Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA

Metod, neutralitet och evidens

Så arbetar Sverigefakta

Statistik om Sverige från officiella källor. Vi är ingen myndighet: vi sammanställer statistik och verifierbara källor, skiljer observation från bearbetning, modell och analys, redovisar osäkerhet och rättar öppet. Metod och källor ska gå att granska.

Håll oss till våra ord.

Något som inte stämmer? Har vi missat en relevant källa, använt en definition fel eller dragit en slutsats som går längre än underlaget? Mejla oss.

Vi prioriterar sakliga invändningar som går att kontrollera mot källa, definition, metod eller data.

Princip 0 — överordnad allt annat

Om en regel, förväntan eller berättelse krockar med vad underlaget visar — följ underlaget.

Reglerna tjänar sanningen, inte tvärtom.

1

Vad neutralitet betyder här

Neutralitet är en metodregel, inte ett krav på att ge alla påståenden samma vikt. Samma evidenskrav, samma språkstandard, samma definitionskrav och samma osäkerhetskrav gäller oavsett i vilken riktning resultatet pekar.

Samma krav åt båda hållen

Ett resultat som bekräftar en vanlig uppfattning granskas lika hårt som ett som motsäger den. Samma regel ska gälla oavsett i vilken riktning resultatet pekar.

Inte falsk balans

Neutralitet betyder inte att ett svagt underbyggt påstående ska ges samma utrymme som ett väl underbyggt. Vikten följer evidensen.

Neutralitetsprincip.

Sverigefakta sammanställer offentlig statistik, forskning och andra verifierbara källor. Officiell data, egna beräkningar, modeller och analys märks och hålls tydligt åtskilda. Källor och metoder ska kunna granskas av läsaren. Sidan rekommenderar ingen politik och tillskriver inte myndigheter eller andra aktörer motiv som källan inte direkt belägger. Analys och slutsatser förekommer, men får aldrig vara starkare än underlaget.

Symmetritestet

Skulle vi formulera och bedöma samma resultat på samma sätt om utfallet pekade åt motsatt håll?

Om svaret är nej ska formuleringen ändras, inte resultatet.

2

Evidensstege och källhierarki

Huvudregeln är källpassning: en källa ska vara rätt källa för just det påstående som görs. En sekundärkälla kan vara helt korrekt källa för sin egen analys, sitt eget uttalande eller sin egen syntes — men numeriska originaldata hämtas från originalkällan när en sådan finns tillgänglig.

  1. 1. Originalkälla för datapunkten eller definitionen

    Den instans som faktiskt producerar talet eller fastställer definitionen. Finns den tillgänglig används den.

  2. 2. Officiell statistik och ansvarig myndighet

    Statistikansvarig myndighet eller officiell databas med dokumenterad metod och version.

  3. 3. Originalforskning och ansvarigt forskningsinstitut

    Publicerad studie eller rapport där metod och data kan granskas.

  4. 4. Auktoritativ sekundär syntes

    Kunskapsöversikter och sammanställningar — när syntesen i sig är det som påståendet handlar om.

  5. 5. Redaktionella medier

    Används för mediets egna publicerade uppgifter, citat och händelseförlopp — inte som ersättning för en tillgänglig originalkälla till en numerisk datapunkt.

  6. 6. Opinionsmaterial

    Används endast för att beskriva vad en aktör anser, aldrig som belägg för ett sakförhållande.

  7. Aldrig: AI-genererat underlag

    AI är aldrig evidens och aldrig ensam källa för numeriska fakta.

3

Datapunktens identitet

Ett tal utan identitet är inte en uppgift. Följande ska vara känt och redovisat för varje siffra vi publicerar.

Metric
vad som mäts, med entydigt namn
Definition
vilken definition som gäller, och vem som fastställt den
Population
vilka som ingår
Nämnare
vad andelen beräknas på
Period
vilket år eller vilken tidsperiod värdet avser
Geografi
rike, län, kommun eller område
Enhet
antal, andel, kronor, per 100 000 invånare
Metod
observerad, härledd, modellerad — med operation när den inte är trivial
Datastatus
fastställd, preliminär eller reviderad
Källa och version
publikation, tabell, version och uppdateringstidpunkt när sådan finns

Missing data är inte noll

År utan publicerad siffra visas som tomma punkter, aldrig som nollor eller interpolerade gissningar.

Seriebrott döljs inte

När en definition eller registreringspraxis ändras noteras brottet vid serien i stället för att jämnas ut.

Inkompatibla serier slås inte ihop

Serier med olika definition, population eller nämnare adderas inte och visas inte som en enda kurva.

4

Märkning av kunskapstyp

Varje uppgift hör till en kunskapstyp. Varken text eller gränssnitt får få en modell, ett scenario eller en tolkning att se ut som observerad statistik.

Observerad
Publicerat värde från ansvarig källa, oförändrat.
Preliminär
Publicerad men ännu inte fastställd av källan; kan revideras.
Härledd
Ren räkneoperation på publicerade tal — kvot, andel, prisomräkning. Ingen ny information tillförs.
Modell
Skattning av ett värde som inte finns publicerat. Bygger på antaganden som redovisas i modellkortet.
Prognos
Källans egen bedömning av framtida utfall, med källans osäkerhetsintervall.
Scenario / framskrivning
Räkneexempel under givna antaganden. Har ingen sannolikhet och är inte en förutsägelse.
Analys / tolkning
Vår läsning av underlaget. Märks som tolkning och får aldrig vara starkare än underlaget.

