Granskning · Trygghet
Brottslighet — kostnader som inte räknas in
Varken Konjunkturinstitutets eller Ruists nettobidragsstudier fördelar kostnaderna för polis, åklagare, domstolar, kriminalvård eller brottsoffer per födelseland. Samtidigt visar Brottsförebyggande rådets registerstudier en tydlig överrepresentation — en post som per definition ligger utanför de officiella +/− -siffrorna.
Vad Brå dokumenterar
Utrikes födda — misstänkta för brott
ca 2,5 ggr
Brå 2021:9 — överrisken jämfört med inrikes födda med två inrikesfödda föräldrar, kontrollerat för ålder och kön.
Inrikes födda med två utrikesfödda föräldrar
ca 3,2 ggr
Brå 2021:9 — andra generationens överrisk är högre än första generationens i flera brottskategorier.
Andel utrikes födda — misstänkta för dödligt våld
ca 60 %
Brå-rapporter om dödligt våld och skjutningar. Avser misstänkta gärningspersoner, inte fällande dom.
Statens kostnad för rättsväsendet 2024
ca 70 mdkr / år
Statsbudgeten utgiftsområde 4. Inte uppdelad per bakgrund och därför inte attribuerad i KI eller Ruist.
Viktigt: Överrepresentation mäts i Brå:s studier som misstanke om brott — inte fällande dom — och varierar kraftigt mellan brottstyper och ursprungsgrupper. Brå understryker själva att en stor del av skillnaden mot inrikes födda kvarstår även efter kontroll för ålder, kön och socioekonomi.
Visualisering · Brå 2021:9
Överrisk för misstanke om brott — relativt referensgruppen
Värden över 1,0 betyder att gruppen är överrepresenterad bland misstänkta, kontrollerat för ålder och kön. Referensgrupp = inrikes födda med två inrikesfödda föräldrar.
Misstänkta för brott — utrikes födda
2,5x
Brå 2021:9
Misstänkta för brott — andra generationen
3,2x
Brå 2021:9
Misstänkta för dödligt våld — utrikes födda (andel)
6,0x
≈ 60% av misstänkta vs ~20% av befolkningen
Sexualbrott — överrisk utrikes födda
2,1x
Brå 2021:9 (kontrollerat)
Rån — överrisk utrikes födda
4,1x
Brå 2021:9 (kontrollerat)
Källa: Brottsförebyggande rådet, rapport 2021:9. Avser misstanke om brott — inte fällande dom. Skillnaderna kvarstår även efter kontroll för socioekonomiska faktorer, om än i mindre omfattning.
Andel misstänkta med utländsk bakgrund — vid olika definitioner
Brå mäter med svensk definition. Med tysk Migrationshintergrund skulle gruppen utvidgas — andra generationen med en utrikes född förälder ingår där också.
33,0%
Sverige: Själv född utomlands ELLER båda föräldrar utrikes födda.
Multiplikatorerna är pedagogiska approximationer för att illustrera vad en bredare definition skulle innebära — inte en omräkning av KI:s eller Ruists belopp. Definitioner påverkar hur statistik tolkas. En snävare definition kan dölja långsiktiga effekter av migration.
Mer om varför detta spelar roll → Definitioner av utländsk bakgrund
Varför saknas detta i kostnadskalkylerna?
- Rättsväsendet behandlas som kollektiv nyttighet. KI och Ruist fördelar inte rättsväsendets utgifter per individ eller ursprungsgrupp. Hade kostnaden attribuerats efter Brå:s misstankestatistik skulle den negativa posten för flyktinggruppen och andra generationen sannolikt växa märkbart.
- Brottsoffrens kostnader saknas helt. Förlorad produktion, sjukvård, försäkringsersättningar, otrygghet och ekonomiska beslut (flyttar, säkerhetsinvesteringar) syns inte i någon registerbaserad nettobidragsstudie.
- Andra generationen räknas som inrikes född. Barn till utrikes födda klassas i KI:s registerdata som inrikes födda. Deras eventuella netto — inklusive den högre överrisken för brott som Brå dokumenterar — döljs i referensgruppen.
Källor
bra.se
Brå 2021:9 — Misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utländsk bakgrund
Brottsförebyggande rådets senaste registerstudie över överrepresentation. Kontrollerar för ålder, kön och socioekonomi.
Läs källan ↗
bra.se
Brå — Dödligt våld (årlig statistik)
Brå:s årliga rapporter om dödligt våld, inklusive uppgifter om misstänkta gärningspersoners bakgrund.
Läs källan ↗
bra.se
Brå 2024 — Skjutningar och sprängningar
Statistik och analyser av det grova våldet, inklusive kopplingar till kriminella nätverk.
Läs källan ↗
Brottsförebyggande rådet
Brå 2024:5 — Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder
Jämför Sverige med 21 europeiska länder. Sverige har den högsta nivån av dödligt skjutvapenvåld per capita.
Läs källan ↗
Polisens nationella operativa avdelning (Noa)
Lägesbild över organiserad brottslighet
Polisens samlade lägesbild över kriminella nätverk, utsatta områden och rekryteringsbaser.
Läs källan ↗
Brottsförebyggande rådet
Nationella trygghetsundersökningen (NTU)
Sveriges största årliga undersökning om utsatthet för brott, otrygghet och förtroende för rättsväsendet.
Läs källan ↗
Hur siffrorna ska – och inte ska – tolkas
- Analyserna är statiska tvärsnitts- eller livscykelberäkningar baserade på registerdata.
- Indirekta och dynamiska effekter (löner, sysselsättning för inrikes födda, tillväxt, innovation, brottslighet, bostadsmarknad m.m.) ingår inte.
- Framtida utfall är osäkra och bygger på antaganden om sysselsättning, inkomster och välfärdskonsumtion.
- Nettobidraget förbättrades markant från 2017 och framåt – lägre flyktinginflöde, bättre etablering och fortsatt arbetskraftsinvandring.
- Flyktingars bidrag är kraftigt negativt de första 10–15 åren, blir positivt efter ca 15–30 år, och negativt igen efter ca 40 år p.g.a. pension.
Detta är inte en fullständig samhällsekonomisk analys – endast en uppskattning av direkta offentliga inkomster och utgifter.
Vidare: Kommunal verklighet · Långsiktiga konsekvenser