Misstanke för brott — ojusterat
- Inrikes (ref)
- 1,00×
- Första gen
- 2,51×
- Andra gen
- 3,21×
- Källa
- Brå 2021:9, figur 7
Granskning · Andra generationen
Här visas data separat för personer med svensk bakgrund, utrikes födda och svenskfödda med två utrikes födda föräldrar. Måtten kommer från Brå 2021:9. Gruppstatistik beskriver inte en enskild individ.
Frågan sidan besvarar
Vad visar data faktiskt för personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar — och var skiljer det sig från både inrikes ref och utrikes födda?
Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan
Brottsmisstankar överrisk (ojusterat)
3,21×
Brå 2021:9, 2015–2018. Andra gen vs inrikes ref.; 1,96× efter ålder/kön.
Efter ålder och kön
1,96×
Brå 2021:9, figur 7. Utrikes födda: 2,25×.
Andel av alla misstänkta
7,44 %
Brå 2021:9, tabell 1. Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar, misstänkta 2015–2018.
Brottsmisstankar
3,21×
ojusterad överrisk vs inrikes ref.; 1,96× efter ålder/kön. Brå 2021:9, 2015–2018.
Snabböversikt · Brå 2021:9
Brå:s ojusterade kvot för brottsmisstanke i andra generationen är högre (3,21× mot 2,51×) — efter ålder och kön är den lägre (1,96× mot 2,25×). Det är gruppjämförelser, inte orsaksförklaringar.
Visualisering · Brå 2021:9
Ojusterat: Ingen standardisering. Referens (1,00, streckad linje) = inrikes födda med två inrikes födda föräldrar. Personer 15 år och äldre folkbokförda 2014-12-31.
Misstänkt för minst ett brott
Brå 2021:9, figur 7 (s. 51) · egen skala per panel
Dödligt våld inkl. försök
Brå 2021:9, figur 13 (s. 63) · egen skala per panel
Våldtäkt
Brå 2021:9, figur 13 (s. 63) · egen skala per panel
Källa: Brottsförebyggande rådet, rapport 2021:9 (figur 7 och 13). Avser misstanke om brott — inte fällande dom. Kvoterna beskriver samband, inte orsaker, och är inte andel av brotten eller individprognos.
Överrisk efter kontroll för ålder och kön. Referensgrupp = inrikes födda med två inrikesfödda föräldrar.
| Mått | Inrikes (ref) | Första gen | Andra gen | Källa |
|---|---|---|---|---|
| Misstanke för brott — ojusterat | 1,00× | 2,51× | 3,21× | Brå 2021:9, figur 7 |
| Misstanke för brott — ålder och kön | 1,00× | 2,25× | 1,96× | Brå 2021:9, figur 7 |
| Misstanke för brott — ålder, kön, disponibel inkomst, utbildning, kommuntyp | 1,00× | 1,76× | 1,68× | Brå 2021:9, figur 7 |
| Dödligt våld inkl. försök — ålder och kön | 1,0× | 3,6× | 5,0× | Brå 2021:9, figur 13b |
| Våldtäkt — ålder och kön | 1,0× | 2,9× | 1,7× | Brå 2021:9, figur 13b |
| Bostadsinbrott — ålder och kön | 1,0× | 1,5× | 2,5× | Brå 2021:9, figur 13b |
| Rån — ålder och kön | 1,0× | 3,5× | 4,7× | Brå 2021:9, figur 13b |
| Andel av alla misstänkta 2015–2018 (procent av alla misstänkta, inte risk) | 51,39 % | 32,90 % | 7,44 % | Brå 2021:9, tabell 1 (s. 47). Fjärde gruppen, inrikes födda med en utrikes född förälder: 8,26 % |
Redovisas inte ännu: Sysselsättning, inkomst, bistånd och skolresultat redovisas inte här i väntan på exakta källuttag med ålder, år och nämnare för alla tre grupper.
Polisens lägesbild juni 2023 listar 59 områden (17 särskilt utsatta, 15 riskområden, 27 utsatta). I dessa områden var andelen personer med utländsk bakgrund 2025 i snitt 77 % (58 av 59 områden, Sverigefaktas beräkning baserad på SCB DeSO) — att jämföra med riksgenomsnittet 27,7 % samma år.
Särskilt utsatt område
17 områden
Oviktat medel av områdenas andelar utländsk bakgrund (inte befolkningsandel): 87 %
Område där allmän obenägenhet att delta i rättsprocessen, svårighet för polisen att fullgöra sitt uppdrag, parallella samhällsstrukturer, religiös extremism och systematiska hot mot vittnen förekommer. Polisens högsta klassning.
Riskområde
15 områden
Oviktat medel av områdenas andelar utländsk bakgrund (inte befolkningsandel): 75 %
Område som inte uppfyller alla kriterier för särskilt utsatt, men där flera indikatorer (våldskapital, parallella strukturer, otrygghet) ligger på en sådan nivå att området riskerar att bli särskilt utsatt.
