Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA.com

Källor

Primärrapporter

De ekonomiska beräkningarna vilar på två huvudkällor: Konjunkturinstitutets Specialstudie 117 (2025) och Ruists ESO 2018:3 — båda fritt tillgängliga i full text. Övriga sakområden — brott, skola, vård, arbete, trygghet — bygger på ansvarig myndighet per indikator; alla listade nedan.

  1. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) · 2018 · ESO 2018:3

    Primärkälla

    Tid för integration

    Joakim Ruist

    Huvudkälla för webbplatsen

    Livstidsperspektiv på flyktinggruppens offentligfinansiella nettobidrag: ca 74 000 kr/år per person i genomsnittlig nettokostnad (spann 53 000–94 000 kr). Tvärsnitt 2015: ca −41,5 mdkr för ~690 000 personer.

    Öppna originalets PDFArkiverad kopia ↓

  2. Konjunkturinstitutet · 2025 · Specialstudie 117

    Primärkälla

    Invandrades nettobidrag till de offentliga finanserna 1983–2022

    Thomas Eisensee & Fredrik Paues

    Kompletterande, uppdaterad källa

    2022 års tvärsnitt och livscykelberäkningar (1,5 % diskonteringsränta) baserade på svenska registerdata 1983–2022. Används främst för att visa utveckling över tid.

    Öppna originalets PDFArkiverad kopia ↓

Källkritik

Nyckelcitat med sidhänvisning

Vi presenterar inte siffrorna i andra hand. Här är nyckelcitaten ur originalen — KI Specialstudie 117, Ruist ESO 2018:3 och Brå 2021:9 — med sidhänvisning. Samma metadata-struktur (namn, år, rapport, sida, prioritet) som i huvudkällistan ovan. Citaten återges enligt vår läsning av rapporterna. Klicka på sidhänvisningen för att öppna primärkällan och verifiera själv — hittar du en avvikelse, mejla oss så rättas och dateras det öppet i changeloggen.

Konjunkturinstitutet · 2025 · Specialstudie 117

Primärkälla

Invandrades nettobidrag till de offentliga finanserna 1983–2022

Thomas Eisensee & Fredrik Paues

Öppna originalet ↗

  • Specialstudie 117 · sammanfattning · s. 7

    ”Den utrikes föddas genomsnittliga nettobidrag till de offentliga finanserna var 2022 −2 200 kronor per person, jämfört med −700 kronor för inrikes födda. Inom gruppen utrikes födda varierar bidraget kraftigt med invandringsskäl: arbetskraftsinvandrare och anhöriga till dessa bidrar positivt, medan flyktingar och deras anhöriga bidrar negativt över hela det studerade tidsspannet.”

    Vår kommentar: Det är detta KI-citat webbplatsen utgår från. Notera att totalgruppen är nära noll — det är uppdelningen som ger informationen.

  • Specialstudie 117 · kapitel 4 · s. 31

    ”Resultaten visar att skillnaderna i nettobidrag mellan grupper i mycket hög grad förklaras av skillnader i sysselsättningsgrad och förvärvsinkomst.”

    Vår kommentar: Denna mening är grunden för sidan ”Arbete avgör”. KI säger själva, ordagrant, att arbete förklarar det mesta.

  • Specialstudie 117 · kapitel 5 · s. 42

    ”Konjunkturåren 2021–2022 var ovanligt starka och bidrar till att höja det genomsnittliga nettobidraget för flera grupper jämfört med det historiska snittet 1983–2022.”

    Vår kommentar: Bekräftar att 2022 inte är representativt. Det är därför vår kalkylator använder cykelsnitt 2015–2022 som huvudsiffra, inte 2022 ensamt.

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) · 2018 · ESO 2018:3

Primärkälla

Tid för integration

Joakim Ruist

Öppna originalet ↗

  • ESO 2018:3 · sammanfattning · s. 9

    ”I genomsnitt omfördelades 74 000 kronor per år och flykting från övriga befolkningen till flyktinggruppen under perioden 2015–2017. Beloppet motsvarar en livstidskostnad om cirka 1 miljon kronor per flykting.”

    Vår kommentar: Det är denna siffra — 74 000 kr/år och ~1 mkr över livet — som ligger till grund för vår kommunkalkyl när vi beräknar flyktinggruppens del.

  • ESO 2018:3 · kapitel 6 · s. 53

    ”Kostnadens storlek varierar betydligt med antaganden om sysselsättningsutveckling, men även i det mest optimistiska scenariot stannar omfördelningen på drygt 40 000 kronor per år.”

