Varför är just 1983 startår?

1983 är det första året där registerdata över offentligfinansiella intäkter och utgifter finns i den form som krävs för att beräkna nettobidrag per ursprungsgrupp konsekvent över tid. Det gör serien till en av de längsta jämförbara i Europa.

Varför skiljer sig KI:s årsvärde (−22 mdkr, 2022) från Ruists livstidsvärde (−41,5 mdkr, 2015)?

De mäter olika saker. KI är ett tvärsnitt: hur stort netto lämnade populationen just det året. Ruist är ett livscykelsnitt: nuvärdet av en genomsnittlig flyktings hela vistelse i Sverige. Båda är korrekta — men beskriver olika tidsfönster och olika populationer.

Vad hände 2017 — den så kallade vändpunkten?

Från 2017 slutade nettobidraget försämras och började återhämta sig. Tre samtidiga faktorer: (1) asylinflödet 2015–2016 kulminerade och föll kraftigt efter gränskontroller och lagändringar, (2) etableringen på arbetsmarknaden förbättrades gradvis för tidigare kohorter, (3) arbetskraftsinvandringen fortsatte bidra positivt. Underskottet försvann inte, men riktningen vände.

Är mellanliggande år faktiska mätvärden?

Nej. KI publicerar brytpunkter (1983, 1990, 1994, 2000, 2007, 2010, 2015, 2017, 2019, 2022). Åren däremellan är visuellt interpolerade i grafen för läsbarhet. Tabellen längst ner listar endast KI:s publicerade brytpunkter.

Räknas anhöriginvandring som flyktinggrupp?

Ja, i KI:s uppdelning ingår anhöriga till skyddsbehövande i flyktinggruppen. Det är en central metodval — utan det skulle flyktinggruppens redovisade nettobidrag vara ~30–40 % mindre negativt, medan gruppen "övriga" skulle bli mer negativ.

Historik · 1983–2022

Nettobidragets utveckling över 40 år

Utrikes föddas årliga nettobidrag till de offentliga finanserna 1983–2022, uppdelat på flyktingar (inkl. anhöriga) och övriga utrikes födda.

Ruist 2018 · referenspunkt2015: ca −41,5 mdkr för hela flyktingpopulationen (~690 000 personer). Det är basen för Ruists livstidsgenomsnitt på 74 000 kr/år per flykting. KI 2025 visar att flyktinggruppens årsbidrag förbättrats till ca −22 mdkr 2022 — fortsatt negativt, men mindre negativt än 2015.

Frågan sidan besvarar

Har utrikes föddas nettobidrag till de offentliga finanserna blivit bättre eller sämre under fyra decennier?

Snabb överblick

Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan

Utrikes föddas årsnetto, 2022

≈ −22 mdkr

KI Specialstudie 117 (2025).

Flyktinggruppens netto, 2015

≈ −41,5 mdkr

Ruist ESO 2018:3 — historisk botten.

Vändpunkt

2017

Trenden slutar försämras efter regelskärpningar.

Tidsserie

1983–2022

40 år konsekvent registerdata.

Årligt nettobidrag från utrikes födda

1983–2022 · miljarder kronor per år (2022 års priser) · Sverige

Tre serier: samtliga utrikes födda (yta), flyktinggruppen och övriga utrikes födda (linjer). Värden under nollinjen betyder att gruppen kostade mer än den betalade in det året.

Diagrammet ritas när sidan har laddats — samma data finns i tabellfliken.

