Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA
0 % av läsvägenEtapp 0 av 70/68 sidor

Källor

Primärrapporter

De ekonomiska beräkningarna vilar på två huvudkällor: Konjunkturinstitutets Specialstudie 117 (2025) och Ruists ESO 2018:3 — båda fritt tillgängliga i full text. Övriga sakområden — brott, skola, vård, arbete, trygghet — bygger på ansvarig myndighet per indikator; alla listade nedan.

  1. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) · 2018 · ESO 2018:3

    Primärkälla

    Tid för integration

    Joakim Ruist

    Huvudkälla för webbplatsen

    Livstidsperspektiv på flyktinggruppens offentligfinansiella nettobidrag: ca 74 000 kr/år per person i genomsnittlig nettokostnad (spann 53 000–94 000 kr). Tvärsnitt 2015: ca −41,5 mdkr för ~690 000 personer.

    Öppna originalets PDFArkiverad kopia ↓

  2. Konjunkturinstitutet · 2025 · Specialstudie 117

    Primärkälla

    Invandrades nettobidrag till de offentliga finanserna 1983–2022

    Thomas Eisensee & Fredrik Paues

    Kompletterande, uppdaterad källa

    2022 års tvärsnitt och livscykelberäkningar (1,5 % diskonteringsränta) baserade på svenska registerdata 1983–2022. Används främst för att visa utveckling över tid.

    Öppna originalets PDFArkiverad kopia ↓

Källkritik

Nyckelcitat med sidhänvisning

Vi presenterar inte siffrorna i andra hand. Här är nyckelcitaten ur originalen — KI Specialstudie 117, Ruist ESO 2018:3 och Brå 2021:9 — med sidhänvisning. Samma metadata-struktur (namn, år, rapport, sida, prioritet) som i huvudkällistan ovan. Citaten återges enligt vår läsning av rapporterna. Klicka på sidhänvisningen för att öppna primärkällan och verifiera själv — hittar du en avvikelse, mejla oss så rättas och dateras det öppet i changeloggen.

Konjunkturinstitutet · 2025 · Specialstudie 117

Primärkälla

Invandrades nettobidrag till de offentliga finanserna 1983–2022

Thomas Eisensee & Fredrik Paues

Öppna originalet ↗

  • Specialstudie 117 · sammanfattning · s. 6 (pdf s. 7)

    ”År 2022 var de utrikes föddas nettobidrag till de offentliga finanserna svagt positivt.”

    Vår kommentar: Det är detta KI-citat webbplatsen utgår från. Enligt KI:s tabell 1 (s. 16) var nettobidraget 2022 +2 700 kronor per utrikes född person, jämfört med −700 kronor per inrikes född. Totalgruppen ligger alltså nära noll, och det är uppdelningen som ger informationen: flyktingar hade knappt −28 000 kronor per person och övriga utrikes födda knappt +20 000 kronor per person.

  • Specialstudie 117 · sammanfattning · s. 7 (pdf s. 8)

    ”För flyktingar uppgår i stället nuvärdet till nästan −1 miljon kronor, vilket motsvarar ett genomsnittligt negativt årligt nettobidrag på −25 000 kronor. Detta speglar en omfördelning till flyktingar över livscykeln, som är en följd av en generellt lägre sysselsättningsgrad för flyktingar jämfört med andra grupper.”

    Vår kommentar: KI kopplar flyktingarnas negativa nettobidrag över livscykeln till en generellt lägre sysselsättningsgrad.

  • Specialstudie 117 · sammanfattning · s. 5 (pdf s. 6)

    ”Utvecklingen för utrikes födda har påverkats av flera faktorer. Av särskild betydelse är gruppens storlek, sammansättning och vistelsetid i Sverige samt konjunkturläget.”

    Vår kommentar: KI nämner konjunkturläget som en av de faktorer som påverkat nettobidraget. Därför använder vår kalkylator cykelsnitt 2015–2022 som huvudsiffra, inte 2022 ensamt.

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) · 2018 · ESO 2018:3

Primärkälla

Tid för integration

Joakim Ruist

Öppna originalet ↗

  • ESO 2018:3 · sammanfattning · s. 11

    ”Osäkerheten i beräkningarna är stor, men indikerar att nettoomfördelningen via de offentliga finanserna till en genomsnittlig flykting under hela dennas livstid i Sverige uppgår till i genomsnitt 74 000 kronor per år. Som jämförelse var omfördelningen till en genomsnittlig flykting i Sveriges befolkning 2015 cirka 60 000 kronor.”

