Tillit över tid — två serier som spretar
Sverige har i decennier toppat World Values Surveys ranking av mellanmänsklig tillit. SOM-institutets serie visar att andelen som säger sig ha hög tillit till andra människor i allmänhet legat stabilt kring 60–65 % från 1996 till mitten av 00-talet, men sedan långsamt sjunkit till omkring 57 % 2025. Tilliten är lägre och sjunker snabbare bland socialt utsatta grupper.
Förtroendet för polisen mäts av Brå:s Nationella trygghetsundersökning (NTU) sedan 2006. Där går kurvan åt motsatt håll: andelen med ganska eller mycket stort förtroende för polisen steg från ca 60 % 2006 till omkring 72 % 2023. Poängen är att mellanmänsklig tillit och förtroende för polisen inte rör sig i takt — det är själva spretandet som är intressant.
Hög mellanmänsklig tillit (hela landet)(SOM)
- Då
- ≈ 62 % (1996)
- Nu
- ≈ 57 % (2025)
Hög tillit, socialt utsatta grupper(Holmberg & Rothstein 2022)
- Då
- lägre
- Nu
- lägre och sjunkande
Ganska/mycket stort förtroende för polisen(Brå NTU 2024)
- Då
- ≈ 60 % (2006)
- Nu
- ≈ 72 % (2023)
| Mått | Då | Nu |
|---|---|---|
| Hög mellanmänsklig tillit (hela landet)(SOM) | ≈ 62 % (1996) | ≈ 57 % (2025) |
| Hög tillit, socialt utsatta grupper(Holmberg & Rothstein 2022) | lägre | lägre och sjunkande |
| Ganska/mycket stort förtroende för polisen(Brå NTU 2024) | ≈ 60 % (2006) | ≈ 72 % (2023) |
Det handlar inte främst om individers attityder
Robert Putnams tidiga tes — att etnisk mångfald i sig sänker tillit — är fortfarande omdebatterad. Metastudier (Dinesen, Schaeffer & Sønderskov, Annual Review of Political Science 2020) finner en negativ men svag och kontextberoende effekt, med europeiska replikationer som spretar. Det som är mer robust är sambandet mellan upplevd normgemenskap i grannskapet och tillit: när människor upplever att de inte delar grundläggande normer med sina grannar — kring barns uppfostran, könsroller eller lagar — sjunker viljan att bidra till gemensamma lösningar. Mekanismerna bakom är fortfarande under diskussion.
Den svenska tilliten kan beskrivas som samhällets viktigaste osynliga infrastruktur — möjlig att skada på en generation, men svår att bygga upp igen.
Konsekvenserna för välfärden
När mellanmänsklig tillit faller faller också betalningsviljan för gemensamma system, följsamheten till regler och beredskapen att hjälpa främlingar. Bilden är inte enhetlig: förtroendet för polisen som institution ligger enligt Brå:s NTU historiskt högt och har ökat under 2010-talet, samtidigt som vittnesviljan i utsatta områden är dokumenterat låg och den mellanmänskliga tilliten där sjunker. Det är dessa parallella men motsatta rörelser — hög institutionsförtroende, låg lokal tillit — som gör den svenska samhällsmodellen sårbar på ett nytt sätt.
Vad forskningen pekar på
Forte-rapporten Tillit i det mångkulturella samhället (2020) summerar att invandring i sig inte mekaniskt sänker tilliten, men att snabbhet i förändring, geografisk koncentrationoch misslyckad integration gör det. Sverige har enligt forskarna haft alla tre faktorerna samtidigt under 2010-talet — vilket är den hypotes som bäst passar den observerade utvecklingen.
Frågan sidan besvarar
Är Sverige fortfarande ett högtillitssamhälle — och vad menas egentligen med tillit?
Snabb överblick
Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan
1996
≈ 62 %
SOM — hög generell mellanmänsklig tillit
2023
≈ 57 %
SOM — hög generell mellanmänsklig tillit
ESS 2020
≈ 6,3
Skala 0–10, ”man kan lita på de flesta”
2006
≈ 60 %
Brå NTU — stort förtroende för polisen
2023
≈ 72 %
Brå NTU — stort förtroende för polisen
Serien
1986–
SOM-institutet mäter årligen sedan 1986
Vad visar statistiken?
Objektiva observationer — inte tolkningar
- Sverige har i decennier legat i topp både i World Values Survey och European Social Survey för generell mellanmänsklig tillit.
- SOM-institutets serie visar en långsam, jämn nedgång: andelen med hög tillit till andra människor har fallit från runt 62 % (mitten av 1990-talet) till omkring 57 % (2020-talet).
