Snabb överblick
Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan
Döda 2025
46
Konstaterat dödligt skjutvapenvåld (Brå)
Skjutningar 2025
158
Polisen — samtliga skjutvapenincidenter
Döda H1 2026
8
Polisen — mot 27 H1 2025
Skjutningar H1 2026
39
Polisen — mot 86 H1 2025 (−55 %)
Sverige 2022 (topp)
0,60
Döda /100 000 — Brå/SCB
Gap vid toppåret
≈12×
Sverige mot Norge/Finland 2022
Vad visar statistiken?
Objektiva observationer — inte tolkningar
- Utveckling över tid: Sverige låg 2010 på ungefär samma nivå som Norge, Danmark och Finland. Från cirka 2013 drar Sverige ifrån snabbt. Toppåret 2022 (63 döda) motsvarar cirka 12 gånger Norge/Finlands nivå per 100 000 invånare.
- Vad som faktiskt mäts: Brås 'konstaterat dödligt våld med skjutvapen' räknar dödsfall som uppsåtligt våld (inte självmord, olyckor eller legala ingripanden). Nordisk jämförelse görs på samma smala mått hos SSB (NO), Danmarks Statistik (DK) och Tilastokeskus (FI).
- Vilka jämförelser som är rimliga: Sverige mot Norden och Västeuropa på dödligt skjutvapenvåld per 100 000 invånare. Förändring över tid inom samma land. Skjutningar (Polisen) mellan svenska län inom samma år.
- Vilka jämförelser som inte är rimliga: att jämföra Polisens 'skjutningar' med utländsk statistik (måttet är svenskt och finns inte publicerat på samma sätt utomlands), eller att jämföra små absolutvärden i Norge/Finland år för år (statistiskt buller).
- Rimliga slutsatser: Sverige har haft en unik ökning i västeuropeiskt perspektiv 2013–2022, huvudsakligen driven av dödligt gängvåld. 2024–2025 visar nedgång, H1 2026 (−55 %) den lägsta halvårsnivån sedan Polisens serie startade 2017.
- Slutsatser som inte kan dras: att gängvåldet är permanent brutet (kort serie, H2 historiskt tyngre), att skillnaden mot Norden enbart beror på registrering (Brås mått är metodmässigt jämförbart), eller att nedgången 2024–2026 kan tillskrivas en enskild reform (flera samverkande faktorer).
Definitioner
Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker
- Dödligt skjutvapenvåld (Brå)
- Konstaterat fall av uppsåtligt dödligt våld där ett skjutvapen använts. Exkluderar självmord, olyckor och legala ingripanden (t.ex. dödsskott av polis under tjänsteutövning).Källa: Brå — Konstaterade fall av dödligt våld. Publiceras årligen i mars/april.
- Skjutning (Polisen)
- Bekräftad skjutvapenincident där skott avlossats mot person, byggnad eller fordon. Inkluderar fall utan personskada. Måttet är operativt och finns inte publicerat på jämförbart sätt i övriga Norden.Källa: Polisens operativa lägesbild. Halvårsvis + helår.
- Per 100 000 invånare
- Antalet dödsfall dividerat med landets folkmängd 31 december samma år, multiplicerat med 100 000. Måttet gör länder med olika befolkningsstorlek jämförbara.Källa: SCB (SE), SSB (NO), Danmarks Statistik (DK), Tilastokeskus (FI).
- Konstaterat vs anmält
- Ett konstaterat fall är en dödsklassificerad händelse där utredningen fastställt att våldet var uppsåtligt. Anmälda dödsfall är fler eftersom vissa senare omklassificeras som självmord, olyckor eller icke-dödligt våld.
- Nordisk jämförbarhet
- De fyra nordiska ländernas dödsstatistik bygger på likartade definitioner (uppsåtligt dödligt våld, skjutvapen som huvudsakligt tillhygge). Marginella skillnader finns i hur terrorattacker och legala ingripanden klassas — men de påverkar inte huvudnivån.
- H1 / H2
- Första respektive andra halvåret. Polisens skjutstatistik är säsongsvariabel — H2 är historiskt tyngre än H1 (fler skjutningar sommar/tidig höst). Halvårsjämförelser görs därför alltid H1-mot-H1 eller H2-mot-H2.
Så läser du detta
Data i sammanhang
Så läser du detta
Graferna nedan visar vad siffrorna säger — inte en tolkning. Där data pekar åt olika håll (t.ex. stabil tillit men växande otrygghet) visar vi båda serierna i stället för att välja en berättelse.
Dödade i skjutningar per 100 000 invånare — Sverige, Norge, Danmark, Finland
2010–2025 · /100k · Norden
| År | Norge | Danmark | Finland | Sverige |
|---|---|---|---|---|
| 2 010 | 0,04 | 0,09 | 0,05 | 0,1 |
| 2 012 | 0,04 | 0,11 | 0,05 | 0,22 |
| 2 014 | 0,06 | 0,13 | 0,05 | 0,26 |
| 2 016 | 0,06 | 0,14 | 0,05 | 0,31 |
| 2 018 | 0,05 | 0,16 | 0,05 | 0,43 |
| 2 020 | 0,06 | 0,14 | 0,05 | 0,45 |
| 2 022 | 0,05 | 0,14 | 0,05 | 0,6 |
| 2 023 | 0,05 | 0,12 | 0,05 | 0,5 |
| 2 024 | 0,05 | 0,11 | 0,05 | 0,42 |
| 2 025 | 0,05 | 0,11 | 0,05 | 0,44 |
Källa:
Så läser du diagrammet
Definition
Konstaterat dödligt våld med skjutvapen (Brås officiella serie) per 100 000 invånare. Uppsåtligt våld — självmord, olyckor och legala ingripanden är exkluderade.