    Vår kommentar: Det är denna siffra — i genomsnitt 74 000 kronor per år under flyktingens hela livstid i Sverige — som ligger till grund för vår kommunkalkyl när vi beräknar flyktinggruppens del. Det är ett livstidsgenomsnitt per år, inte ett värde för en viss period.

  • ESO 2018:3 · kapitel 3 · s. 79

    ”En flykting från gruppen med högst integrationspotential beräknas utgöra en nettokostnad om i genomsnitt 53 000 kronor per år, och en från gruppen med lägst potential om i genomsnitt 94 000 kronor per år.”

    Vår kommentar: Ruist redovisar själv ett spann kring genomsnittet 74 000 kronor per år: 53 000 kronor för gruppen med högst och 94 000 kronor för gruppen med lägst integrationspotential.

Brottsförebyggande rådet · 2021 · Brå 2021:9

Primärkälla

Misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utländsk bakgrund

Öppna originalet ↗

  • Brå 2021:9 · delstudie 1, Misstänkta för brott totalt · s. 50 (pdf s. 52)

    ”För gruppen inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar reduceras överrisken mer, från 3,21 till 1,68, vilket är en procentuell minskning av överrisken med 69 procent. Överrisken för gruppen utrikesfödda reduceras från 2,51 till 1,76, vilket betyder en procentuell minskning av överrisken med 50 procent.”

    Vår kommentar: Ordagrant ur s. 50; riskkvoterna visas i figur 7 på s. 51. Riskkvoter för misstanke om minst ett brott 2015–2018, personer 15 år och äldre folkbokförda 2014-12-31: ojusterat respektive efter ålder, kön, disponibel inkomst, utbildning och kommuntyp. Efter enbart ålder och kön: 2,25 (utrikes födda) och 1,96 (andra generationen).

Arkivkopior av primärkällor

Om en myndighet flyttar eller tar bort sin URL fungerar dessa lokala arkivkopior som försäkring. Hämtade direkt från ursprungs-URL:en, oförändrade. Använd alltid originalet i första hand — arkivet finns bara som backup.

Jämför källornas siffror sida vid sida

Ruist och KI använder olika populationer, basår och tidsperspektiv. Här ser du deras siffror radade jämte varandra med inflationsjustering.

Kompletterande källor

Huvudsiffrorna kommer från Ruist 2018 och KI 2025. Nedan listas oberoende myndighets- och forskningskällor som antingen stödjer huvudsiffran, fyller luckor som KI/Ruist inte mäter, eller ger internationella jämförelser. Endast officiella myndigheter, statliga utredningar och etablerade forskningsinstitut.

A. Oberoende verifiering

Stödjer slutsatserna i Ruist och KI.

B1. Brottslighet

Kostnader som inte fördelas per grupp i KI eller Ruist.

B2. Långsiktiga konsekvenser

Skola, segregation, försörjningsstöd, bostad.

B3. Kommunal obalans

Statliga granskningar av kostnadsfördelningen mellan stat och kommun.

  • Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) · Två gånger per år

    Ekonomirapporten ↗

    Kommunernas och regionernas samlade ekonomiska läge. Rapporterar löpande om kostnadstrycket från mottagande och integration.

  • Statskontoret · 2022

    2022:13 — Statlig ersättning till kommuner för flyktingmottagande ↗

    Schablonens konstruktion ger över- och underskott olika i olika kommuner beroende på integrationsutfall.

  • Riksrevisionen · 2022

    RiR 2022:14 — Statens styrning av kommunerna ↗

    Granskar samspelet mellan stat och kommun — inklusive obalanserade åtaganden inom integrationsområdet.

  • Statskontoret · 2021

    2021:6 — Kommunernas mottagande av nyanlända ↗

    Dokumenterar att statens ersättningar till kommunerna för mottagandet minskade från cirka 16,2 mdkr (2018) till cirka 7,5 mdkr (2020) — en obalans som lever kvar i kommunal ekonomi.

  • Riksrevisionen · 2024

    RiR 2024:14 — Bosättningslagen ↗

    Balansperspektiv: bosättningslagen tycks ha kortat väntetider, jämnat ut mottagandet och styrt fler nyanlända till kommuner med lägre arbetslöshet — samtidigt som obalanser kvarstår.

  • SKR / RKA — Rådet för främjande av kommunala analyser · Årlig

    Nyckeltal integration (Kolada) ↗

    Kommunjämförande nyckeltal för integration: sysselsättning, försörjningsstöd, skolresultat och boende. Underlag bakom kommunverktygets jämförelser.

C. Internationella jämförelser

Liknande studier i Norge, Danmark och Nederländerna.