    Vår kommentar: Ruist redovisar själv ett spann: 53 000 till 94 000 kr/år i huvudscenariot, men ända ned till ca 40 000 kr om sysselsättningen förbättras kraftigt.

  • ESO 2018:3 · kapitel 8 · s. 70

    ”Slutsatsen är inte att flyktinginvandring nödvändigtvis är dyr, utan att kostnadens nivå avgörs av hur snabbt och i hur stor utsträckning de invandrade kommer i sysselsättning.”

    Vår kommentar: Ruist säger nästan samma sak som KI: arbete är den avgörande variabeln.

Brottsförebyggande rådet · 2021 · Brå 2021:9

Primärkälla

Misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utländsk bakgrund

Öppna originalet ↗

  • Brå 2021:9 · sammanfattning · s. 8

    ”Utrikes födda har 2,5 gånger högre risk än inrikes födda med två inrikesfödda föräldrar att misstänkas för brott. När hänsyn tas till socioekonomiska faktorer minskar överrisken till cirka 1,5 gånger, men den försvinner inte.”

    Vår kommentar: Detta är källan till våra två kolumner ”rå” (2,5x) och ”standardiserad” (1,5x) i Brå-tabellen.

Arkivkopior av primärkällor

Om en myndighet flyttar eller tar bort sin URL fungerar dessa lokala arkivkopior som försäkring. Hämtade direkt från ursprungs-URL:en, oförändrade. Använd alltid originalet i första hand — arkivet finns bara som backup.

Jämför källornas siffror sida vid sida

Ruist och KI använder olika populationer, basår och tidsperspektiv. Här ser du deras siffror radade jämte varandra med inflationsjustering.

Kompletterande källor

Huvudsiffrorna kommer från Ruist 2018 och KI 2025. Nedan listas oberoende myndighets- och forskningskällor som antingen stödjer huvudsiffran, fyller luckor som KI/Ruist inte mäter, eller ger internationella jämförelser. Endast officiella myndigheter, statliga utredningar och etablerade forskningsinstitut.

A. Oberoende verifiering

Stödjer slutsatserna i Ruist och KI.

B1. Brottslighet

Kostnader som inte fördelas per grupp i KI eller Ruist.

B2. Långsiktiga konsekvenser

Skola, segregation, försörjningsstöd, bostad.

B3. Kommunal obalans

Statliga granskningar av kostnadsfördelningen mellan stat och kommun.

  • Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) · Två gånger per år

    Ekonomirapporten ↗

    Kommunernas och regionernas samlade ekonomiska läge. Rapporterar löpande om kostnadstrycket från mottagande och integration.

  • Statskontoret · 2022

    2022:13 — Statlig ersättning till kommuner för flyktingmottagande ↗

    Schablonens konstruktion ger över- och underskott olika i olika kommuner beroende på integrationsutfall.

  • Riksrevisionen · 2022

    RiR 2022:14 — Statens styrning av kommunerna ↗

    Granskar samspelet mellan stat och kommun — inklusive obalanserade åtaganden inom integrationsområdet.

  • Statskontoret · 2021

    2021:6 — Kommunernas mottagande av nyanlända ↗

    Dokumenterar att statens ersättningar till kommunerna för mottagandet minskade från cirka 16,2 mdkr (2018) till cirka 7,5 mdkr (2020) — en obalans som lever kvar i kommunal ekonomi.

  • Riksrevisionen · 2024

    RiR 2024:14 — Bosättningslagen ↗

    Balansperspektiv: bosättningslagen tycks ha kortat väntetider, jämnat ut mottagandet och styrt fler nyanlända till kommuner med lägre arbetslöshet — samtidigt som obalanser kvarstår.

  • SKR / RKA — Rådet för främjande av kommunala analyser · Årlig

    Nyckeltal integration (Kolada) ↗

    Kommunjämförande nyckeltal för integration: sysselsättning, försörjningsstöd, skolresultat och boende. Underlag bakom kommunverktygets jämförelser.

C. Internationella jämförelser

Liknande studier i Norge, Danmark och Nederländerna.

Indikatorer (brott, skola, vård, arbete, trygghet)

Alla 30 nationella tidsserier på webbplatsen kommer direkt från ansvarig myndighet eller etablerad forskningsinstitution. Ingen interpolering – år utan publicerad siffra visas som tomma punkter. Klicka för att gå till primärkällan.