5

Mätning, analys, värdering och policy

Fyra olika slags påståenden som ofta blandas ihop. Vi håller isär dem i både text och gränssnitt.

Mätning

Vad siffran är. Kan kontrolleras mot källan.

Analys

Vad siffran rimligen betyder, givet underlaget. Märks som tolkning och redovisar sina begränsningar.

Värdering

Om utvecklingen är bra eller dålig. Den bedömningen gör läsaren, inte vi.

Policy

Vad som borde göras. Externa aktörers ståndpunkter kan återges med tydlig attribution, men blir aldrig en faktaslutsats från oss.

6

Kausalitet

Att två storheter följs åt betyder inte att den ena orsakar den andra. Kausalt språk används bara när evidensen faktiskt stödjer ett orsakssamband, och då med den osäkerhet som källan anger. I övriga fall beskriver vi samvariation som samvariation.

7

Osäkerhet och motdata

Osäkerhet skrivs ut, inte bort. Relevant motdata ska inte gömmas — men att ställa ett väl underbyggt resultat mot ett svagt underbyggt som om de vore likvärdiga är också ett fel.

  • Felmarginaler och konfidensintervall där källan anger dem
  • Små populationer och urvalsstorlekar
  • Korta tidsserier och enstaka mätpunkter
  • Seriebrott och ändrade definitioner
  • Bortfall och ofullständig rapportering
  • Definitionsskillnader mellan källor och länder
  • Revisionsrisk i preliminära värden
  • Känslighetsanalys och alternativa rimliga tolkningar

8

Egna beräkningar, modeller och framskrivningar

Allt som inte är direkt hämtad officiell statistik ska gå att följa från data till operation till output. Varje aktiv post har ett modellkort med källor, antaganden, begränsningar och status för reproducerbarhet.

Metodregel: en befolkningsdefinition eller volymparameter får aldrig multipliceras fram till brott, brottsandel, samhällsekonomisk kostnad, nettobidrag eller bidragsberoende. Brottslighetens samhällsekonomiska kostnader ingår inte i nettobidragsberäkningarna och är därför inte kvantifierade här.

Härledda värden

Ett härlett värde är en ren räkneoperation på publicerade tal — kvot, andel, prisomräkning eller omräkning till annan tidsenhet. Ingen ny information tillförs.

Egen beräkningHärlettReproducerbar — verifierad i test

KI 117 — publicerad beräkning och alternativ beräkning

Visa Konjunkturinstitutets publicerade nettobidrag för 2022 som standard, och en alternativ publicerad beräkning som uttryckligt märkt alternativ.

Data → operation → output
KI:s publicerade totaler och delgrupper för 2022; Sanandajis publicerade total för 2022Ingen egen aritmetik: respektive publicerad siffra visas oförändrad under sin egen etikett. Delvärden som inte publicerats returneras som null./, /historik, /jamforelser, /lonsam-for-vem, Faktamotorn
Antaganden
  • Ingen. Endast publicerade tal återges.
Observerat vs modellerat
Båda lägen är publicerade tredjepartsberäkningar. Sverigefakta modellerar inget eget värde och blandar aldrig lägena.
Osäkerhet
Skillnaden mellan lägena är en metodskillnad mellan två publicerade beräkningar, inte ett felintervall.
Begränsningar
  • Endast 2022 finns i alternativläget.
  • Delgrupper som inte publicerats i alternativläget saknas och visas som saknat värde, aldrig som noll.
Giltighetsområde
Sverige, referensår 2022.
Reproducerbarhet
Deterministiska tester återger båda lägenas publicerade tal och fail-closar på delvärden som saknas.
Version
2.0 (Amendment 2B) · senast verifierad 2026-09-13
Kod-/datareferens
src/lib/ki117/calculation.ts

Öppna modellkortet som egen sida

Egen beräkningHärlettReproducerbar — verifierad i test

DeSO-skalning av stadsdelsandelar

Visa stadsdelsnivå för andra år än SCB:s DeSO-referensår.

Data → operation → output
SCB:s exakta DeSO-värde för referensåret; Kommunens serie för aktuellt årDeSO-andel(år) = exakt DeSO-andel(referensår) × kommunens värde(år) / kommunens värde(referensår)./karta
Antaganden
  • Stadsdelens relation till kommunen antas oförändrad över tid.
Observerat vs modellerat
Värden märks som exakta eller skalade. Saknas underlag visas ingen siffra — aldrig noll.
Osäkerhet
Skalade värden kan avvika kraftigt i stadsdelar med snabb omflyttning.
Begränsningar
  • Endast SCB:s referensår är exakt.
Giltighetsområde
Sveriges DeSO-områden.
Reproducerbarhet
Formeln är en ren kvot av två publicerade värden och testas deterministiskt.
Version
1.0 · senast verifierad 2026-09-14
Kod-/datareferens
src/lib/deso.ts

Öppna modellkortet som egen sida

Egen beräkningHärlettReproducerbar — verifierad i test

Statsskuldens kostnad per sekund

Göra den årliga räntekostnaden begriplig som takt.

