Metod & disclaimers
Nettobidrag (även kallat offentligfinansiellt nettobidrag eller nettoomfördelning) är skillnaden mellan vad en grupp betalar in till stat, kommun och region i form av skatter och avgifter, och vad samma grupp tar emot i form av offentliga tjänster (vård, skola, omsorg) samt transfereringar (a-kassa, försörjningsstöd, bostadsbidrag, pension m.m.).
Positivt belopp = gruppen bidrar mer än den tar emot. Negativt belopp = gruppen tar emot mer än den bidrar med.
Tvärsnittsberäkning: Ett enskilt års netto för alla individer i gruppen som var i Sverige det året. Påverkas starkt av åldersprofil och konjunkturläge.
Livscykelberäkning (NPV): Det diskonterade nuvärdet av en genomsnittlig persons nettobidrag över hela livet. KI använder 1,5 % som basantagande för diskonteringsräntan och uttrycker beloppen i 2022 års priser.
KI 2025 och Ruist 2018 mäter direkta offentligfinansiella in- och utflöden. Nedan listas de poster som forskningen identifierar som relevanta men som inte kvantifieras i de underliggande studierna. Hade de inkluderats vore nettobidraget sannolikt lägre.
Viktig kontext
KI 2025 och Ruist 2018 mäter direkta offentligfinansiella in- och utflöden. Flera poster som forskningen och samhällsdebatten lyfter som relevanta är inte kvantifierade i de underliggande studierna. Hade de inkluderats skulle nettobidraget sannolikt vara lägre.
Brottslighet och rättsväsende
Polis, åklagare, domstolar, kriminalvård och kostnader för brottsoffer fördelas inte per grupp i KI eller Ruist. Brå:s återkommande rapporter visar att utrikes födda är överrepresenterade som misstänkta för flera brottstyper – men någon offentligfinansiell kostnadsfördelning per födelseland finns inte i de underliggande studierna.
Andra generationen
Barn till utrikes födda räknas som inrikes födda i KI:s registerdata. Deras eventuella nettobidrag – positivt eller negativt – syns inte i 'utrikes födda'-siffran utan döljs i referensgruppen.
Effekter på inrikes föddas löner och sysselsättning
Konkurrens på arbetsmarknaden, eventuella löneeffekter och förändrad sysselsättning bland inrikes födda ingår inte. Det är dynamiska effekter; KI:s och Ruists analyser är statiska.
Bostadsmarknad och trångboddhet
Bostadsbidrag ingår, men inte indirekta kostnader för bostadssegregation, hyresreglering, allmännyttans investeringar eller trångboddhetens hälso- och skoleffekter.
Skola, segregation och kunskapsresultat
Skolkostnaden per elev ingår, men inte sammansättningseffekter på skolresultat, lärartäthet eller långsiktiga effekter på humankapitalet i hela kohorten.
Skuggekonomi och svartarbete
Oregistrerade inkomster och svart arbete ingår per definition inte i registerdata. Effekten kan gå i båda riktningarna men nettoeffekten är inte kvantifierad.
Tillväxt, innovation och entreprenörskap
Positiva spillover-effekter på BNP-tillväxt, företagande och innovation ingår inte – inte heller eventuella negativa effekter på produktiviteten.
Försvar, säkerhet och beredskap
Vissa offentliga utgifter (försvar, övergripande administration) behandlas som kollektiva nyttigheter och fördelas inte per individ.
Källor för enskilda poster anges i metodavsnittet. sverigefakta.com gör inga egna uppskattningar av storleken på dessa poster – vi flaggar enbart att de inte ingår i +6 mdkr-siffran för 2022.
Detta är därför inte en fullständig samhällsekonomisk analys av invandring – endast en uppskattning av de direkta offentliga inkomsterna och utgifterna.
Sex konkreta poster som varken Ruist 2018 eller KI 2025 kvantifierar. Färgmarkeringen visar i vilken riktning utelämnandet sannolikt påverkar huvudsiffran.
Risk: underskattar kostnaden
Polis, rättsväsende, kriminalvård och brottslighetens samhällsekonomiska kostnader fördelas inte per grupp i Ruist eller KI. Givet Brå 2021:9:s överrisksiffror skulle inkluderingen sannolikt sänka flyktinggruppens nettobidrag.
Risk: underskattar kostnaden
Kommunernas faktiska kostnader för försörjningsstöd, socialtjänst, SFI och tolkning utöver statlig ersättning aggregeras inte nationellt. Statskontoret 2021:6 visar att den statliga ersättningen mer än halverats 2018–2020.
