Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA
0 % av läsvägenEtapp 1 av 70/68 sidor

Vad hände med Sverige?En datadriven berättelseKapitel 1 av 6

Sverige då och nu

Ett sammanhållet kapitel — 30–50 år av svensk utveckling, samlad på en sida. Ingen förkunskap krävs.

lästid
6 min läsning
diagram
10
primärkällor
8

Efter detta kapitel förstår du

  • Hur mycket har Sverige förändrats — mätt i offentlig statistik?
  • När började utvecklingen, och vilka områden rörde sig först?
  • Vad betyder förändringen — och vad återstår att förstå?

På fem minuter

Vad hittar du här?

Bakom siffrorna nedan står svenska myndigheter och OECD. Andelar som inte publiceras färdiga är beräknade ur myndighetens egna antal, och det anges vid serien.

indikatorer
10
diagram
15
myndighetskällor
8
tidsperiod
1995–2025
kommuner täcks
290

Överblick

Hur mycket har Sverige förändrats?

Vi börjar med tre siffror. Var och en är hämtad ur en officiell serie — och var och en är av den storleksordning som brukar räknas som ett generationsskifte.

Källor: Brå, SCB, OECD/Skolverket. Fördjupning per rad längre ner på sidan.

Tidslinje

När började utvecklingen?

Den här förändringen skedde inte plötsligt. Fem nedslag mellan 1995 och 2025 ger en tidsram.

  1. 1995

    Sverige går med i EU (1 januari 1995).

  2. 2005

    12,4 % av befolkningen är utrikes födda vid årsskiftet (SCB).

  3. 2015

    Rekordår för asylsökande (162 877). 17,0 % utrikes födda vid årsskiftet (SCB).

  4. 2024

    20,8 % utrikes födda vid årsskiftet (SCB: 2 200 238 av 10 587 710).

  5. 2025

    43 avlidna i skjutningar enligt Polisens preliminära sammanställning för 2025.

En tidslinje visar bara när. Nästa fråga är vad — vilka områden som faktiskt förändrades.

Tio indikatorer

Vilka områden förändrades?

Tio indikatorer, samma format. Grupperade i tre teman så att bredden syns.

Trygghet och brott

Brott

Dödsskjutningar per år

2013

25

2024

45

2013: 252014: 282015: 332016: 302017: 402018: 432019: 452020: 482021: 452022: 632024: 45

Serie: Brå, Statistikrapport Dödligt våld 2022, tabell 5 (2013–2022); Brå 2024 (45). 2023 saknas här.

Enligt Brå ökade dödligt skjutvapenvåld från 25 fall 2013 till toppåret 2022 med 63. För 2024 redovisar Brå 45. Polisens egen räkning (44 för 2024) bygger på en annan definition och version och blandas inte in. 2023 visas inte i serien.

Anm: Brås serie över dödligt våld med skjutvapen. Polisens räkning av avlidna i skjutningar är en annan serie (annan definition, preliminär) och blandas inte med Brås.

Källa: BråFördjupning →

Sprängningar

Fullbordade sprängdåd

2018

90

2025

190

2018: 902019: 1332020: 1072021: 792022: 902023: 1592024: 1362025: 190

Serie: Polisen, fullbordade detonationer per kalenderår (försök och förberedelser ingår inte). 2023–2025 = årsredovisning 2025, tabell 4.20 (Polisens separata årsfil för 2024 anger 139).

Polisens reviderbara årsserie visar 159 fullbordade detonationer 2023, 136 år 2024 och 190 år 2025. Årsredovisningen 2025 är den senaste jämförbara helårskällan.

Anm: Polisens serie räknar fullbordade detonationer. Brå räknar anmälda sprängningar inkl. försök och förberedelse — två olika mått som inte ska adderas eller jämföras rakt av.

Källa: PolisenFördjupning →

Trygghet

Andel kvinnor som känner sig otrygga sen kväll

2007

34 %

2026

32 %

2007: 342008: 332009: 322010: 292011: 312012: 302013: 282014: 292015: 302016: 372017: 362018: 362019: 362020: 382021: 362022: 352023: 342024: 312025: 322026: 32

Serie: Brå, NTU: kvinnor 16–84 år som känner sig ganska/mycket otrygga eller avstår från att gå ut sen kväll. 2007–2015 omräknade från tidigare metod.

Enligt Brås NTU kände sig 34 % av kvinnorna otrygga vid utevistelse sen kväll, eller avstod från att gå ut, 2007. Andelen var 32 % 2026. Den ökade påtagligt 2016 och har minskat svagt sedan 2022.

Anm: Måttet kommer från Brås NTU. Brå har räknat om 2006–2015 eftersom undersökningen då gjordes med en annan metod; serien här är Brås jämförbara serie från 2007.

Källa: Brå NTUFördjupning →

Utsatta områden

Polisens utsatta områden

2015

53

2025

65

2015: 532025: 65

Begreppet fanns inte 1990. 2015 räknade Polisen 53 områden. 2025 är siffran 65, efter en metodrevision.

