Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA.com

Vad hände med Sverige?En datadriven berättelseKapitel 3 av 61990–2024

Grunder, ursprung och sammansättning

Vem kom hit?

Grunder, ursprung och sammansättning — vem kom till Sverige, och hur skiljer sig kategorierna?

lästid
11 min läsning
diagram
5
primärkällor
9

Efter detta kapitel förstår du

  • Varför sammansättningen av invandring ofta säger mer än totalvolymen.
  • Vilka rättsliga grunder för uppehållstillstånd som finns och hur de skiljer sig åt.
  • Hur ursprungsregionerna för Sveriges utrikes födda förändrats sedan 1990.
  • Varför olika grupper har olika etableringsförutsättningar — utan att döma något utfall.

Varför sammansättningen spelar roll

Två år med lika stor invandring kan få olika långsiktiga konsekvenser om sammansättningen ser olika ut. Ett år där merparten är arbetskraft med anställningsavtal ser inte ut som ett år där merparten är asylsökande utan färdig utbildning.

Det säger inget om vilken grupp som är önskvärd. Det säger något om vilka analyser som blir meningsfulla längre fram. Det här kapitlet beskriver kategorierna. Konsekvenserna behandlas i nästa kapitel.

Vilka vägar finns till Sverige?

Sex huvudsakliga grunder används i den officiella statistiken. Varje kategori har sin rättsliga grund och sina typiska kännetecken.

  • Arbete

    Erbjudande om anställning i Sverige.

    Utlänningslagen (2005:716) kap. 6; reform 2008 om arbetsgivardriven prövning.

  • Studier

    Antagning till högskola eller motsvarande utbildning.

    Utlänningslagen kap. 4 §5; direktiv (EU) 2016/801.

  • Asyl

    Skyddsbehov enligt FN:s flyktingkonvention eller EU:s skyddsgrundsdirektiv.

    Utlänningslagen kap. 4; tillfälliga lagen 2016–2019; skärpta regler 2021.

  • Anhörig

    Familjeåterförening med person bosatt i Sverige.

    Utlänningslagen kap. 5; försörjningskrav skärpt 2016 och 2021.

  • EU/EES

    Fri rörlighet för EU- och EES-medborgare.

    Direktiv 2004/38/EG; registrering, inte tillstånd.

  • Övriga

    Kvotflyktingar, adoption, massflykt (Ukraina 2022–) och övriga grunder.

    Massflyktsdirektivet 2001/55/EG; utlänningslagen kap. 21.

Hur sammansättningen förändrats över tid

Absoluta nivåer visar hur många som beviljats uppehållstillstånd eller registrerats som EU-medborgare varje år. Den procentuella fördelningen visar vilken grund som dominerat.

0k38k75k113k150k2005 · Arbete: 5 7002005 · Studier: 6 1002005 · Asyl: 6 8002005 · Anhörig: 25 4002005 · EU/EES: 17 0002005 · Övriga: 4 00020052008 · Arbete: 14 5002008 · Studier: 12 5002008 · Asyl: 8 2002008 · Anhörig: 30 9002008 · EU/EES: 21 0002008 · Övriga: 3 90020082010 · Arbete: 21 8002010 · Studier: 14 1002010 · Asyl: 11 8002010 · Anhörig: 27 5002010 · EU/EES: 12 5002010 · Övriga: 3 30020102013 · Arbete: 19 3002013 · Studier: 9 8002013 · Asyl: 28 7002013 · Anhörig: 40 4002013 · EU/EES: 15 1002013 · Övriga: 2 70020132015 · Arbete: 15 2002015 · Studier: 8 8002015 · Asyl: 32 6002015 · Anhörig: 43 8002015 · EU/EES: 8 8002015 · Övriga: 80020152016 · Arbete: 15 4002016 · Studier: 9 3002016 · Asyl: 71 6002016 · Anhörig: 42 5002016 · EU/EES: 10 5002016 · Övriga: 70020162018 · Arbete: 20 8002018 · Studier: 12 4002018 · Asyl: 25 7002018 · Anhörig: 60 4002018 · EU/EES: 12 4002018 · Övriga: 1 30020182020 · Arbete: 20 7002020 · Studier: 10 2002020 · Asyl: 11 6002020 · Anhörig: 34 8002020 · EU/EES: 10 5002020 · Övriga: 1 20020202021 · Arbete: 25 8002021 · Studier: 12 1002021 · Asyl: 11 9002021 · Anhörig: 45 6002021 · EU/EES: 11 6002021 · Övriga: 1 00020212022 · Arbete: 27 7002022 · Studier: 14 1002022 · Asyl: 8 1002022 · Anhörig: 24 3002022 · EU/EES: 12 5002022 · Övriga: 24 00020222023 · Arbete: 24 6002023 · Studier: 13 6002023 · Asyl: 6 2002023 · Anhörig: 30 1002023 · EU/EES: 12 1002023 · Övriga: 5 40020232024 · Arbete: 18 2002024 · Studier: 12 8002024 · Asyl: 5 2002024 · Anhörig: 24 4002024 · EU/EES: 11 6002024 · Övriga: 1 8002024

