Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA.com

Vad hände med Sverige?En datadriven berättelseKapitel 1 av 6

Sverige då och nu

Ett sammanhållet kapitel — 30–50 år av svensk utveckling, samlad på en sida. Ingen förkunskap krävs.

lästid
6 min läsning
diagram
10
primärkällor
8

Efter detta kapitel förstår du

  • Hur mycket har Sverige förändrats — mätt i offentlig statistik?
  • När började utvecklingen, och vilka områden rörde sig först?
  • Vad betyder förändringen — och vad återstår att förstå?

På fem minuter

Vad hittar du här?

Bakom siffrorna nedan står svenska myndigheter och OECD. Inget är räknat på plats.

indikatorer
10
diagram
16
myndighetskällor
8
tidsperiod
1975–2025
kommuner täcks
290

Överblick

Hur mycket har Sverige förändrats?

Vi börjar med tre siffror. Var och en är hämtad ur en officiell serie — och var och en är av den storleksordning som brukar räknas som ett generationsskifte.

  • Brott

    Dödsskjutningar per år

    1996

    ≈ 8

    2024

    44

    19962024

  • Demografi

    Andel med utländsk bakgrund

    1990

    13 %

    2024

    27 %

    19902024

  • Skola

    PISA — läsförståelse

    2000

    516

    2022

    487

    20002022

Källor: Brå, SCB, OECD/Skolverket. Fördjupning per rad längre ner på sidan.

Tidslinje

När började utvecklingen?

Den här förändringen skedde inte plötsligt. Sex nedslag mellan 1975 och 2025 visar när kurvorna började röra sig.

  1. 1975

    Rekordår för välfärden. 8 % utrikes födda. Låg brottslighet.

  2. 1985

    Sverige topp 5 i OECD. Fertilitet 1,7. PISA fanns inte ännu.

  3. 1995

    EU-inträde. ~8 dödsskjutningar/år. 11 % utrikes födda.

  4. 2005

    PISA-läsning 507. 12,4 % utrikes födda. Skattetryck 47 % av BNP.

  5. 2015

    Rekordår för asylsökande (162 877). 17,0 % utrikes födda vid årsskiftet.

  6. 2025

    20,5 % utrikes födda. 44 dödsskjutningar (2024). 59 utsatta områden.

En tidslinje visar bara när. Nästa fråga är vad — vilka områden som faktiskt förändrades.

Tio indikatorer

Vilka områden förändrades?

Tio indikatorer, samma format. Grupperade i tre teman så att bredden syns.

Trygghet och brott

Brott

Dödsskjutningar per år

1996

≈ 8

2024

44

Antalet personer skjutna till döds har ökat kraftigt sedan mitten av 00-talet. Toppåret 2022 var 63. 2024 var 44 — högre än något år före 2016.

Anm: Officiell särredovisning av dödligt skjutvapenvåld börjar först 2017 (Brå). Tidigare år är retrospektiva sammanställningar från Polisen och kriminologisk forskning; jämförelser bakåt är indikativa, inte myndighetsbekräftade.

Norden i samma mått · 2023

  • SE4 / milj
  • NO0.4 / milj
  • DK0.8 / milj
  • FI0.5 / milj

Dödligt skjutvapenvåld per miljon invånare.

Källa: Brå · nordisk polisrapport 2024

Källa: BråFördjupning →

Sprängningar

Fullbordade sprängdåd

2018

< 30

2025

189

Sverige har fått ett sprängvåld som saknas i övriga Norden. 2023 var toppår med 149 detonationer; 2025 (prel.) landar på 189.

Anm: Polisens serie räknar fullbordade detonationer. Brå räknar anmälda sprängningar inkl. försök och förberedelse — två olika mått som inte ska adderas eller jämföras rakt av.

Norden i samma mått · 2025

  • SE189
  • NO0
  • DK4
  • FI1

Fullbordade detonationer, absoluta tal.

Källa: Polisen · nordisk sammanställning

Källa: PolisenFördjupning →

Trygghet

Andel kvinnor som känner sig otrygga sen kväll

2006

13 %

2024

30 %

År 2006 kände 13 % av kvinnorna sig otrygga i sitt bostadsområde sent på kvällen. 2024 är siffran 30 % — mer än en fördubbling.

Anm: Måttet kommer från Brås NTU (Nationella trygghetsundersökningen). NTU:s metod och urval justerades 2017 — nivåerna före och efter är inte fullt jämförbara, men rörelseriktningen är robust.

Källa: Brå NTUFördjupning →

Utsatta områden

Polisens utsatta områden

2015

53

2025

59

Begreppet fanns inte 1990. 2015 räknade Polisen 53 områden. 2025 är siffran 59, efter en metodrevision.

Anm: Polisens klassificering. Metoden reviderades senast i Lägesbild 2025; nivåerna före och efter revisioner är inte fullt jämförbara. Begreppet fanns inte före 2015.

Källa: PolisenFördjupning →

Ekonomi och skola

Ekonomi

OECD-ranking, BNP per capita

1970

4:a

2024

18:e

1970 låg Sverige på 4:e plats i OECD i BNP per capita. 2024 är vi på 18:e. Sverige har fortsatt växa — men andra länder har växt fortare.

Anm: BNP per capita mätt i löpande priser och köpkraftsparitet (PPP). Rankning varierar något mellan OECD, IMF och Världsbanken beroende på PPP-justering.