Anm: Polisens klassificering. Metoden reviderades senast i Lägesbild 2025; nivåerna före och efter revisioner är inte fullt jämförbara. Begreppet fanns inte före 2015.

Källa: PolisenFördjupning →

Ekonomi och skola

Ekonomi

OECD-ranking, BNP per capita

Ingen siffra visas: placeringarna har ännu inte kontrollerats mot ett exakt OECD-uttag med mått och år.

Sveriges placering i OECD efter BNP per capita beror på mått (PPP, löpande eller fasta priser) och källa.

Anm: BNP per capita mätt i löpande priser och köpkraftsparitet (PPP). Rankning varierar något mellan OECD, IMF och Världsbanken beroende på PPP-justering.

Källa: OECDFördjupning →

Skola

PISA — läsförståelse

2018

506

2025

466

2018: 5062022: 4872025: 466

Serie: Skolverket (PISA 2018 och 2022); OECD (PISA 2025). Endast studieår; inga mellanår.

Svenska 15-åringar fick 506 poäng i läsförståelse i PISA 2018, 487 i PISA 2022 och 466 i PISA 2025. Resultatet låg över OECD-snittet båda de senaste gångerna (476 respektive 461).

Anm: PISA genomförs i studieår (2000, 2003, 2006, 2009, 2012, 2015, 2018, 2022, 2025); inga mellanår finns. Här visas de tre senaste omgångarna.

Norden i samma mått · 2022

  • SE487
  • NO477
  • DK489
  • FI490

Genomsnittspoäng, läsförståelse.

Källa: OECD, PISA 2022 Results (Volume I)

Källa: OECD / SkolverketFördjupning →

Bostäder

Färdigställda bostäder per år

Ingen siffra visas: årsvärdena har ännu inte kontrollerats mot SCB:s exakta tabell över färdigställda bostäder.

Antalet färdigställda bostäder i nybyggnation har svängt kraftigt mellan årtiondena.

Anm: Boverket och SCB räknar färdigställda bostäder i nybyggnation. Nettotillskott (inkl. ombyggnad och avgångar) är ett annat mått.

Källa: SCB / BoverketFördjupning →

Befolkning och samhälle

Demografi

Andel med utländsk bakgrund

2002

15,2 %

2025

27,7 %

2002: 15.22003: 15.52004: 15.82005: 16.22006: 16.72007: 17.32008: 17.92009: 18.62010: 19.12011: 19.62012: 20.12013: 20.72014: 21.52015: 22.22016: 23.22017: 24.12018: 24.92019: 25.52020: 25.92021: 26.32022: 26.92023: 27.22024: 27.52025: 27.7

Serie: SCB, UtlSvBakgFin: utrikes födda + inrikes födda med två utrikes födda föräldrar, andel av folkmängden 31 december. Tabellen börjar 2002.

2002 hade 15,2 % av befolkningen utländsk bakgrund (utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar). 2025 var andelen 27,7 % (2 936 843 personer). Utrikes födda var 20,8 % 2025.

Anm: SCB definierar utländsk bakgrund som utrikes född eller född i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Att en förälder är utrikes född räknas inte.

Källa: SCBFördjupning →

Tillit

Hög mellanmänsklig tillit

1996

62 %

2025

57 %

1996: 621998: 582000: 572002: 582004: 552005: 552006: 542007: 582008: 552009: 552010: 602011: 572012: 582013: 602014: 622015: 612016: 602017: 562018: 602019: 582020: 572021: 582022: 592023: 562024: 562025: 57

Serie: SOM-institutet, Svenska demokratitrender 1986–2025, tabell 18. 1997, 1999, 2001 och 2003 saknas i serien.

Andelen som svarar 7–10 på frågan om man i allmänhet kan lita på människor var 62 % 1996 och 57 % 2025 enligt SOM-institutet. Däremellan har den varierat mellan 54 och 62 %.

Anm: SOM-institutets fråga: andelen som svarar 7–10 på skalan 0–10 om huruvida man i allmänhet kan lita på andra människor. OECD Trust använder en annan fråga och är inte direkt jämförbar.

Källa: SOM-institutetFördjupning →

Fertilitet

Summerad fruktsamhet

2000

1,54

2025

1,42

2000: 1.542001: 1.572002: 1.652003: 1.712004: 1.752005: 1.772006: 1.852007: 1.882008: 1.912009: 1.932010: 1.982011: 1.92012: 1.92013: 1.892014: 1.882015: 1.852016: 1.852017: 1.782018: 1.752019: 1.72020: 1.662021: 1.672022: 1.522023: 1.452024: 1.432025: 1.42

Serie: SCB, FruktsamhetSum (riket, kvinnor), 2000–2025.

Summerad fruktsamhet var 1,98 år 2010 och har därefter fallit till 1,43 (2024) och 1,42 (2025) — lägst i SCB:s serie 2000–2025.