Utsatt område
27 områden
Oviktat medel av områdenas andelar utländsk bakgrund (inte befolkningsandel): 71 %
Geografiskt avgränsat område med låg socioekonomisk status och kriminell påverkan på lokalsamhället. Polisen har svårt att fullgöra sitt uppdrag i området.
| Område | Kommun | Kategori | Utländsk bakgrund | vs riket |
|---|---|---|---|---|
| Hovsjö | Södertälje | Särskilt utsatt område | 92.9 % | +65 pe |
| Fittja | Botkyrka | Särskilt utsatt område | 91.8 % | +64 pe |
| Rinkeby/Tensta | Stockholm | Särskilt utsatt område | 91.2 % | +64 pe |
| Hjällbo | Göteborg | Särskilt utsatt område | 91 % | +63 pe |
| Norrby | Borås | Särskilt utsatt område | 90.1 % | +62 pe |
| Hallunda/Norsborg | Botkyrka | Särskilt utsatt område | 88.7 % | +61 pe |
| Vivalla | Örebro | Särskilt utsatt område | 88.7 % | +61 pe |
| Husby | Stockholm | Särskilt utsatt område | 88.5 % | +61 pe |
| Hammarkullen | Göteborg | Särskilt utsatt område | 88.5 % | +61 pe |
| Rosengård | Malmö | Särskilt utsatt område | 88.4 % | +61 pe |
| Alby | Botkyrka | Särskilt utsatt område | 87.3 % | +60 pe |
| Lövgärdet | Göteborg | Särskilt utsatt område | 86.5 % | +59 pe |
| Bergsjön | Göteborg | Särskilt utsatt område | 85.6 % | +58 pe |
| Ronna/Geneta/Lina | Södertälje | Särskilt utsatt område | 84.9 % | +57 pe |
| Nydala/Hermodsdal/Lindängen | Malmö | Särskilt utsatt område | 82.9 % | +55 pe |
| Skäggetorp | Linköping | Särskilt utsatt område | 78.4 % | +51 pe |
| Hässleholmen/Hulta | Borås | Särskilt utsatt område | 67 % | +39 pe |
| Biskopsgården | Göteborg | Riskområde | 85.8 % | +58 pe |
| Fornhöjden | Södertälje | Riskområde | 85.5 % | +58 pe |
| Tjärna Ängar | Borlänge | Riskområde | 85.4 % | +58 pe |
| Sigtuna/Valsta | Sigtuna | Riskområde | 85.3 % | +58 pe |
| Araby | Växjö | Riskområde | 84.5 % | +57 pe |
| Oxhagen/Varberga | Örebro | Riskområde | 83.3 % | +56 pe |
| Rissne/Hallonbergen | Sundbyberg | Riskområde | 73.4 % | +46 pe |
| Tynnered/Grevegården/Opaltorget | Göteborg | Riskområde | 71.6 % | +44 pe |
| Dalhem/Drottninghög/Fredriksdal | Helsingborg | Riskområde | 70.4 % | +43 pe |
| Holma/Kroksbäck/Bellevuegården | Malmö | Riskområde | 70.4 % | +43 pe |
| Södra Sofielund (Seved) | Malmö | Riskområde | 68.6 % | +41 pe |
| Kronogården/Lextorp/Sylte | Trollhättan | Riskområde | 67.9 % | +40 pe |
| Söder | Helsingborg | Riskområde | 67.8 % | +40 pe |
| Gottsunda | Uppsala | Riskområde | 63.6 % | +36 pe |
| Tureberg | Sollentuna | Riskområde | 60 % | +32 pe |
| Gårdsten | Göteborg | Utsatt område | 89.6 % | +62 pe |
| Andersberg | Halmstad | Utsatt område | 87.2 % | +60 pe |
| Gamlegården | Kristianstad | Utsatt område | 85.9 % | +58 pe |
| Vårby | Huddinge | Utsatt område | 82.3 % | +55 pe |
| Fröslunda | Eskilstuna | Utsatt område | 80.5 % | +53 pe |
| Årby | Eskilstuna | Utsatt område | 80.1 % | +52 pe |
| Vårberg | Stockholm | Utsatt område | 78.6 % | +51 pe |
| Grantorp/Visättra | Huddinge | Utsatt område | 78.1 % | +50 pe |
| Jordbro | Haninge | Utsatt område | 77.4 % | +50 pe |
| Råslätt | Jönköping | Utsatt område | 76.6 % | +49 pe |
| Fisksätra | Nacka | Utsatt område | 76.3 % | +49 pe |
| Hageby | Norrköping | Utsatt område | 75 % | +47 pe |
| Saltskog | Södertälje | Utsatt område | 74 % | +46 pe |
| Storvreten | Botkyrka | Utsatt område | 74 % | +46 pe |
| Hagsätra/Rågsved | Stockholm | Utsatt område | 67.7 % | +40 pe |
| Hisings Backa | Göteborg | Utsatt område | 66 % | +38 pe |
| Brandbergen | Haninge | Utsatt område | 64.6 % | +37 pe |
| Bäckby | Västerås | Utsatt område | 64.6 % | +37 pe |
| Finnsta | Upplands-Bro | Utsatt område | 64.2 % | +37 pe |
| Bredäng | Stockholm | Utsatt område | 63 % | +35 pe |
| Navestad | Norrköping | Utsatt område | 62.5 % | +35 pe |
| Skiftinge | Eskilstuna | Utsatt område | 61.8 % | +34 pe |
| Karlslund | Landskrona | Utsatt område | 60.4 % | +33 pe |