Data → operation → output
Riksgäldens senast publicerade årliga kostnad för statsskuldenKostnad per sekund = årlig kostnad / 31 557 600 sekunder (365,25 dygn)./ekonomi/statsskuld, /embed/statsskuld
Antaganden
  • Kostnaden fördelas jämnt över året.
Observerat vs modellerat
Årssiffran är observerad; sekundtakten är en härledning och märks som modell.
Osäkerhet
Ingen. Aritmetisk omräkning av en publicerad årssiffra.
Begränsningar
  • Pengar rör sig inte i realtid — takten är en illustration.
Giltighetsområde
Sverige, senaste publicerade år.
Reproducerbarhet
En division av ett publicerat tal; testad.
Version
1.0 · senast verifierad 2026-09-14
Kod-/datareferens
src/lib/statsskuld/contracts.ts

Öppna modellkortet som egen sida

Egen beräkningHärlettReproducerbar — verifierad i test

Kostnadsklockan (KI:s årsnetto per sekund)

Visa KI:s publicerade årsnetto för flykting- och anhöriggruppen som takt.

Data → operation → output
KI Specialstudie 117: nettokostnad för flykting- och anhöriggruppen 2022Per sekund = årsvärde / 31 557 600. Prisomräkning till innevarande år sker med KPI./metod, kostnadsklockan
Antaganden
  • Jämn fördelning över året.
  • KPI-omräkning när användaren väljer aktuella priser.
Observerat vs modellerat
Årssiffran är publicerad; takten och prisomräkningen är härledda.
Osäkerhet
Gäller ett enskilt år och en delgrupp.
Begränsningar
  • Övriga invandringsgrupper hade positivt netto samma år och ingår inte i klockan.
Giltighetsområde
Sverige, referensår 2022.
Reproducerbarhet
Division och KPI-omräkning av publicerade tal.
Version
1.0 · senast verifierad 2026-09-14
Kod-/datareferens
src/routes/metod.tsx (#kostnadsklocka), src/data/figures.ts

Öppna modellkortet som egen sida

Egen beräkningHärlettReproducerbar — verifierad i test

Inflationsjustering av belopp

Räkna om belopp mellan år för jämförbarhet.

Data → operation → output
KPI-serie; Belopp och basårJusterat belopp = belopp × KPI(målår) / KPI(basår).Belopp med prisomräkning, bl.a. kostnadsklockan
Antaganden
  • För innevarande år används Riksbankens publicerade KPIF-prognos som ankare, vilket märks ut.
Observerat vs modellerat
Historiska KPI-tal är observerade; innevarande års ankare är en publicerad prognos.
Osäkerhet
Prognosankaret för innevarande år kan revideras.
Begränsningar
  • KPI speglar hushållens korg, inte offentliga utgifters prisutveckling.
Giltighetsområde
Sverige.
Reproducerbarhet
Kvot mellan två publicerade indexvärden; testad.
Version
1.0 · senast verifierad 2026-09-14
Kod-/datareferens
src/lib/inflation.ts

Öppna modellkortet som egen sida

Modeller

Modeller skattar värden som inte finns publicerade. De är verktyg för att förstå känslighet — inte förutsägelser om utfall.

ModellskattningModelleratReproducerbar — verifierad i test

KI-metodsimulator (offentligfinansiellt netto)

Låta läsaren se hur KI:s resultat förändras när antaganden om sysselsättningsgap, diskonteringsränta och horisont ändras.

Data → operation → output
Användarvalda antaganden (sysselsättningsgap, diskonteringsränta, horisont, skatte- och transfereringsnivåer); KI:s publicerade förval för 2022 och 2025Årligt netto per person = skatteinbetalning(sysselsättning) − transfereringar − konsumtion av offentliga tjänster (åldersviktad). Nuvärde = summan av årliga netton diskonterade med vald ränta över vald horisont.Metodsimulatorn i KI-avsnitten
Antaganden
  • Inhemsk sysselsättningsnivå 82 % som referens.
  • Konstanta skatte- och transfereringsnivåer över horisonten.
  • Ålderssammansättningen sammanfattas i en faktor i stället för fullständig kohortmodell.
Observerat vs modellerat
Förvalen speglar KI:s publicerade resultat; allt som användaren ändrar är modellerat och inte publicerat av KI.
Kalibrering
Förvalen är kalibrerade så att KI-2022-läget återger KI:s publicerade storleksordning.
Osäkerhet
Resultatet är mycket känsligt för diskonteringsränta och sysselsättningsgap. Inget konfidensintervall kan anges.
Begränsningar
  • Ersätter inte KI:s fullständiga registermodell.
  • Kan inte användas för enskilda kommuner eller födelseländer.
Giltighetsområde
Sverige, hela offentliga sektorn, långsiktigt genomsnitt per person.
Reproducerbarhet
Formeln ligger i ren funktion `simulateKi` och ger samma output för samma indata i test.
Version
1.0 · senast verifierad 2026-09-14
Kod-/datareferens
src/data/ki-metod-model.ts

Öppna modellkortet som egen sida

ModellskattningModelleratDelvis reproducerbar

What-if-simulator (volym, arbetskraftsandel, integrationskrav)

Illustrera hur offentligfinansiellt netto och kommunalt gap förändras med olika antaganden om invandringens volym och sammansättning.