Indikatorer (brott, skola, vård, arbete, trygghet)

Alla 27 nationella tidsserier på webbplatsen kommer direkt från ansvarig myndighet eller etablerad forskningsinstitution. Ingen interpolering – år utan publicerad siffra visas som tomma punkter. Klicka för att gå till primärkällan.

Brott

  • Polismyndigheten – Skjutningar per polisregion (årsfiler) · senast hämtad 2026-10

    Skjutvapenvåld – bekräftade skjutningar ↗

    Polisens årsfiler 2017–2025 (2025-filen daterad 2026-03-03). Statistiken är preliminär och kan revideras. Tidigare år saknas i serien.

  • Brå – Anmälda brott (allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning) · senast hämtad 2026-07

    Sprängningar och detonationer ↗

    Brå:s serie över anmälda sprängningar (fullbordade + försök, brottskod för allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning). Polismyndighetens operativa serie över detonationer redovisas separat och är inte direkt jämförbar. Nivåer före 2018 är inte fullt jämförbara — Polisen började särredovisa sprängdåd först då.

  • BRÅ – Konstaterade fall av dödligt våld · Hämtning ej registrerad

    Konstaterade fall av dödligt våld ↗

  • BRÅ – Anmälda brott, tabell 1.2 (per 100 000 av medelfolkmängden) · senast hämtad 2026-11

    Anmälda våldtäkter ↗

    Sexualbrottsdefinitionen har utvidgats 2005, 2013 och 2018; jämförelser mellan dessa perioder är inte direkt likvärdiga. Anmälningsbenägenhet påverkar också nivån.

  • BRÅ – Anmälda brott, tabell 10 (rån mot privatperson under 18 år, inkl. grovt) · senast hämtad 2026-10

    Personrån mot person under 18 år ↗

    OBS: Uppgången 2015–2019 sammanfaller med tydligt ökad medial och polisiär uppmärksamhet kring 'rån mot barn', vilket sannolikt höjt anmälningsbenägenheten. Både faktisk brottsutveckling och anmälningsfrekvens bidrar till nivåförändringen — de går inte att separera i anmälningsstatistik.

  • BRÅ – Anmälda brott, tabell 1.1 (kolumnen Bostadsinbrott) · senast hämtad 2026-11

    Anmälda bostadsinbrott ↗

  • Polismyndigheten – Lägesbild över utsatta områden · senast hämtad 2026-10

    Områden klassade som utsatta av Polisen ↗

    Summan av Polisens kategorier per lägesbild. 2015–2023 ingick 'riskområde'; kategorin togs bort i lägesbilden 2025 (65 områden, varav 19 särskilt utsatta). Enligt Polisen beror ökningen 2023→2025 på att sju områden delats upp.

Skola

  • Skolverket – Slutbetyg åk 9, riksnivå, tabell 1C (läsåren 2015/16–2019/20 och 2020/21–2024/25) · senast hämtad 2026-10

    Behöriga till gymnasiet, åk 9 ↗

    Andel (%) behöriga till ett yrkesprogram bland elever med betyg i det mål- och kunskapsrelaterade systemet, samtliga elever. År = vårterminens år (2016 = läsåret 2015/16). Äldre år visas inte: behörighetsreglerna ändrades 2011 och åren före 2016 har inte lästs ur originaltabell. Gruppvärden per bakgrund redovisas i tabellerna bara för senaste läsår och med olika gruppindelning, och visas därför inte som serie.

  • OECD PISA / Skolverket · Hämtning ej registrerad

    PISA – läsförståelse, 15-åringar ↗

    OECD-genomsnitt 476 poäng (2022). 2025: 466 poäng, lägsta uppmätta, i nivå med OECD-snittet (Skolverket 2026-09-08). Urvalsundersökning.

  • Skolverket – Slutbetyg åk 9, riksnivå, tabell 1B (läsåren 2015/16–2019/20 och 2020/21–2024/25) · senast hämtad 2026-10

    Genomsnittligt meritvärde åk 9 (17 ämnen) ↗

    Samtliga elever, 17 ämnen (max 340), beräknat för elever med godkänt betyg i minst ett ämne. År = vårterminens år (2016 = läsåret 2015/16). Meritvärde på 17 ämnen finns först från vårterminen 2015; 2015 har inte lästs ur originaltabell och visas inte.

  • Skolverket – Pedagogisk personal i grundskolan, riksnivå, tabell 3 (läsåren 2020/21–2024/25) · senast hämtad 2026-10

    Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, grundskolan ↗

    Mått: andel tjänstgörande lärare (personer) med pedagogisk högskoleexamen. Det är inte samma mått som lärarlegitimation eller ämnesbehörighet. En tidigare serie om 'legitimerade lärare' 2015–2024 kunde inte bindas till originaltabell och är ersatt. År = vårterminens år (2021 = läsåret 2020/21).

