Hur skiljer sig PISA från TIMSS och PIRLS?

PISA (OECD) mäter tillämpad förmåga hos 15-åringar. TIMSS (IEA) mäter matematik och naturvetenskap i åk 4 och 8 och ligger närmare läroplansstoff. PIRLS (IEA) mäter läsförståelse i åk 4. TIMSS och PIRLS gör läroplansanalys innan proven konstrueras — PISA gör inte det.

Hur har Sveriges resultat utvecklats sedan 2000?

Sveriges PISA-läsning gick från 516 (2000) → 497 (2009) → 483 (2012) → 500 (2015) → 506 (2018) → 487 (2022). Uppgången 2015–2018 var delvis en mätartefakt: exkluderingsandelen låg över OECD:s tak. Med normaliserat urval 2022 ligger resultatet i linje med den underliggande 2009–2015-trenden. PIRLS åk 4 föll från 555 (2016) till 521 (2021).

Hur ser utvecklingen ut jämfört med OECD och Norden?

Sveriges PISA-resultat 2022 ligger något över OECD-snittet i alla tre ämnen. Bland de nordiska länderna ligger Sverige mellan Danmark/Norge (något högre) och Island (lägre). Finland — tidigare topp — har fallit brantare än Sverige sedan 2006 men ligger fortfarande högst i Norden.

Hur påverkar urval och exkludering resultaten?

PISA tillåter högst 5 % exkludering (särskola, kort vistelsetid, funktionsnedsättning). Sverige exkluderade ~11 % 2018 — främst nyanlända elever. Riksrevisionen (RiR 2021:12) konstaterade att detta överskattade resultatet. När urvalet normaliserades 2022 minskade resultatet — även om pandemin sannolikt förklarar en ytterligare del av nedgången.

Vilka slutsatser kan inte dras av PISA?

PISA visar inte vad en enskild elev, klass eller kommun kan. Det visar inte heller vilken skolpolitisk reform som fungerar — enskilda länders förändringar sammanfaller ofta med flera samtidiga reformer. PISA är inte heller ett fullständigt kunskapsmått; det mäter inte t.ex. muntlig framställning, praktiska förmågor eller estetiska ämnen.

Går det att jämföra svenska PISA-resultat rakt av över tid?

Med reservationer. OECD har justerat provformat (papper → dator 2015), metodik och stickprovsdesign. OECD anser att jämförelser 2000–2022 är möjliga men att enskilda mätpunkter har osäkerhet på cirka ±5 poäng. Långa trender är robustare än enskilda årliga hopp.

Vad hände med Sverige?

Skolan

Skolan — från europatopp till OECD-mittfält

Sveriges PISA-resultat i matematik har fallit från 510 (2000) till 482 (2022). Andelen elever som inte når grundnivå har dubblerats.

Norden — samma metrik

PISA matematik — Sverige vs Norge, Danmark, Finland

2000–2022 · p · Norden

PISA matematik — Sverige vs Norge, Danmark, Finland · p · 2000–2022 · Norden
År	Norge	Danmark	Finland	Sverige
2 000	499	514	536	510
2 009	498	503	541	494
2 018	501	509	507	502
2 022	468	489	484	482

Källa:

Din kommun

Hur ser detta ut i din kommun?

Utforska kommunstatistik

Nästa steg

Läs vidare i denna ordning

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

OECD · Oregelbundet
OECD — Programme for International Student Assessment (PISA)
PISA — läsförståelse, matematik och naturvetenskap (15-åringar)
Senaste datapunkt 31 dec. 2022 · Källan publicerade 5 dec. 2023

Läs hela granskningen om hur Sverige har förändrats.

Tillbaka till översikten →

Frågan sidan besvarar

Hur har svenska elevers kunskapsresultat utvecklats över tid enligt PISA, TIMSS, PIRLS och nationella prov — och vad kan mätningarna faktiskt visa?

Snabb överblick

Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan

PISA läsförståelse 2022

487

OECD — ned från 506 (2018). OECD-snitt: 476. Standardfel ±3.

PISA matematik 2022

482

OECD — ned från 502 (2018). OECD-snitt: 472.

PISA naturvetenskap 2022

494

OECD — ned från 499 (2018). OECD-snitt: 485.

PIRLS läsförståelse åk 4 (2021)

521

IEA — ned från 555 (2016). Internationell medel: 500.

TIMSS åk 4 (2023)

503 / 494

IEA — matematik/NO. Ned från 519/540 (2019).

PISA-exkludering 2018

~11 %

Riksrevisionen (RiR 2021:12): dubbelt så många som OECD:s tak (5 %). Resultatet överskattat.

Svenskt PISA-urval

~6 000

OECD 2022 — 259 skolor. Stickprov, inte totalpopulation.

Gymnasiebehörighet åk 9

84,1 %

Skolverket 2023/24 — samtliga elever, andel behöriga till yrkesprogram.

Vad visar statistiken?