Data → operation → output
Årlig volym; Arbetskraftsandel; Integrationskrav; Kommunal kostnadstäckning; HorisontPer person: arbetskraftsandel × (+30 000 kr) + asylandel × (Ruist-ankare × integrationsfaktor × trängselfaktor). Årligt netto = volym × per person. Kommunalt gap = asylvolym × 12 000 kr när schablon gäller./what-if
Antaganden
  • Ruists observerade nettoflöden 2015 antas bestå.
  • Integrationskrav sänker per-person-kostnaden med upp till 30 % — en antagen elasticitet, inte ett skattat samband.
  • Höga volymer höjer per-person-kostnaden med upp till 15 %.
Observerat vs modellerat
Endast Ruists spann (53 000–94 000 kr) är publicerat. Elasticiteterna är modellantaganden.
Kalibrering
Ankaret är satt till Ruists mittvärde 74 000 kr per person och år.
Osäkerhet
Redovisas som lågt/mitt/högt utfall från Ruists publicerade spann.
Begränsningar
  • Brottslighetens samhällsekonomiska kostnader ingår inte i beräkningen och är därför inte kvantifierade här.
  • Sammansättningsindex för andra generationen har tagits bort: det saknade en verifierbar viktningsmetod.
  • Är ett pedagogiskt verktyg, inte en prognos.
Giltighetsområde
Sverige, icke-EU/EES-invandring, 1–20 års horisont.
Reproducerbarhet
Aritmetiken är deterministisk och testad, men elasticiteterna kan inte reproduceras ur en publicerad källa.
Version
2.0 (P1: brottskostnad och generationsindex borttagna) · senast verifierad 2026-09-14
Kod-/datareferens
src/data/whatif-model.ts

Öppna modellkortet som egen sida

ModellskattningModelleratDelvis reproducerbar

Ackumulerad kostnad per ankomstkohort

Visa storleksordning för ackumulerat offentligfinansiellt netto per person efter 10 år, 20 år och livscykel.

Data → operation → output
Ruist ESO 2018:3; KI:s kohortresultat; Aldén & HammarstedtHandsammanställd tabell: publicerade per-person-värden per kohort, framskrivna linjärt till 10/20 års ackumulering där källan anger årligt netto./kohorter, /kohorter-over-tid, /api/kohorter.json
Antaganden
  • Årligt netto antas konstant inom respektive intervall.
Observerat vs modellerat
Rader som bygger på framskrivning är märkta som egen beräkning/prognos i tabellen; övriga är publicerade värden.
Osäkerhet
Ingen felmarginal kan anges — spridningen mellan källorna är större än avrundningen.
Begränsningar
  • Gäller genomsnitt, inte enskilda individer eller kommuner.
Giltighetsområde
Sverige, flykting- och anhörigkohorter från 2010-talet.
Reproducerbarhet
Värdena är statiska och spårbara till källa, men den exakta framskrivningen per rad är inte kodad som formel.
Version
1.0 · senast verifierad 2026-09-14
Kod-/datareferens
src/data/kohorter.ts

Öppna modellkortet som egen sida

ModellskattningModelleratReproducerbar — verifierad i test

Skattekalkylator (brutto till netto)

Visa ungefärlig fördelning mellan kommunalskatt, regionskatt, statlig skatt och arbetsgivaravgift.

Data → operation → output
Månadslön; Schablonparametrar för aktuellt inkomstårSchablonberäkning med genomsnittlig kommunal och regional skattesats, brytpunkt för statlig skatt samt schabloniserat jobbskatteavdrag.Skattekalkylatorn
Antaganden
  • Genomsnittlig kommunalskatt i stället för den enskilda kommunens.
  • Inga avdrag utöver jobbskatteavdraget.
Observerat vs modellerat
Skattesatserna är publicerade; sammanvägningen är förenklad.
Osäkerhet
Avviker från Skatteverkets exakta beräkning, särskilt vid avdrag och sidoinkomster.
Begränsningar
  • Pedagogiskt verktyg, inte ett skattebesked.
Giltighetsområde
Sverige, aktuellt inkomstår.
Reproducerbarhet
Ren funktion med dokumenterade parametrar; testad.
Version
1.0 · senast verifierad 2026-09-14
Kod-/datareferens
src/lib/skatt.ts

Öppna modellkortet som egen sida

Prognoser och framskrivningar

Framskrivningar och scenarier har ingen sannolikhet och är inte prognoser om vad som kommer att hända. Scenarier från olika källor har olika basår och definitioner och ska inte adderas.

PrognosModelleratReproducerbar — verifierad i test

Kommunframskrivning av utländsk bakgrund (Modell 1)

Fylla år utanför SCB:s observerade serie i kartans tidslinje (1924–2124).