Metod
Brås årsserie / SCB:s folkmängd 31/12. Nordisk jämförelse: SSB (NO), Danmarks Statistik (DK), Tilastokeskus (FI) med snarlika definitioner. Serien är helårsdata t.o.m. 2025; H1 2026 rapporteras separat av Polisen.
Vad diagrammet visar
- Sverige (röd) drar ifrån från cirka 2013.
- Norge/Danmark/Finland är i praktiken en gemensam låg linje.
- Topp 2022 (63 döda), därefter nedåt: 53 (2023), 44 (2024), 46 (2025).
- H1 2026 pekar mot fortsatt nedgång.
Begränsningar
- Norge och Finland har små absoluta tal — enskilda år svänger procentuellt.
- Klassificeringen av terrorattacker och legala ingripanden skiljer marginellt mellan länderna.
- Skjutning ≠ dödsfall. Polisens 'skjutningar' är alla skjutvapenincidenter; Brås 'dödligt skjutvapenvåld' är bara dödsutfall. Blanda inte serierna över tid.
Där forskningen visar starka samband redovisas de med källhänvisning. Där läget är osäkert eller omtvistat framgår det. Sidan formulerar inga kausala slutsatser som går längre än underlaget stödjer.
Norden — samma metrik
Konstaterat dödligt våld med skjutvapen per 100 000 invånare. Sverige (röd) särskiljer sig från grannländerna. 2025: 46 döda i Sverige (första halvåret 2026: 8). Gapet mot Norden krymper.
2010–2025 · /100k · Norden
| År | Norge | Danmark | Finland | Sverige |
|---|---|---|---|---|
| 2 010 | 0,04 | 0,09 | 0,05 | 0,1 |
| 2 012 | 0,04 | 0,11 | 0,05 | 0,22 |
| 2 014 | 0,06 | 0,13 | 0,05 | 0,26 |
| 2 016 | 0,06 | 0,14 | 0,05 | 0,31 |
| 2 018 | 0,05 | 0,16 | 0,05 | 0,43 |
| 2 020 | 0,06 | 0,14 | 0,05 | 0,45 |
| 2 022 | 0,05 | 0,14 | 0,05 | 0,6 |
| 2 023 | 0,05 | 0,12 | 0,05 | 0,5 |
| 2 024 | 0,05 | 0,11 | 0,05 | 0,42 |
| 2 025 | 0,05 | 0,11 | 0,05 | 0,44 |
Källa:
Mänsklig konsekvens
Persona
En polis i yttre tjänst, region Stockholm.
Då
- Hanterade skjutningar som enskilda, ovanliga händelser.
- Bar tjänstevapen, men ovanligt med skyddsväst i ordningstjänst.
- Mordutredningar var sällsynta — flera år utan oklarade gängmord.
Nu
- Mordutredningar är konstant pågående parallellt.
- Skyddsväst och förstärkt patrullering är rutin i flera områden.
- Brottsplatser med automatvapen, inte sällan med minderåriga gärningsmän.
Hur ser det ut i din kommun?
Skjutningar redovisas per polisregion och kommun. Öppna kommunverktyget för att se nivån där du bor.
Dataset
Konstaterat dödligt skjutvapenvåld per 100 000 — Norden 2003–2025
- N:
- 92 observationer
- Senast uppdaterad:
- 2026-05
Årsvis serie SE/NO/DK/FI. Sverige = Brå. Norden = nationella myndigheter.
Primärkällor
Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan
5
myndigheter/institutioner
6
rapporter & studier
4
primärdataset
Vanliga frågor
Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet
Relaterade ämnen
Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden
2035
Vad krävs för att Sveriges kurva ska konvergera mot Norges igen?
Med 2024 års nivå (44 döda, ≈0,42/100 000) och en halvering per år når Sverige Norges 2024-nivå (≈0,05/100 000) redan omkring 2027. Faktiskt utfall: 2025 slutade på 158 skjutningar / 46 döda / 44 skadade, och H1 2026 föll till 39 skjutningar / 8 döda / 15 skadade (mot 86 / 27 / 20 H1 2025) — den lägsta halvårsnivån sedan mätstart 2017. Utvecklingen pekar snabbare ned än den mekaniska projektionen antog.
Din kommun
Hur ser detta ut i din kommun?
Nästa steg
Läs vidare i denna ordning
Källor för denna sida
Underlaget hämtas från officiella primärkällor.
Brå · Årligen
Konstaterade fall av dödligt våld (inkl. skjutvapenvåld)Konstaterade fall av dödligt våld med skjutvapen
Senaste datapunkt · Källan publicerade
Läs hela granskningen om hur Sverige har förändrats.
Tillbaka till översikten →