Brott

  • Polismyndigheten – Konstaterade skjutningar · senast hämtad 2025-01

    Skjutvapenvåld – konstaterade skjutningar ↗

    Polisen för officiell statistik från 2017. Tidigare år är inte direkt jämförbara pga skillnader i registreringspraxis.

  • Polismyndigheten / BRÅ – Konstaterade fall av dödligt våld · senast hämtad 2025-01

    Dödade i skjutvapenvåld ↗

  • Brå – Anmälda brott (allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning) · senast hämtad 2026-07

    Sprängningar och detonationer ↗

    Brå:s serie över anmälda sprängningar (fullbordade + försök, brottskod för allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning). Polismyndighetens operativa serie över detonationer redovisas separat och är inte direkt jämförbar. Nivåer före 2018 är inte fullt jämförbara — Polisen började särredovisa sprängdåd först då.

  • Polismyndigheten – Lägesbild över utsatta områden · senast hämtad 2025-01

    Områden klassade som utsatta av Polisen ↗

    Summan av kategorierna 'utsatt område', 'riskområde' och 'särskilt utsatt område'. Kategoriindelningen ändrades 2015 och 2023.

Skola

Vård & omsorg

Arbete & bidrag

  • SCB – AKU (Arbetskraftsundersökningarna), årsmedeltal · senast hämtad 2026-07

    Sysselsättningsgrad 20–64 år ↗

    Officiell tabell AKURLBefInrUtrAr (matris 000007VG), sysselsättningsgrad i procent, åldersgrupp totalt 20–64 år, icke säsongrensade årsmedeltal. Tabellen senast uppdaterad 2026-01-23 med utfall för 2025.

  • Arbetsförmedlingen – Verksamhetsstatistik · senast hämtad 2026-06

    Långtidsarbetslösa (≥12 mån) inskrivna hos Arbetsförmedlingen ↗

    Serien saknar exakt källbindning i källregistret (delvis bunden sida): Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik publiceras månadsvis utan stabil årsserietabell med publiceringsdatum. OBS: Arbetsförmedlingen har flera gånger justerat definitionen av 'inskrivna arbetslösa' — bl.a. i samband med omställningen av myndighetens uppdrag 2020–2022 (fler tjänster utförda av fristående aktörer, förändrad registrering av deltagare i program). Nivåjämförelser över hela perioden ska tolkas som riktningsindikator, inte som exakt jämförbara tal.

  • SCB – AKU (Eurostat harmoniserad definition) · senast hämtad 2026-06

    Unga 15–24 år som varken arbetar eller studerar (NEET) ↗

  • Socialstyrelsen – Statistik om ekonomiskt bistånd (art.nr 2025-6-9650), tabell 1b · senast hämtad 2026-07

    Hushåll med ekonomiskt bistånd (biståndshushåll) ↗

    Antal biståndshushåll som fått ekonomiskt bistånd någon gång under året, enligt tabell 1b i årsrapporten för 2024 (publicerad 2025-06-10). Serien redovisas från 2015 eftersom Socialstyrelsen anger att uppgifter före dess inte är jämförbara i samma tabell.

Trygghet

  • BRÅ – Nationella trygghetsundersökningen (NTU) · senast hämtad 2025-01

    Känner sig otrygg utomhus sent på kvällen ↗

    Andel som svarar 'mycket' eller 'ganska otrygg' på frågan om trygghet utomhus sent på kvällen i det egna bostadsområdet. Serien 'ntu-avstar' redovisas separat. OBS: Brå bytte insamlingsmetod (telefon → postal/webb) 2017 — nivåskillnader mellan perioden före och efter 2017 är delvis metodologiska och inte fullt jämförbara.

  • BRÅ – Hatbrottsstatistik · senast hämtad 2025-01

    Polisanmälda hatbrott – totalt ↗

    BRÅ:s hatbrottsrapport publiceras inte varje år.

Befolkning (kontext)

Ladda ned rådata

Alla tidsserier är fritt nedladdningsbara som JSON eller CSV. Återanvändning är fri – återge dock alltid ursprungskällan per serie (kolumnen source).

Hämta JSON ↓Hämta CSV ↓

Uppdateringslogg

  • Juni 2025 — KI Specialstudie 117 publicerad och inarbetad som huvudkälla för 2022 års data och NPV-värden.
  • Maj 2018 — Ruist ESO 2018:3 publicerad; används som referens för 2015 och livstidsspann per flykting.