Data → operation → output
SCB:s kommunserie för utländsk bakgrund; Senaste observerade år per kommunFöre första observerade år: S-kurva mot en historisk basnivå. Efter sista observerade år: tillväxtkurva med tak. Inom serien: linjär interpolation mellan observerade punkter./karta, /lokal-framskrivning, /befolkningspyramid
Antaganden
  • Kommunens historiska trend fortsätter dämpat mot ett tak.
Observerat vs modellerat
Varje år märks i gränssnittet som observerad, modellerad historik, modellerad framtid eller modellerad lucka.
Kalibrering
Kurvan ankras i kommunens observerade SCB-värden.
Osäkerhet
Ingen sannolikhetsfördelning. Framskrivningen är deterministisk och illustrativ.
Begränsningar
  • Är inte SCB:s befolkningsframskrivning.
  • Kommuner utan observerade värden får en deterministisk fallback som är märkt som modellerad.
Giltighetsområde
290 kommuner, åren 1924–2124.
Reproducerbarhet
Ren funktion utan slumptal; samma kommun och år ger alltid samma värde i test.
Version
1.0 · senast verifierad 2026-09-14
Kod-/datareferens
src/lib/demographics.ts

Öppna modellkortet som egen sida

PrognosModelleratReproducerbar — verifierad i test

Scenariotabeller 2050 och 2060

Återge publicerade scenarier från SCB, LU2023, Finanspolitiska rådet och Pew.

Data → operation → output
Publicerade scenarier från respektive källaIngen egen beräkning: publicerade scenarievärden återges oförändrade med källa och scenarionamn./makro-framtid-2060, /framskrivning-ursprung-2050, /framtidsscenarier
Antaganden
  • Respektive källas egna antaganden gäller och redovisas per scenario.
Observerat vs modellerat
Allt är modellerade scenarier hos källan — inget är observerat utfall.
Osäkerhet
Scenarier är inte prognoser och har ingen sannolikhet.
Begränsningar
  • Scenarier från olika källor har olika basår och olika definitioner och ska inte adderas.
Giltighetsområde
Sverige respektive Europa, horisont 2050/2060.
Reproducerbarhet
Värdena kan kontrolleras rad för rad mot respektive publikation.
Version
1.0 · senast verifierad 2026-09-14
Kod-/datareferens
src/data/makro-framtid.ts, src/data/framskrivning-ursprung-2050.ts

Öppna modellkortet som egen sida

PrognosModelleratReproducerbar — verifierad i test

Kostnadsresan — linjär framskrivning 2023–2040

Förlänga den publicerade nettobidragsserien för utrikes födda efter sista utfallsåret som en räkneövning, tydligt skild från utfallet.

Data → operation → output
Sista publicerade utfallsåret i nettobidragsserien (2022)värde(år) = round(värde(2022) × (1 + 0,01 × (år − 2022)), 1) för år 2023–2040. Ingen annan indata används.Kostnadsresan (nettobidragets historia)
Antaganden
  • Ett schablonpåslag på 1 procent per år. Påslaget följer inte av källan utan är en vald räkneparameter.
Observerat vs modellerat
1983–2022 är publicerat utfall. 2023–2040 är helt modellerat och ritas som separat streckad serie.
Osäkerhet
Framskrivningen har inget konfidensintervall och ingen sannolikhet. Den säger inget om faktisk utveckling efter 2022.
Begränsningar
  • Konstant procentuell förändring fångar varken konjunktur, sammansättningsförändring eller politikändringar.
  • Får inte läsas som prognos och får inte jämföras med publicerade prognoser.
Giltighetsområde
Sverige, gruppen utrikes födda, åren 2023–2040.
Reproducerbarhet
Deterministisk formel utan dolda parametrar; reproduceras i test från sista utfallsåret.
Version
1.0 · senast verifierad 2026-09-15
Kod-/datareferens
src/components/cost-journey-timeline.tsx

Öppna modellkortet som egen sida

PrognosModelleratEj reproducerbar — HOLD

Lokal framskrivning — kommunandelar och skolsegregationsindex

Visa kommunnedbrutna befolkningsandelar till 2050 samt skolsegregationsindex över tid på sidan om lokal framskrivning.

Data → operation → output
Kommunvisa befolknings- och andelsvärden 2024 och 2050; Skolsegregationsindex per mätårIngen egen aritmetik i koden: värdena ligger som statiska tabellrader och återges oförändrade./lokal-framskrivning
Antaganden
  • Att de statiska tabellvärdena motsvarar respektive myndighets publicerade huvudalternativ.
Observerat vs modellerat
2024 anges som utfall och 2050 som framskrivning hos källan. Sverigefakta modellerar inget eget värde.
Osäkerhet
Kommunnedbrutna framskrivningar har större osäkerhet än riksnivån och redovisas utan intervall här.
Begränsningar
  • Urvalet av kommuner är redaktionellt och är inte ett slumpmässigt eller heltäckande urval.
  • Kommunandelarna avser utrikes födda och får inte läsas som utländsk bakgrund.
Giltighetsområde
Ett urval av svenska kommuner, åren 2024 och 2050.
Reproducerbarhet
HOLD: de enskilda tabellvärdena är inte bundna till en namngiven tabell eller uttag hos SCB respektive Skolverket i repot, så en extern granskare kan inte följa data → operation → resultat. Värdena ska bindas till exakt källtabell eller avpubliceras.
Version
1.0 · senast verifierad 2026-09-15
Kod-/datareferens
src/data/lokal-framskrivning.ts

Öppna modellkortet som egen sida

PrognosModelleratDelvis reproducerbar

Avslutande extrapolationer på WTF-sidorna

Besvara den avslutande frågan 'om trenden fortsätter' på temasidorna med en mekanisk framskrivning av den visade serien.