Beviljade uppehållstillstånd per grund, antal, 2005–2024

  • Arbete: 2005: 5 700; 2008: 14 500; 2010: 21 800; 2013: 19 300; 2015: 15 200; 2016: 15 400; 2018: 20 800; 2020: 20 700; 2021: 25 800; 2022: 27 700; 2023: 24 600; 2024: 18 200
  • Studier: 2005: 6 100; 2008: 12 500; 2010: 14 100; 2013: 9 800; 2015: 8 800; 2016: 9 300; 2018: 12 400; 2020: 10 200; 2021: 12 100; 2022: 14 100; 2023: 13 600; 2024: 12 800
  • Asyl: 2005: 6 800; 2008: 8 200; 2010: 11 800; 2013: 28 700; 2015: 32 600; 2016: 71 600; 2018: 25 700; 2020: 11 600; 2021: 11 900; 2022: 8 100; 2023: 6 200; 2024: 5 200
  • Anhörig: 2005: 25 400; 2008: 30 900; 2010: 27 500; 2013: 40 400; 2015: 43 800; 2016: 42 500; 2018: 60 400; 2020: 34 800; 2021: 45 600; 2022: 24 300; 2023: 30 100; 2024: 24 400
  • EU/EES: 2005: 17 000; 2008: 21 000; 2010: 12 500; 2013: 15 100; 2015: 8 800; 2016: 10 500; 2018: 12 400; 2020: 10 500; 2021: 11 600; 2022: 12 500; 2023: 12 100; 2024: 11 600
  • Övriga: 2005: 4 000; 2008: 3 900; 2010: 3 300; 2013: 2 700; 2015: 800; 2016: 700; 2018: 1 300; 2020: 1 200; 2021: 1 000; 2022: 24 000; 2023: 5 400; 2024: 1 800
  • Arbete
  • Studier
  • Asyl
  • Anhörig
  • EU/EES
  • Övriga

2016 sticker ut: nästan alla asylbeslut från hösten 2015 fattades då. 2022 sticker ut av en annan anledning — ukrainare enligt massflyktsdirektivet redovisas separat och ligger i kategorin "Övriga".

0%25%50%75%100%200520082010201320152016201820202021202220232024

Fördelning av beviljade uppehållstillstånd per grund, procent, 2005–2024

  • Arbete: 2005: 9 %; 2008: 16 %; 2010: 24 %; 2013: 17 %; 2015: 14 %; 2016: 10 %; 2018: 16 %; 2020: 23 %; 2021: 24 %; 2022: 25 %; 2023: 27 %; 2024: 25 %
  • Studier: 2005: 9 %; 2008: 14 %; 2010: 15 %; 2013: 8 %; 2015: 8 %; 2016: 6 %; 2018: 9 %; 2020: 11 %; 2021: 11 %; 2022: 13 %; 2023: 15 %; 2024: 17 %
  • Asyl: 2005: 10 %; 2008: 9 %; 2010: 13 %; 2013: 25 %; 2015: 30 %; 2016: 48 %; 2018: 19 %; 2020: 13 %; 2021: 11 %; 2022: 7 %; 2023: 7 %; 2024: 7 %
  • Anhörig: 2005: 39 %; 2008: 34 %; 2010: 30 %; 2013: 35 %; 2015: 40 %; 2016: 28 %; 2018: 45 %; 2020: 39 %; 2021: 42 %; 2022: 22 %; 2023: 33 %; 2024: 33 %
  • EU/EES: 2005: 26 %; 2008: 23 %; 2010: 14 %; 2013: 13 %; 2015: 8 %; 2016: 7 %; 2018: 9 %; 2020: 12 %; 2021: 11 %; 2022: 11 %; 2023: 13 %; 2024: 16 %
  • Övriga: 2005: 6 %; 2008: 4 %; 2010: 4 %; 2013: 2 %; 2015: 1 %; 2016: 0 %; 2018: 1 %; 2020: 1 %; 2021: 1 %; 2022: 22 %; 2023: 6 %; 2024: 2 %
  • Arbete
  • Studier
  • Asyl
  • Anhörig
  • EU/EES
  • Övriga

