).
- Socialt kapital
- Resurser som uppstår genom nätverk, ömsesidighetsnormer och tillit mellan människor. Robert Putnams grundbegrepp (Bowling Alone, 2000). Innehåller både relationer (bonding/bridging) och normer, och kan inte reduceras till ett enkelt tillitsmått.Källa: Putnam (2000); OECD — How's Life? kapitel om social capital.
- Social sammanhållning
- Bredare begrepp som beskriver i vilken grad ett samhälles medlemmar delar grundläggande normer, litar på varandra och samarbetar över gruppgränser. Mäts sammansatt (index) i OECD och EU, sällan i en enskild fråga.Källa: OECD — Perspectives on Global Development, Trust chapter.
- Självrapporterat mått
- Ett mått där respondenten själv uppger sin uppfattning eller upplevelse. Påverkas av bortfall (vilka som svarar), kulturella tolkningar av frågeorden och tidens allmänna stämningsläge — och är inte samma sak som ett observerat beteende.Källa: SOM — metodrapporter; Brå NTU — teknisk rapport.
- Områdes- vs individeffekt
- När människor med olika egenskaper bor i samma område är det svårt att avgöra om skillnader i tillit beror på individerna själva eller på den lokala miljön. Ekologiska korrelationer på områdesnivå säger ingenting säkert om enskilda personer.Källa: Dinesen, Schaeffer & Sønderskov, Annual Review of Political Science 2020.
Primärkällor
Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan
4
myndigheter/institutioner
6
rapporter & studier
4
primärdataset
Vanliga frågor
Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet
Relaterade ämnen
Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden
Läs hela granskningen om hur Sverige har förändrats.
Tillbaka till översikten →