Data → operation → output
Den serie som visas på respektive temasida, med angivet start- och slutårLinjär extrapolering av den senaste trendperiodens lutning till målåret. Resultatet anges som ett intervall och märks i texten som mekanisk extrapolering.Temasidornas avslutande avsnitt
Antaganden
  • Att den senaste periodens lutning fortsätter oförändrad — ett antagande utan källstöd.
Observerat vs modellerat
Alla år fram till seriens sista publicerade år är observerade. Målårsvärdet är helt modellerat.
Osäkerhet
Ingen sannolikhet och inget konfidensintervall. Intervallet uttrycker lutningens känslighet, inte osäkerhet i statistisk mening.
Begränsningar
  • En linjär lutning fångar inte vändpunkter; där senare utfall pekar åt annat håll redovisas det i samma stycke.
  • Extrapolationerna är fritext per sida och beräknas inte om automatiskt när serien uppdateras.
Giltighetsområde
Respektive temasidas serie, geografi och period.
Reproducerbarhet
Lutningen kan räknas efter från den publicerade serien, men värdet är skrivet som text och genereras inte av kod, så det finns inget deterministiskt test som binder text till serie.
Version
1.0 · senast verifierad 2026-09-15
Kod-/datareferens
src/data/wtf-pages.ts, src/data/wtf-pages-extra.ts

Öppna modellkortet som egen sida

9

Reproducerbarhet

Status sätts utifrån om modellens output faktiskt återskapas från dokumenterade källor och operationer i ett deterministiskt test. Att en hämtning ger HTTP 200, eller att en fil går att tolka, är inte samma sak som verifierad data.

VERIFIED · 10

Output återskapas från dokumenterade källor och operationer i test.

PARTIAL · 3

Delar av kedjan är verifierade, men inte hela vägen från källa till output.

HOLD · 1

Inte reproducerbar i dag. HOLD är inte ett godkänt läge och redovisas aldrig som grönt.

Av 14 aktiva poster i modellregistret är 10 verifierade, 3 delvis reproducerbara och 1 i HOLD.

10

Från källa till publicerad sida

Två flöden: ett automatiserat för datainhämtning och ett redaktionellt för manuellt innehåll.

Automatiserat dataflöde

  1. Steg 1

    Hämtning

    Data hämtas från källans publicerade gränssnitt eller fil.

  2. Steg 2

    Tolkning

    Innehållet tolkas till ett strukturerat format.

  3. Steg 3

    Schemavalidering

    Fält, typer och obligatoriska nycklar kontrolleras.

  4. Steg 4

    Semantisk validering

    Definition, population, period och enhet kontrolleras mot avtalet.

  5. Steg 5

    Rimlighetskontroll

    Avvikelser och orimliga hopp flaggas i stället för att publiceras.

  6. Steg 6

    Diff och staging

    Skillnaden mot föregående version granskas före publicering.

  7. Steg 7

    Publicering

    Ny version publiceras med källa och uppdateringstidpunkt.

  8. Steg 8

    Efterkontroll

    Publicerat värde kontrolleras mot källan efter publicering.

Vid fel i kedjan publiceras ingen ny siffra. Systemet behåller senast kända korrekta värde och flaggar för manuell kontroll.

Redaktionellt flöde för manuellt innehåll

  1. Steg 1

    Källa

    Rätt källa för påståendet identifieras enligt evidensstegen.

  2. Steg 2

    Definitionskontroll

    Definition, population, period och enhet verifieras mot originaldokumentet.

  3. Steg 3

    Bearbetning

    Egna beräkningar dokumenteras med formel, antaganden och känslighet.

  4. Steg 4

    Motkontroll

    Motdata och alternativa tolkningar söks aktivt innan publicering.

  5. Steg 5

    Publicering

    Sidan publiceras med källa, datum och tydlig märkning av kunskapstyp.

  6. Steg 6

    Versionshistorik

    Varje ändring dateras och beskrivs i ändringsloggen.

11

Rättelse, revision och uppdatering

Tre olika saker som ofta kallas samma sak. Vi skiljer dem åt, och alla tre dateras i ändringsloggen.

Rättelse

Vi hade fel. Uppgiften stämde inte mot sin källa, eller slutsatsen gick längre än underlaget. Felet beskrivs öppet.

Revision

Källan har ändrat ett tidigare publicerat värde. Vi följer källan och noterar att värdet reviderats.

Uppdatering

Ny period eller ny version har publicerats. Inget tidigare värde var fel.

Vi skriver aldrig över tidigare innehåll utan spår. Allt finns i ändringsloggen.

12

Oberoende

Fakta anpassas inte efter kund, givare, sponsor, sökmotoroptimering eller intäktsmål. Extern finansiering ger ingen rätt att påverka urval, formulering eller slutsats. Nedan redovisas endast uppgifter som är kontrollerade och gäller i dag.