Sedan 2018 är arbete, anhörig och EU-rörlighet de tre största grunderna. Asyl har minskat till 5–8 procent av de nybeviljade tillstånden.

Varifrån kom människor?

Bilden av ursprungsregioner har förändrats i takt med världshändelser. Finländare dominerade 1970-talet. Balkan-krigen drev 1990-talets tillskott. Irak-kriget präglade 2000-talet. Syrien 2013–2016 och Ukraina från 2022.

Norden

1990
34%
2000
25%
2010
17%
2020
12%
2024
10%

EU utanför Norden

1990
15%
2000
15%
2010
17%
2020
18%
2024
18%

Europa utanför EU

1990
16%
2000
20%
2010
15%
2020
12%
2024
13%

Mellanöstern & Nordafrika

1990
10%
2000
17%
2010
22%
2020
30%
2024
30%

Afrika söder om Sahara

1990
3%
2000
4%
2010
7%
2020
10%
2024
11%

Asien övrigt

1990
12%
2000
12%
2010
14%
2020
12%
2024
12%

Amerika & övriga

1990
10%
2000
7%
2010
8%
2020
6%
2024
6%
Andel av samtliga utrikes födda i Sverige vid årets slut. Källa: SCB.

Andelen från Norden har mer än halverats sedan 1990. Andelen från Mellanöstern och Nordafrika har tredubblats.

Ålder och kön

Nybeviljade uppehållstillstånd är kraftigt förskjutna mot åldrarna 0–34 år. Fördelningen är också ojämn mellan könen inom vissa grupper — särskilt arbetskraftsinvandringen.

MänKvinnor0–1718–2425–3435–4445–6465+

Nybeviljade uppehållstillstånd 2024 per åldersgrupp och kön, antal

  • Män: 0–17: 12 400; 18–24: 8 900; 25–34: 12 500; 35–44: 6 900; 45–64: 3 600; 65+: 600
  • Kvinnor: 0–17: 11 500; 18–24: 9 200; 25–34: 10 800; 35–44: 6 100; 45–64: 3 200; 65+: 900
Nybeviljade uppehållstillstånd 2024, alla grunder. Källa: Migrationsverket.

Åldersstrukturen påverkar arbetsmarknad, skola, bostadsbehov och försörjningskvot. Hur den påverkan sett ut behandlas i nästa kapitel.

Hur skiljer sig etableringsförutsättningarna?

Olika grupper börjar på olika platser. Det syns i utbildningsnivå vid folkbokföring och i hur snabbt sysselsättningsgraden stiger.

0%25%50%75%100%2 år5 år10 årArbetskraftsinvandrareAnhöriga till arbetskraftAnhöriga till flyktingarFlyktingar

Andel i sysselsättning efter 2, 5 och 10 år, per grund, procent

  • Arbetskraftsinvandrare: 2 år: 88 %; 5 år: 86 %; 10 år: 84 %
  • Anhöriga till arbetskraft: 2 år: 55 %; 5 år: 66 %; 10 år: 72 %
  • Anhöriga till flyktingar: 2 år: 17 %; 5 år: 39 %; 10 år: 55 %
  • Flyktingar: 2 år: 15 %; 5 år: 38 %; 10 år: 58 %
Andel förvärvsarbetande efter x år från folkbokföring. Källa: SCB integrationsstatistik / STATIV.