| Hagalund | Solna | Utsatt område | 59 % | +31 pe |
| Skogås | Huddinge | Utsatt område | 57.3 % | +30 pe |
| Sångvägen | Järfälla | Utsatt område | 53.1 % | +25 pe |
| Hässelby/Vällingby | Stockholm | Utsatt område | 50.6 % | +23 pe |
Källor: Polisens lägesbild över utsatta områden (juni 2023), SCB DeSO-statistik, Delmos slutrapport 2023. Andel utländsk bakgrund avser utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Polisens definition ↗
Definitionsjämförelse
Det finns ingen internationell standard för vem som räknas som andra generationen. Kriterierna nedan är hämtade ur respektive statistikmyndighets egen definition. Vi räknar inte om svenska befolkningstal till en annan definition: en definition är inte en omräkningsfaktor, och andelar kan bara visas när respektive myndighet själv publicerat dem.
🇸🇪 Sverige · SCB — Statistiska centralbyrån
Till personer med utländsk bakgrund räknas de som är utrikes födda och de inrikes födda som har två utrikes födda föräldrar.
Jämförbarhet: Bygger enbart på födelseland. Medborgarskap ingår inte i kriteriet.
Publicerad andel: 27,7 % (2025) — SCB, Befolkningsstatistik – utländsk/svensk bakgrund, 31 december 2025
SCB — Personer med utländsk bakgrund (MIS 2002:3) ↗🇩🇰 Danmark · Danmarks Statistik (DST)
Indvandrere: personer födda i utlandet där ingen av föräldrarna är både dansk medborgare och född i Danmark. Efterkommere: personer födda i Danmark där ingen av föräldrarna är både dansk medborgare och född i Danmark. Personer med dansk oprindelse: personer — oavsett födelseort — med minst en förälder som både är dansk medborgare och född i Danmark.
Jämförbarhet: Kombinerar födelseland OCH medborgarskap. Skiljer sig därför från SCB, som endast använder födelseland — en person kan klassificeras olika i de två systemen.
Publicerad andel: 14,4 % (1 januari 2022) — Danmarks Statistik, Bagtal: Fakta om indvandrere og efterkommere (2022-08-18)
Danmarks Statistik — definition av indvandrere, efterkommere og personer med dansk oprindelse (2024-09-20) ↗🇩🇪 Tyskland · Statistisches Bundesamt (Destatis)
Definitionen omfattar alla människor som antingen själva (invandrade) eller vars båda föräldrar (barn till invandrade) har invandrat till dagens Tyskland sedan 1950.
Jämförbarhet: Snävare än det äldre begreppet Migrationshintergrund och inte jämförbar med det. Kravet på att BÅDA föräldrarna ska ha invandrat liknar SCB:s krav på två utrikes födda föräldrar, men Tyskland har dessutom en tidsgräns (1950) och räknar invandring, inte enbart födelseland.
Publicerad andel: 25,6 % (2024) — Destatis, Pressemitteilung Nr. 181 (2025-05-22): 21,2 miljoner personer med Einwanderungsgeschichte
Destatis — Hintergrundpapier: Einwanderungsgeschichte ↗Metodkontext — parallellt publicerade begrepp
Kontext — kriterier i andra länder (ingår inte i den kanoniska jämförelsen)
Hela definitionsjämförelsen med källor, versioner och jämförbarhetsflaggor finns på /definitioner.
Objektiva observationer — inte tolkningar
Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet
Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden
Demografi
Befolkningens sammansättning per bakgrund — utgångspunkten.
Framskrivning per ursprung 2050
Hur andelen med utländsk bakgrund kan utvecklas till 2050.
Per ursprung
Skillnader mellan olika ursprungsgrupper — variationen som gruppgenomsnittet döljer.
Arbetsmarknad per kohort
Sysselsättning över tid för olika ankomstkohorter.
Brottslighet
Brå 2021:9 i sitt hela sammanhang, med kontroller och begränsningar.
Långsiktiga konsekvenser
Kapitel 4 — vad blev följderna, mätta över tid.
Detta är inte en fullständig samhällsekonomisk analys – endast en uppskattning av direkta offentliga inkomster och utgifter.
Vidare: Brottslighet · Långsiktiga konsekvenser · Källor
Rekommenderad läsning härnäst →