Ansvarig verksamhet
Webbplatsen drivs privat av en liten redaktion som i dag inte framträder med namn, av säkerhets- och integritetsskäl. Redaktionen tillhör inget parti, ingen myndighet och ingen mediekoncern.(kontrollerat 2026-09-14)
Finansiering
Drift och utveckling bekostas i dag av redaktionen själv och av frivilliga donationer. Webbplatsen visar inga annonser, har inget betalinnehåll och tar inte emot sponsring eller offentliga bidrag.(kontrollerat 2026-09-14)
Donationer
Frivilliga bidrag tas i dag emot i kryptovaluta. Vi för inget donatorsregister. En donation ger ingen åtkomst, inget inflytande och ingen insyn i innehållet.(kontrollerat 2026-09-14)
Annonsering, medlemskap och API
Det finns i dag inga annonser, inga medlemskap och ingen betald API-åtkomst på webbplatsen. Om något av detta införs redovisas det här innan det tas i bruk.(kontrollerat 2026-09-14)
Redaktionell självständighet
Ingen extern part granskar, godkänner eller beställer innehållet. Urval och formuleringar görs av redaktionen, och varje siffra publiceras med källa så att läsaren kan kontrollera den.(kontrollerat 2026-09-14)
Rättelsepolicy
Verifierade fel rättas öppet. Ändringen dateras och beskrivs i ändringsloggen, och tidigare innehåll skrivs inte över utan spår. Metodförtydliganden och versioner hanteras i samma logg.(kontrollerat 2026-09-14)
Metodprinciper
Officiell statistik, egna beräkningar, modeller och analys märks och hålls åtskilda. Metodportalen redovisar data, operation och resultat för varje aktiv egen beräkning.(kontrollerat 2026-09-14)
Integritet och besöksmätning
Besöksmätningen är cookiefri och aggregerad. På den publika domänen laddas två externa mätskript, Fathom Analytics och Ahrefs Analytics; de sätter inga cookies och identifierar inte enskilda besökare. Inga besöksdata säljs eller delas vidare.(kontrollerat 2026-09-14)

13

Känsliga ämnen

Ämnen som är politiskt laddade kräver högre metoddisciplin, inte lägre evidenskrav och inte tystnad. Gruppnivå säger ingenting om en enskild individ, och samvariation är inte orsak. Definition, population och nämnare redovisas alltid, eftersom det är där sådana uppgifter oftast blir fel.

14

Vad vi aldrig gör

  • Vi fabricerar inte statistik eller källor.
  • Vi ersätter inte ett saknat värde med noll eller en gissning.
  • Vi döljer inte seriebrott och slår inte ihop inkompatibla serier.
  • Vi presenterar inte en modell eller ett scenario som observerad statistik.
  • Vi väljer inte period, jämförelseår eller population för att få fram ett önskat narrativ.
  • Vi skriver inte en rubrik som är starkare än evidensen bakom den.
  • Vi använder inte AI som ensam faktakälla för numeriska uppgifter.
  • Vi blandar inte policyrekommendationer med faktaredovisning.

15

Tekniska metodsektioner

Detaljer om officiell statistik, definitioner, datakvalitet, versionshistorik samt kod och data.

Officiell statistik

De nationella tidsserierna är riksaggregat hämtade direkt från ansvarig myndighet: Polismyndigheten, Brottsförebyggande rådet, Skolverket och OECD/PISA, SKR och IVO, SCB AKU och Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen samt Migrationsverket och SCB. Sådana värden klassas som observerade och behöver inget modellkort.

Inga interpoleringar: år utan publicerad siffra visas som tomma punkter, inte gissningar. Saknat värde är aldrig noll. Definitionsändringar (t.ex. Polisens registreringspraxis från 2017, eller Brås ändrade våldtäktsdefinition 2005 och 2013) noteras under respektive graf.

Definitioner

Definitionerna av utländsk bakgrund i Sverige, Danmark och Tyskland hanteras av en kanonisk definitionsmotor med officiell definition, ansvarig myndighet, version, jämförbarhetsflaggor samt tillåtna och uttryckligen otillåtna beräkningar per definition. Läs hela definitionsjämförelsen. En definitionsskillnad får endast påverka befolkningsantal och befolkningsandel — aldrig beteende- eller ekonomiutfall.

Osäkerhet i livscykelberäkningarna

Livscykelresultat är känsliga för antaganden om framtida sysselsättning, inkomstutveckling och välfärdskonsumtion. Ruist 2018 redovisar ett spann från 53 000 kr till 94 000 kr per flykting och år beroende på integrationspotential. KI 2025 redovisar känslighetsanalyser för bl.a. diskonteringsränta.

Viktigt antagande: Ruists 74 000 kr/år bygger på att de observerade nettoflödena 2015 består över hela livscykeln. Det är en bokföringsmässig extrapolering, inte en prognos.

Tvärsnitt vs livscykel

Tvärsnitt: ett enskilt års netto för alla i gruppen det året — påverkas starkt av åldersprofil och konjunktur. Livscykel (NPV): diskonterat nuvärde av en genomsnittlig persons netto över hela livet; KI använder 1,5 % som basantagande och 2022 års priser.

Datakvalitet och dataluckor

KI 2025 och Ruist 2018 mäter direkta offentligfinansiella in- och utflöden. Nedan listas poster som forskningen identifierar som relevanta men som inte kvantifieras i de underliggande studierna.

Viktig kontext

Vad ingår inte i siffrorna?

KI 2025 och Ruist 2018 mäter direkta offentligfinansiella in- och utflöden. Flera poster som forskningen och samhällsdebatten lyfter som relevanta är inte kvantifierade i de underliggande studierna. Riktningen på nettoeffekten varierar mellan posterna — se varje kort nedan.