Skillnaderna ska inte tolkas som prestation. De speglar urvalskriterierna för varje grund. Arbetskraftsinvandring kräver per definition ett anställningsavtal före ankomst; asylskydd gör det inte.

Arbetskraft (utomeuropeisk)

Förgymn. %
6
Gymn. %
22
Eftergymn. %
68
Okänd %
4

Studier

Förgymn. %
2
Gymn. %
10
Eftergymn. %
86
Okänd %
2

Anhörig

Förgymn. %
24
Gymn. %
33
Eftergymn. %
30
Okänd %
13

Flykting

Förgymn. %
36
Gymn. %
27
Eftergymn. %
20
Okänd %
17

Källa: SCB Utbildningsregistret; ESO 2020:6. Utomeuropeiskt födda, senaste tillgängliga kohorter.

Metod

Vad vet vi — och vad vet vi inte?

Vad vet vi?

  • Antal beviljade uppehållstillstånd per grund och år.
  • Registrerade EU-uppehållsrätter från 2006.
  • Utrikes födda per födelseland vid årets slut.
  • Sysselsättningsgrad kohortvis via SCB STATIV.

Vad är svårare att veta?

  • Sekundärmigration mellan EU-länder efter beviljande.
  • Faktisk utbildningsnivå för de med "okänd" i registret.
  • Verklig återvandring — bara registrerad utvandring syns.
  • Kategorisering före 2005 följer inte samma indelning.

Definitionerna har ändrats: EU-medborgares registrering infördes 2006, tillfälliga lagen 2016 påverkade asylkategorin, och massflyktsdirektivet 2022 skapade en helt ny kategori. Långa tidsserier bör tolkas med detta i minne.

Nästa kapitel

Nu vet vi vilka som kom

Nästa kapitel undersöker vilka långsiktiga konsekvenser som kan observeras i offentlig statistik och forskning — och vad som fortfarande är öppna frågor.

Kapitel 4 · Vad blev konsekvenserna? →

Sammanfattning

Det viktigaste att ta med sig

  • Invandring är inte en enhetlig kategori. Grund, ursprung, ålder och utbildning skiljer sig kraftigt åt.
  • Sedan 2010 har arbete och EU-rörlighet ökat, medan asyl minskat efter 2016.
  • Mellanöstern och Nordafrika är sedan 2010-talet den största ursprungsregionen bland utrikes födda.
  • Etableringstiden skiljer sig kraftigt: arbetskraftsinvandrare är i arbete direkt, flyktinggruppen når 50 procent sysselsättning först efter cirka åtta år.
  • Massflyktsdirektivet för ukrainare 2022– redovisas separat och bör inte blandas ihop med asyl.
  • Definitionerna har förändrats över tid; jämförelser över decennier kräver försiktighet.
  • Sammansättningen — inte totalvolymen — förklarar mest av de långsiktiga effekterna som utreds i nästa kapitel.

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

Dela sidan:XFacebookRedditWhatsAppE-post
Citera den här sidan

Innehåll och egna beräkningar är CC BY 4.0. Citera gärna även primärkällan.

APA 7
Sverigefakta.com. (2026). Sverigefakta. Hämtad 2026-09-07 från https://sverigefakta.com/vad-hande-med-sverige/vem-kom-hit
Harvard
Sverigefakta.com (2026) Sverigefakta. Tillgänglig via: https://sverigefakta.com/vad-hande-med-sverige/vem-kom-hit (Hämtad: 2026-09-07).
Enkel webbcitering
Sverigefakta.com, ”Sverigefakta”, https://sverigefakta.com/vad-hande-med-sverige/vem-kom-hit (hämtad 2026-09-07).
BibTeX
@misc{sverigefakta_2026_vadhandemedsverige_vemkomhit,
  author       = {Sverigefakta.com},
  title        = {Sverigefakta},
  year         = {2026},
  howpublished = {\url{https://sverigefakta.com/vad-hande-med-sverige/vem-kom-hit}},
  note         = {Dataset v2026.2, hämtad 2026-09-07}
}
Permanent länk
https://sverigefakta.com/vad-hande-med-sverige/vem-kom-hit
Fler citeringsformat och regler