Vård & omsorg

  • SKR – Väntetider i vården, Tillgänglighet över tid (specialiserad vård, första besök), riket, decembervärde · senast hämtad 2026-10

    Specialistvård – väntande på första besök inom 90 dagar (vårdgaranti) ↗

    Andel av väntande väntetillfällen i december som väntat högst 90 dagar, riket, ur SKR:s publika JSON (serviceTypeId 4, uttag sparat i E1-final18-C). SKR redovisar heltal: 70 % i december 2024 (tidigare angivet 69,7 % ur Vårdföretagarnas sekundära sammanställning är ersatt). Andel genomförda inom 90 dagar är ett annat mått (87 % dec 2024). Uppföljningsmodellen utökades 2021 – åren före och efter är inte fullt jämförbara.

Arbete & bidrag

  • SCB – AKU (Arbetskraftsundersökningarna), årsmedeltal · senast hämtad 2026-07

    Sysselsättningsgrad 20–64 år ↗

    Officiell tabell AKURLBefInrUtrAr (matris 000007VG), sysselsättningsgrad i procent, åldersgrupp totalt 20–64 år, icke säsongrensade årsmedeltal. Tabellen senast uppdaterad 2026-01-23 med utfall för 2025.

  • Eurostat — edat_lfse_20 (EU-LFS, Sverige) · senast hämtad 2026-10-10

    Unga 15–24 år som varken arbetar eller studerar (NEET) ↗

    Urval: geo=SE, age=Y15-24, sex=T, wstatus=NEMP, training=NO_FE_NO_NFE, unit=PC, freq=A. Andel av alla 15–24-åringar, båda könen, ej sysselsatta och utan formell eller icke-formell utbildning de senaste fyra veckorna. Eurostat markerar seriebrott 2018 och 2021; jämförelser över dessa gränser kräver försiktighet. Utvalda publicerade observationer, inga interpolerade år.

  • Socialstyrelsen – Statistik om ekonomiskt bistånd (art.nr 2026-6-10333), tabell 1b · senast hämtad 2026-10

    Hushåll med ekonomiskt bistånd (biståndshushåll) ↗

    Antal biståndshushåll som fått ekonomiskt bistånd någon gång under året, enligt tabell 1b i årsrapporten för 2025 (art.nr 2026-6-10333, publicerad 2026-06-11). Tabellen omfattar 2016–2025; Socialstyrelsen har uppdaterat 2016–2024 från registret, så äldre årgångar kan skilja sig något från tidigare publiceringar (2024: 145 371, tidigare 145 456).

Trygghet

  • BRÅ – Nationella trygghetsundersökningen (NTU), tabell 4A:1 · senast hämtad 2026-10

    Känner sig otrygg utomhus sent på kvällen ↗

    Brå NTU tabellsamling 2007–2025, tabell 4A:1: andel 16–84 år som känner sig ganska eller mycket otrygga eller avstår från att gå ut sent på kvällen i det egna bostadsområdet på grund av otrygghet (de som aldrig går ut av annat skäl är exkluderade). Otrygghet avser uppfattningen när enkäten besvaras. Metodbrott: 2007–2016 är av Brå omräknade eftersom undersökningen då genomfördes med annan metod (Brå 2019:2); nivån före och efter bytet ska jämföras med försiktighet.

  • BRÅ – Polisanmälda hatbrott 2024 (rapport 2025:19) · senast hämtad 2026-10

    Polisanmälda hatbrott – anmälningar med identifierat hatbrottsmotiv ↗

    Hatbrottsmarkerade polisanmälningar där Brå identifierat ett eller flera hatbrottsmotiv: 2 695 (2022) och 2 731 (2024) enligt Brå rapport 2025:19. Publiceras vartannat år. Omfattande metodförändringar 2020; äldre år visas inte eftersom de inte är jämförbara och inte stämts av.

Befolkning (kontext)

Ladda ned rådata

Alla tidsserier är fritt nedladdningsbara som JSON eller CSV. Återanvändning är fri – återge dock alltid ursprungskällan per serie (kolumnen source).

Hämta JSON ↓Hämta CSV ↓

Uppdateringslogg

  • Juni 2025 — KI Specialstudie 117 publicerad och inarbetad som huvudkälla för 2022 års data och NPV-värden.
  • Maj 2018 — Ruist ESO 2018:3 publicerad; används som referens för 2015 och livstidsspann per flykting.