Källa: OECDFördjupning →

Skola

PISA — läsförståelse

2000

516

2022

487

År 2000 låg svenska 15-åringar på 516 poäng i läsförståelse. 2022 är samma mått 487 — under OECD-snittet och ett av de största tappen i OECD.

Anm: PISA-provet har genomförts sedan 2000. Sveriges 2015-serie exkluderade en högre andel elever än OECD-snittet; Skolverket har återinfört strikt urval från 2018.

Norden i samma mått · 2022

  • SE487
  • NO477
  • DK489
  • FI490

Genomsnittspoäng, läsförståelse.

Källa: OECD PISA 2022

Källa: OECD / SkolverketFördjupning →

Bostäder

Färdigställda bostäder per år

1975

≈ 110 000

2024

≈ 32 000

Bostadsbyggandet har svängt kraftigt. Från ca 110 000/år i mitten av 70-talet till botten på 12 000 (1998) och 55 000 (2023). Långsiktigt underskott mot befolkningsökningen.

Anm: Boverket och SCB räknar färdigställda bostäder i nybyggnation. Nettotillskott (inkl. ombyggnad och avgångar) är ett annat mått som ligger ca 10 % högre.

Källa: SCB / BoverketFördjupning →

Befolkning och samhälle

Demografi

Andel med utländsk bakgrund

1990

13 %

2024

27 %

1990 hade 13 % av befolkningen utländsk bakgrund. 2024 är siffran 27 %. Sverige tar del av OECD:s snabbaste demografiska förändring i fredstid.

Anm: SCB definierar utländsk bakgrund som utrikes född eller född i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Att en förälder är utrikes född räknas inte.

Källa: SCBFördjupning →

Tillit

Hög mellanmänsklig tillit

1996

62 %

2025

57 %

Andelen som säger att man i allmänhet kan lita på andra människor har fallit från ca 62 % (1996) till 57 % (2025) enligt SOM-institutet. Nedgången är tydligast i utsatta områden.

Anm: SOM-institutets fråga: andelen som svarar 7–10 på skalan 0–10 om huruvida man i allmänhet kan lita på andra människor. OECD Trust använder en annan fråga och är inte direkt jämförbar.

Norden i samma mått · 2023

  • SE57 %
  • NO71 %
  • DK74 %
  • FI68 %

SE från SOM (0–10, andel 7–10); grannländer från ESS/WVS — indikativ jämförelse.

Källa: SOM 2023 · ESS/WVS 2022–23

Källa: SOM-institutetFördjupning →

Fertilitet

Summerad fruktsamhet

1990

2,14

2024

1,45

Antal barn per kvinna har fallit från 2,14 (1990) till 1,45 (2024) — den lägsta nivån som uppmätts i Sverige.

Anm: Summerad fruktsamhet (TFR) — förväntat antal barn per kvinna om ålderskohortens fertilitet vore konstant. Reproduktionsnivån är ca 2,1.

Norden i samma mått · 2024

  • SE1.45
  • NO1.4
  • DK1.5
  • FI1.26

Källa: Eurostat 2024

Källa: SCBFördjupning →

Geografi

Var förändrades det mest?

Det var inte en genomsnittlig förändring. Var den ägde rum spelar minst lika stor roll som hur mycket.

Utvecklingen är geografiskt ojämn. Storstädernas utsatta områden, industrikommuner i Bergslagen och delar av Skåne har rört sig snabbast.

Små glesbygdskommuner ligger kvar nära 1990-talets nivåer. Snittet döljer alltså två samtidiga Sverige.

Öppna kartan →Jämför kommuner →

Slutsatser

Vad betyder detta?

Vad kan man säga när man lagt ihop bilden?

Bredden

Förändringen syns i flera oberoende serier samtidigt — brott, trygghet, skolresultat, ekonomisk ranking och demografi. När flera mått som mäts av olika myndigheter rör sig åt samma håll är det sällan en mätartefakt.

Hastigheten

Vissa serier accelererar de senaste tio åren (dödsskjutningar, sprängningar, otrygghet bland kvinnor). Andra har rört sig långsammare under trettio år (PISA, tillit, OECD-ranking).

Geografin

Snittsiffran döljer skillnaden. Storstädernas utsatta områden och några industrikommuner bär en oproportionerlig del av förändringen; små glesbygdskommuner ligger nära 1990-talets nivåer.

Vad återstår att förstå?

  • Varför började kurvorna röra sig när de gjorde det?
  • Vilka beslut och reformer föregick förändringen — och vilka följde efter?

Källor

Alla siffror på sidan hänvisar till primärkällan under respektive indikator. Sammanställningen är gjord av Sverigefakta.

Sammanfattning

Det viktigaste att ta med sig

  • Fem indikatorer har brutit trend sedan mitten av 2010-talet: dödsskjutningar, sprängningar, utsatta områden, PISA och utrikes bakgrund.
  • Utvecklingen är geografiskt ojämn — snittet döljer två parallella Sverige.
  • Källorna är svenska myndigheter och OECD. Ingen enskild aktör äger hela bilden.
  • Vad förändringen betyder är en tolkningsfråga. Att den skett är inte det.

Vidare läsning

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

Rapportera fel på sidanStöd Sverigefakta

Rekommenderad läsning härnäst →

Kapitel 3Ej läst

Hur kom vi hit? (1975 → idag)

7 minLäs