Anm: Summerad fruktsamhet (TFR) — förväntat antal barn per kvinna om ålderskohortens fertilitet vore konstant. Reproduktionsnivån är ca 2,1.

Källa: SCBFördjupning →

Geografi

Var förändrades det mest?

Det var inte en genomsnittlig förändring. Var den ägde rum spelar minst lika stor roll som hur mycket.

De nationella serierna på den här sidan visar inte hur utvecklingen skiljer sig mellan kommuner eller regioner.

Lokala skillnader kan utforskas på kartan och i kommunjämförelsen nedan.

Öppna kartan Beta →Jämför kommuner →

Slutsatser

Vad betyder detta?

Vad kan man säga när man lagt ihop bilden?

Bredden

Förändringen syns i flera serier från olika myndigheter — brott, skolresultat, demografi och fruktsamhet. Alla serier rör sig inte åt samma håll.

Hastigheten

Dödligt skjutvapenvåld och sprängningar steg under det senaste decenniet. Fruktsamheten har fallit sedan 2010. Tillit och kvinnors otrygghet har varierat utan entydig trend.

Geografin

Snittsiffran döljer lokala skillnader. Kommunsidorna visar varje kommuns egna värden i samma mått.

Vad återstår att förstå?

  • Varför började kurvorna röra sig när de gjorde det?
  • Vilka beslut och reformer föregick förändringen — och vilka följde efter?

Källor

Alla siffror på sidan hänvisar till primärkällan under respektive indikator. Sammanställningen är gjord av SVERIGEFAKTA.

Sammanfattning

Det viktigaste att ta med sig

  • Flera indikatorer — bland dem dödsskjutningar, sprängningar, utsatta områden, PISA och utländsk bakgrund — har förändrats under perioden, med olika startår och mått; sidan anger inga fastställda trendbrott eller orsaker.
  • De nationella serierna visar inte skillnader mellan kommuner; lokala data finns på kartan.
  • Källorna är svenska myndigheter och OECD. Ingen enskild aktör äger hela bilden.
  • Vad förändringen betyder är en tolkningsfråga. Att den skett är inte det.

Vidare läsning

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

Rapportera fel på sidanStöd SVERIGEFAKTA
Dela sidan:XFacebookRedditWhatsAppE-post
Använd denna statistik

Kopiera en referens eller canonical-länken. Originalkällan anges när den finns registrerad för sidan.

Kort källa
SVERIGEFAKTA, “Sverige då och nu — hur har landet förändrats de senaste 50 åren?”. Originalkälla: SCB, Brå, Brå, Polisen, OECD, SOM-institutet. https://sverigefakta.com/vad-hande-med-sverige/sverige-da-och-nu
Full referens
SVERIGEFAKTA, “Sverige då och nu — hur har landet förändrats de senaste 50 åren?”. Originalkälla: SCB (https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning-och-levnadsforhallanden/befolkningens-sammansattning-och-utveckling/befolkningsstatistik/); Brå (https://bra.se/statistik/statistik-om-rattsvasendet/anmalda-brott); Brå (https://bra.se/statistik/statistik-om-rattsvasendet/konstaterade-fall-av-dodligt-vald); Polisen (https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/utsatta-omraden/); OECD (https://www.oecd.org/en/about/programmes/pisa.html); SOM-institutet (https://www.gu.se/sites/default/files/2026-03/Svenska%20f%C3%B6rtroendetrender%201986-2025.pdf). https://sverigefakta.com/vad-hande-med-sverige/sverige-da-och-nu
APA 7
Sverige då och nu — hur har landet förändrats de senaste 50 åren?. (u.å.). SVERIGEFAKTA. Hämtad 2026-11-04 från https://sverigefakta.com/vad-hande-med-sverige/sverige-da-och-nu Originalkälla: SCB, Brå, Brå, Polisen, OECD, SOM-institutet.
Harvard
”Sverige då och nu — hur har landet förändrats de senaste 50 åren?” (u.å.) SVERIGEFAKTA. Tillgänglig via: https://sverigefakta.com/vad-hande-med-sverige/sverige-da-och-nu (Hämtad: 2026-11-04). Originalkälla: SCB, Brå, Brå, Polisen, OECD, SOM-institutet.
BibTeX
@misc{sverigefakta_2026_vadhandemedsverige_sverigedaochnu,
  title        = {Sverige då och nu — hur har landet förändrats de senaste 50 åren?},
  howpublished = {\url{https://sverigefakta.com/vad-hande-med-sverige/sverige-da-och-nu}},
  note         = {Återgiven av SVERIGEFAKTA; originalkälla SCB, Brå, Brå, Polisen, OECD, SOM-institutet}
}
Canonical-länk
https://sverigefakta.com/vad-hande-med-sverige/sverige-da-och-nu
Fler citeringsformat och regler

Rekommenderad läsning härnäst →

Kapitel 3Ej läst

Hur kom vi hit? (1975 → idag)

7 minLäs