Riktning okänd
Konsekvenser som ökad trångboddhet, sjunkande skolresultat i vissa kommuner och längre vårdköer dokumenteras av Boverket, Skolverket och regionerna — men kopplas inte individuellt till migrationsbakgrund i nettokalkylerna.
Riktning okänd
Eventuella effekter på inrikes föddas löner, sysselsättning och bostadstillgång ingår inte. Forskningen är delad — IFAU och internationella studier hittar små men icke-noll-effekter, främst för låginkomstgrupper.
Risk: underskattar kostnaden
Barn till två utrikes födda räknas som inrikes födda i KI:s data. Deras nettobidrag göms därför i 'inrikes födda'-siffran. Brå 2021:9 visar 3,2x överrisk för brottsmisstanke i denna grupp — högre än bland utrikes födda själva.
Risk: överskattar kostnaden
Möjliga positiva effekter på företagande, innovation och konsumtion utöver direkt skatt fångas inte. Forskningen är blandad — vissa OECD-studier ser positiva spridningseffekter, andra inga.
De nationella tidsserierna är riksaggregat hämtade direkt från ansvarig myndighet: Polismyndigheten (skjutvapenvåld, sprängningar, utsatta områden), Brottsförebyggande rådet (anmälda brott, dödligt våld, NTU, hatbrott), Skolverket och OECD/PISA (skolresultat, behörighet, lärartäthet), SKR och IVO (vårdgaranti, BUP, äldreomsorg), SCB AKU och Arbetsförmedlingen (sysselsättning, arbetslöshet, NEET), Socialstyrelsen (försörjningsstöd) samt Migrationsverket och SCB (asylsökande, utrikes födda).
Inga interpoleringar: år utan publicerad siffra visas som tomma punkter, inte gissningar. Definitionsändringar (t.ex. Polisens registreringspraxis från 2017 för skjutningar, eller BRÅ:s ändrade definition av våldtäkt 2005 och 2013) noteras under respektive graf.
Tolkningshjälp: varje serie har en riktningsmarkör (lägre/högre är bättre / neutral). Webbplatsen gör inga kausalpåståenden – siffrorna visas som de publicerats, läsaren drar sina egna slutsatser. Hela datasetet kan laddas ned som JSON eller CSV för egen analys.
Livscykelresultatet är känsligt för antaganden om framtida sysselsättning, inkomstutveckling och välfärdskonsumtion. Ruist 2018 redovisar därför ett spann från 53 000 kr till 94 000 kr per flykting och år beroende på integrationspotential. KI 2025 redovisar känslighetsanalyser för bl.a. diskonteringsränta.
Viktigt antagande: Ruists 74 000 kr/år bygger på att de observerade nettoflödena 2015 består över hela livscykeln. Det är en bokföringsmässig extrapolering, inte en prognos — vid förbättrad integration eller arbetsmarknad blir utfallet bättre, vid försämring sämre.
Slutsatserna i Ruist 2018 och KI 2025 stöds av flera andra svenska och internationella granskningar. Ingen av dessa är en exakt replikering, men de bekräftar storleksordning, mekanism och slutsatsen att flyktinggruppens offentligfinansiella nettobidrag är negativt.
Finanspolitiska rådet · Löpande
Svensk finanspolitik — Finanspolitiska rådets årsrapport ↗Oberoende granskning av regeringens finanspolitik. Kommenterar löpande migrationens roll i de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.
Ekonomistyrningsverket (ESV) · Löpande
Prognos för statens budget ↗Offentligfinansiella prognoser; visar storleksordningar för migrations- och integrationsutgifterna i statsbudgeten.
Riksrevisionen · 2021
RiR 2021:29 — Effektiviteten i etableringsprogrammet ↗Granskning av etableringsinsatserna. Stödjer Ruists slutsats om låg sysselsättning efter etableringsperiodens slut.
Joakim Ruist / Regeringskansliet · 2017
SOU 2017:12 — Att ta emot människor på flykt (bilaga till Långtidsutredningen) ↗Ruists tidigare arbete för regeringen. Visar att 74 000 kr/år-resultatet inte är en isolerad siffra från 2018.
OECD · Årlig
International Migration Outlook ↗Internationellt etablerad metod. Visar att flyktinggruppens nettobidrag är negativt i nästan alla OECD-länder.