Årligt nettobidrag från utrikes födda · miljarder kronor per år (2022 års priser) · 1983–2022 · Sverige
År	Samtliga utrikes födda (mdkr)	Flyktinggruppen (mdkr)	Övriga utrikes födda (mdkr)
1 983	8	−2	10
1 984	8,6	−2,3	10,9
1 985	9,1	−2,6	11,7
1 986	9,7	−2,9	12,6
1 987	10,3	−3,1	13,4
1 988	10,9	−3,4	14,3
1 989	11,4	−3,7	15,1
1 990	12	−4	16
1 991	6,5	−8,5	15
1 992	1	−13	14
1 993	−4,5	−17,5	13
1 994	−10	−22	12
1 995	−7,7	−21	13,3
1 996	−5,3	−20	14,7
1 997	−3	−19	16
1 998	−0,7	−18	17,3
1 999	1,7	−17	18,7
2 000	4	−16	20
2 001	6	−15,7	21,7
2 002	8	−15,4	23,4
2 003	10	−15,1	25,1
2 004	12	−14,9	26,9
2 005	14	−14,6	28,6
2 006	16	−14,3	30,3
2 007	18	−14	32
2 008	14	−16	30
2 009	10	−18	28
2 010	6	−20	26
2 011	−1,8	−24,3	22,4
2 012	−9,6	−28,6	18,8
2 013	−17,4	−32,9	15,2
2 014	−25,2	−37,2	11,6
2 015	−33	−41,5	8
2 016	−30,5	−39,7	9
2 017	−28	−38	10
2 018	−19	−33	14
2 019	−10	−28	18
2 020	−4,7	−26	21,3
2 021	0,7	−24	24,7
2 022	6	−22	28

Tidsseriebrott 2015: Rekordstort asylmottagande 2015–2016 slår igenom i etableringskostnaderna. (Migrationsverket)

Metod: Skillnaden mellan skatter och avgifter som gruppen betalar in och de offentliga utgifter som kan hänföras till gruppen, per år och i fasta priser. Serien bygger på publicerade brytpunkter (1983, 1990, 1994, 2000, 2007, 2010, 2015, 2017, 2019, 2022) i KI Specialstudie 117; mellanliggande år är visuellt interpolerade och ska inte läsas som egna mätpunkter.

Källa: Konjunkturinstitutet — Specialstudie 117 (2025) (hämtad 2026-07-27) · Ruist — ESO 2018:3 (referenspunkt 2015) (hämtad 2026-07-27)

Vändpunkt (2017): året då nettobidraget slutade försämras och började återhämta sig — efter att asylinflödet 2015–2016 kulminerat, gränskontroller införts och etableringen på arbetsmarknaden gradvis förbättrats. Underskottet försvann inte, men trenden vände uppåt.

Y-axel: miljarder kronor per år (2022 års priser). Exakta årsvärden återfinns i KI Specialstudie 117 – mellanliggande år är visuellt interpolerade mellan publicerade brytpunkter (1983, 1990, 1994, 2000, 2007, 2010, 2015, 2017, 2019, 2022).

Visa data som tabell (brytpunkter)

1983

Alla utrikes födda (mdkr): 8
Flyktingar (mdkr): −2
Övriga utrikes födda (mdkr): 10

1990

Alla utrikes födda (mdkr): 12
Flyktingar (mdkr): −4
Övriga utrikes födda (mdkr): 16

1994

Alla utrikes födda (mdkr): −10
Flyktingar (mdkr): −22
Övriga utrikes födda (mdkr): 12

2000

Alla utrikes födda (mdkr): 4
Flyktingar (mdkr): −16
Övriga utrikes födda (mdkr): 20

2007

Alla utrikes födda (mdkr): 18
Flyktingar (mdkr): −14
Övriga utrikes födda (mdkr): 32

2010

Alla utrikes födda (mdkr): 6
Flyktingar (mdkr): −20
Övriga utrikes födda (mdkr): 26

2015

Alla utrikes födda (mdkr): −33
Flyktingar (mdkr): −41,5
Övriga utrikes födda (mdkr): 8

2017

Alla utrikes födda (mdkr): −28
Flyktingar (mdkr): −38
Övriga utrikes födda (mdkr): 10

2019

Alla utrikes födda (mdkr): −10
Flyktingar (mdkr): −28
Övriga utrikes födda (mdkr): 18

2022

Alla utrikes födda (mdkr): 6
Flyktingar (mdkr): −22
Övriga utrikes födda (mdkr): 28

Publicerade brytpunkter från KI Specialstudie 117 — mellanliggande år är visuellt interpolerade i grafen
År	Alla utrikes födda (mdkr)	Flyktingar (mdkr)	Övriga utrikes födda (mdkr)
1983	8	−2	10
1990	12	−4	16
1994	−10	−22	12
2000	4	−16	20
2007	18	−14	32
2010	6	−20	26
2015	−33	−41,5	8
2017	−28	−38	10
2019	−10	−28	18
2022	6	−22	28

Endast publicerade brytpunkter från KI Specialstudie 117 — mellanliggande år är visuellt interpolerade i grafen.