Objektiva observationer — inte tolkningar

PISA visar en tydlig nedgång 2018→2022 i alla tre ämnesområden — den första efter uppgången 2012–2018. OECD tillskriver en del av nedgången pandemin men inte hela.
PIRLS 2021 var Sveriges svagaste resultat sedan mätningen startade 2001 (521, ned från 555 år 2016). TIMSS 2023 visar samma riktning i åk 4.
Riksrevisionen (RiR 2021:12) konstaterade att PISA 2018 var överskattat — Sverige exkluderade cirka 11 % av eleverna, dubbelt så många som OECD:s tak. När urvalet normaliserades 2022 föll snittet i linje med den underliggande 2009–2015-trenden.
Skolverket och IFAU har dokumenterat en glidning mellan genomsnittligt provresultat och genomsnittligt slutbetyg under 2010-talet, särskilt på friskolor — så kallad betygsinflation.
Skillnaden mellan inrikes och utrikes födda elever är stor i både PISA och slutbetyg. Föräldrarnas utbildningsnivå är den enskilt starkaste förklaringsfaktorn men inte tillräcklig.

Metodnot
PISA, TIMSS och PIRLS är stickprovsstudier med standardfel om ±3–5 poäng — enskilda årshopp är mer osäkra än långa trender. Nationella prov är centrala men rättas lokalt. Slutbetyg sätts av läraren utifrån hela läsåret. De fyra måtten är inte utbytbara — de mäter delvis olika saker och bör läsas tillsammans.

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

PISA: OECD:s Programme for International Student Assessment. Mäter 15-åringars förmåga att tillämpa kunskap i läsning, matematik och naturvetenskap. Genomförs vart tredje år på ett stickprov om cirka 6 000 svenska elever i 250–260 skolor.PISA mäter tillämpad förmåga — inte specifik läroplan.
TIMSS: IEA:s Trends in International Mathematics and Science Study. Mäter matematik och naturvetenskap i åk 4 och åk 8. Genomförs vart fjärde år. Ligger närmare läroplansstoff än PISA.
PIRLS: IEA:s Progress in International Reading Literacy Study. Mäter läsförståelse i åk 4 vart femte år. Sveriges 2021-resultat var det svagaste sedan starten 2001.
OECD: Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling — 38 medlemsländer. Ansvarar för PISA och publicerar landrapporter.
Nationella prov: Centralt framtagna prov i utvalda ämnen i åk 3, 6 och 9 samt gymnasiet. Rättas lokalt av lärare. Syftar till att stödja likvärdig betygssättning — inte att jämföra länder.
Indexpoäng (PISA-skala): Resultatet uttrycks som poäng på en skala där OECD-medel satts till 500 med standardavvikelse 100 vid starten 2000. Cirka 40 poäng motsvarar ett läsår.
Standardfel: Osäkerhet i stickprovsskattningen. För Sveriges PISA-medelvärde ligger standardfelet runt ±3 poäng — vilket ger ett 95 %-konfidensintervall om cirka ±6 poäng.
Urval och exkludering: PISA föreskriver ett stratifierat urval av 15-åringar och tillåter högst 5 % exkludering (särskola, kort vistelsetid, etc.). Överexkludering minskar jämförbarheten.Sverige låg 2018 på ~11 % — dubbelt så många som taket. Källa: Riksrevisionen RiR 2021:12.
Likvärdighet: I skollagen: att utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Skolverket operationaliserar det som spridning mellan skolor efter kontroll för elevsammansättning.
Socioekonomisk bakgrund (ESCS): OECD:s index i PISA — sammanvägning av föräldrars utbildning, yrke och materiella tillgångar. Används för att jämföra resultat oberoende av startläge.
Skolsegregation: Ojämn fördelning av elever med olika bakgrund mellan skolor. Skolverket redovisar både variation i elevsammansättning och variation i genomsnittliga resultat.
Trendbrott: Statistisk term för ett läge där en tidsserie inte längre kan tolkas kontinuerligt — t.ex. p.g.a. bytt provformat (papper → dator i PISA 2015) eller ändrat urval.
Betygsinflation: Systematisk höjning av slutbetyg utan motsvarande höjning i det underliggande resultatet mätt mot nationella prov eller PISA. Dokumenterad av Skolverket och IFAU under 2010-talet.

Primärkällor

Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan

myndigheter/institutioner

rapporter & studier

primärdataset

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet

PISA mäter 15-åringars förmåga att tillämpa kunskap i läsning, matematik och naturvetenskap i vardagsnära uppgifter. Det är inte ett prov på specifika läroplansmoment, utan på ‘reading literacy’, ‘mathematical literacy’ och ‘scientific literacy’. Därför kan svenska elever prestera olika på PISA och på ett nationellt prov utan att någon av mätningarna är fel.

Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden

Skolan — från europatopp till OECD-mittfält

PISA matematik — Sverige vs Norge, Danmark, Finland

Hur ser detta ut i din kommun?

Läs vidare i denna ordning

Källor för denna sida

Snabb överblick

Vad visar statistiken?

Definitioner

Primärkällor

Vanliga frågor

Svenska som modersmål

Social tillit

Skolan — från europatopp till OECD-mittfält

Så läser du detta

Norden — samma metrik

Mänsklig konsekvens

Hur ser detta ut i din kommun?

Läs vidare i denna ordning

Källor för denna sida

Snabb överblick

Vad visar statistiken?

Definitioner

Primärkällor

Vanliga frågor

Relaterade ämnen

Svenska som modersmål

Social tillit