  • Brottslighet och rättsväsende

    Polis, åklagare, domstolar, kriminalvård och kostnader för brottsoffer fördelas inte per grupp i KI eller Ruist. Brå:s återkommande rapporter visar att utrikes födda är överrepresenterade som misstänkta för flera brottstyper – men någon offentligfinansiell kostnadsfördelning per födelseland finns inte i de underliggande studierna.

  • Andra generationen

    Barn till utrikes födda räknas som inrikes födda i KI:s registerdata. Deras eventuella nettobidrag – positivt eller negativt – syns inte i 'utrikes födda'-siffran utan döljs i referensgruppen.

  • Effekter på inrikes föddas löner och sysselsättning

    Konkurrens på arbetsmarknaden, eventuella löneeffekter och förändrad sysselsättning bland inrikes födda ingår inte. Det är dynamiska effekter; KI:s och Ruists analyser är statiska.

  • Bostadsmarknad och trångboddhet

    Bostadsbidrag ingår, men inte indirekta kostnader för bostadssegregation, hyresreglering, allmännyttans investeringar eller trångboddhetens hälso- och skoleffekter.

  • Skola, segregation och kunskapsresultat

    Skolkostnaden per elev ingår, men inte sammansättningseffekter på skolresultat, lärartäthet eller långsiktiga effekter på humankapitalet i hela kohorten.

  • Skuggekonomi och svartarbete

    Oregistrerade inkomster och svart arbete ingår per definition inte i registerdata. Effekten kan gå i båda riktningarna men nettoeffekten är inte kvantifierad.

  • Tillväxt, innovation och entreprenörskap

    Positiva spillover-effekter på BNP-tillväxt, företagande och innovation ingår inte – inte heller eventuella negativa effekter på produktiviteten.

  • Försvar, säkerhet och beredskap

    Vissa offentliga utgifter (försvar, övergripande administration) behandlas som kollektiva nyttigheter och fördelas inte per individ.

Källor för enskilda poster anges i metodavsnittet. sverigefakta.com gör inga egna uppskattningar av storleken på dessa poster – vi flaggar enbart att de inte ingår i +6 mdkr-siffran för 2022.

Dataluckor — vad webbplatsen inte mäter

Sex konkreta poster som varken Ruist 2018 eller KI 2025 kvantifierar. Färgmarkeringen visar i vilken riktning utelämnandet sannolikt påverkar huvudsiffran.

Risk: underskattar kostnaden

Brottskostnad ingår inte

Polis, rättsväsende, kriminalvård och brottslighetens samhällsekonomiska kostnader fördelas inte per grupp i Ruist eller KI. Givet Brå 2021:9:s överrisksiffror skulle inkluderingen sannolikt sänka flyktinggruppens nettobidrag.

Risk: underskattar kostnaden

Kommunala merkostnader saknar nationell aggregering

Kommunernas faktiska kostnader för försörjningsstöd, socialtjänst, SFI och tolkning utöver statlig ersättning aggregeras inte nationellt. Statskontoret 2021:6 visar att den statliga ersättningen mer än halverats 2018–2020.

Riktning okänd

Trångboddhet, skola, vårdköer — ej individkopplade

Konsekvenser som ökad trångboddhet, sjunkande skolresultat i vissa kommuner och längre vårdköer dokumenteras av Boverket, Skolverket och regionerna — men kopplas inte individuellt till migrationsbakgrund i nettokalkylerna.

Riktning okänd

Undanträngning på arbets- och bostadsmarknad

Eventuella effekter på inrikes föddas löner, sysselsättning och bostadstillgång ingår inte. Forskningen är delad — IFAU och internationella studier hittar små men icke-noll-effekter, främst för låginkomstgrupper.

Risk: underskattar kostnaden

Andra generationen klassas som inrikes födda

Barn till två utrikes födda räknas som inrikes födda i KI:s data. Deras nettobidrag göms därför i 'inrikes födda'-siffran. Brå 2021:9 visar 3,2x överrisk för brottsmisstanke i denna grupp — högre än bland utrikes födda själva.

Risk: överskattar kostnaden

Dynamiska BNP-effekter ej kvantifierade

Möjliga positiva effekter på företagande, innovation och konsumtion utöver direkt skatt fångas inte. Forskningen är blandad — vissa OECD-studier ser positiva spridningseffekter, andra inga.

Oberoende verifiering

Ingen av nedanstående granskningar är en exakt replikering, men de bekräftar storleksordning och mekanism i de underliggande studierna.

Versionshistorik för metoden

  • 2026-09-14 — metodportal och modellregister: alla aktiva modeller och egna beräkningar fick modellkort med källor, antaganden, osäkerhet och reproducerbarhetsstatus.
  • 2026-09-14 — what-if-simulatorn: brottskostnadsposten och det sammanvägda indexet för andra generationen togs bort. Ingen volymparameter skalas längre till brotts- eller beteendeutfall.
  • 2026-09-14 — kanonisk definitionsmotor: Sverige, Danmark och Tyskland verifierade mot primärkälla; omräkningsfaktorer mellan definitioner borttagna; kartan visar alltid SCB:s definition.
  • 2026-09-13 — KI 117: publicerad KI-beräkning är standard; alternativ beräkning visas endast på begäran och märks som ej officiell KI-siffra.

Källkod, data och dataset

Varje modellkort anger kod- och datareferens i produkten. Hela indikatordatasetet kan laddas ned som JSON eller CSV. Fler nedladdningar finns i datasetkatalogen.