Långsiktigt mönster

Övriga utrikes födda har i stort sett bidragit positivt under hela perioden, med en topp runt 2007.

2015 — historisk dipp

Den stora flyktinginvandringen 2015 gav den största negativa avvikelsen för flyktinggruppen, ca −41,5 mdkr (Ruist 2018).

2017 → vändpunkt

Från 2017 förbättrades nettobidraget markant tack vare lägre flyktinginflöde, bättre etablering och fortsatt arbetskraftsinvandring. Underskottet försvann dock inte — 2022 låg utrikes föddas årliga nettobidrag på ca −22 mdkr enligt KI (≈ −11 000 kr per utrikes född per år). Ruists livstidsvärde per flykting (≈ −74 000 kr) är ett annat mått och ska inte förväxlas med ett årsvärde. Nivån är fortsatt svagare än i Danmark och Finland (se /lander).

Vad visar statistiken?

Objektiva observationer — inte tolkningar

Utrikes föddas årliga nettobidrag var svagt negativt eller nära noll under stora delar av 1980- och 1990-talet.
Gruppen "övriga utrikes födda" (arbete, EES, studier) har bidragit positivt merparten av perioden, med topp kring 2007.
Flyktinggruppens nettobidrag försämrades kraftigt 2013–2016 och nådde botten kring 2015 (ca −41,5 mdkr enligt Ruist 2018).
Från 2017 vände trenden uppåt. 2022 låg flyktinggruppens årsbidrag på ca −22 mdkr enligt KI — fortsatt negativt, men klart bättre än 2015.

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

Nettobidrag: Skatter och avgifter en grupp betalar in minus offentliga utgifter som riktas till gruppen under en period.
Utrikes född: Person född i ett annat land än Sverige (SCB, folkbokförd).
Utländsk bakgrund: Utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar (SCB standarddefinition).
Årsnetto (tvärsnitt): Nettot för en grupp under ett kalenderår. Speglar konjunktur och gruppens sammansättning just då.
Livstidsnetto (NPV): Nuvärdet av en persons hela offentliga netto över livet. Kräver antaganden om ränta, pensionsålder och skattenivåer.
Tidsseriebrott: År då mätdefinitionen ändras och två delar av serien inte är rakt jämförbara. Serien 1983–2022 har mindre brott men brytpunkterna 1990, 2007, 2015 och 2017 markeras särskilt.

Primärkällor

Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan

myndigheter/institutioner

rapporter & studier

primärdataset

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet

KI Specialstudie 117 (2025) är grundkällan och redovisar årsvärden 1983–2022. Nästa uppdatering väntas när KI publicerar en förlängd tidsserie. Att serien slutar 2022 är alltså en källbegränsning — inte ett tecken på att data saknas efter det.

Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden

Det här ingår INTE: Brottslighetens kostnader, kommunal obalans, andra generationen, dynamiska löne- och sysselsättningseffekter, bostadssegregation och tillväxteffekter. Riktningen på dessa effekter är osäker — se metodruta.

Källa: Konjunkturinstitutet, Specialstudie 117 (PDF).

Din kommun

Hur ser detta ut i din kommun?

Se hur invandringen ser ut just där du bor — kommunkort med SCB-data.

Utforska kommunstatistik

Nästa steg

Nettobidragets utveckling över 40 år

Snabb överblick

Årligt nettobidrag från utrikes födda

1983

1990

1994

2000

2007

2010

2015

2017

2019

2022

Vad visar statistiken?

Definitioner

Primärkällor

Vanliga frågor

Hur ser detta ut i din kommun?

Läs vidare i denna ordning

Per uppehållstillstånd

Ursprung — varifrån människor kommit

Snabb överblick

1983

1990

1994

2000

2007

2010

2015

2017

2019

2022

Vad visar statistiken?

Definitioner

Primärkällor

Vanliga frågor

Relaterade ämnen

Hur ser detta ut i din kommun?

Läs vidare i denna ordning

Per uppehållstillstånd

Ursprung — varifrån människor kommit