- Institutionell tillit rör sig i en annan takt. Brå NTU visar att förtroendet för polisen ökade under 2010-talet — från ca 60 % (2006) till ca 72 % (2023) — samtidigt som mellanmänsklig tillit sjönk.
- Nationsgenomsnittet döljer stora skillnader mellan grupper och områden. Tilliten är lägre bland yngre, lågutbildade, låginkomsttagare och boende i socialt utsatta områden — och den faller där snabbast.
- Det finns inget enskilt mått som fångar ”tillit”. SOM, ESS, WVS och OECD ställer olika frågor, med olika skalor, urval och periodicitet — serierna är inte utbytbara och får inte slås samman i samma diagram.
- Enkätdata visar samband, inte orsaker. Statistiska skillnader mellan grupper eller områden kan inte tolkas som att en enskild egenskap ”orsakar” hög eller låg tillit.
Metodnot
Mellanmänsklig tillit mäts av SOM-institutet med samma huvudfråga sedan 1996 (skala 0–10, andel som svarar 7–10). Institutionsförtroende för polisen mäts av Brås NTU sedan 2006 (andel med ”ganska/mycket stort förtroende”). Internationella jämförelser bygger på World Values Survey och European Social Survey; de mäter besläktade men inte identiska begrepp.
Definitioner
Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker
- Generell (mellanmänsklig) tillit
- Individens grundläggande förväntan att människor i allmänhet är att lita på. Mäts oftast via SOM:s och ESS:s standardfråga ”Enligt din uppfattning, i vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet?” på en 0–10-skala, eller WVS ja/nej-varianten ”Kan man lita på de flesta människor?”.Källa: SOM-institutet, kodbok; European Social Survey Round 1–11; World Values Survey Wave 7.
- Partikulär tillit
- Tillit till en avgränsad krets — familj, släkt, klan, arbetskamrater, grannar. Är hög i nästan alla samhällen och skiljer sig därför lite mellan länder. Ska inte förväxlas med generell tillit, som är den variabel som skiljer Sverige internationellt.Källa: Rothstein & Uslaner (2005); Trägårdh & Wallman Lundåsen (SNS 2013).
- Institutionell tillit / förtroende för myndigheter
- Andel som uppger stort eller ganska stort förtroende för en enskild samhällsinstitution (polis, domstol, sjukvård, riksdag, kommun). Mäts separat för varje institution i SOM och NTU och kan inte adderas till ett enskilt ”institutionsförtroende”.Källa: SOM — Samhälle Opinion Medier; Brå NTU 2024.
- Upplevd trygghet
- Självrapporterad känsla av att kunna röra sig utomhus utan oro för brott, mätt främst i NTU för Sverige. Trygghet är inte samma sak som tillit — en person kan ha hög tillit till människor i allmänhet men känna sig otrygg i sitt eget område.Källa: Brå — Nationella trygghetsundersökningen (NTU).
- Socialt kapital
- Resurser som uppstår genom nätverk, ömsesidighetsnormer och tillit mellan människor. Robert Putnams grundbegrepp (Bowling Alone, 2000). Innehåller både relationer (bonding/bridging) och normer, och kan inte reduceras till ett enkelt tillitsmått.Källa: Putnam (2000); OECD — How's Life? kapitel om social capital.
- Social sammanhållning
- Bredare begrepp som beskriver i vilken grad ett samhälles medlemmar delar grundläggande normer, litar på varandra och samarbetar över gruppgränser. Mäts sammansatt (index) i OECD och EU, sällan i en enskild fråga.Källa: OECD — Perspectives on Global Development, Trust chapter.
- Självrapporterat mått
- Ett mått där respondenten själv uppger sin uppfattning eller upplevelse. Påverkas av bortfall (vilka som svarar), kulturella tolkningar av frågeorden och tidens allmänna stämningsläge — och är inte samma sak som ett observerat beteende.Källa: SOM — metodrapporter; Brå NTU — teknisk rapport.
- Områdes- vs individeffekt
- När människor med olika egenskaper bor i samma område är det svårt att avgöra om skillnader i tillit beror på individerna själva eller på den lokala miljön. Ekologiska korrelationer på områdesnivå säger ingenting säkert om enskilda personer.Källa: Dinesen, Schaeffer & Sønderskov, Annual Review of Political Science 2020.
Primärkällor
Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan
4
myndigheter/institutioner
6
rapporter & studier
4
primärdataset
Vanliga frågor
Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet
Relaterade ämnen
Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden
Läs hela granskningen om hur Sverige har förändrats.
Tillbaka till översikten →