Norden
- 1990
- 34%
- 2000
- 25%
- 2010
- 17%
- 2020
- 12%
- 2024
- 10%
Vad hände med Sverige?En datadriven berättelseKapitel 3 av 61990–2024
Grunder, ursprung och sammansättning
Grunder, ursprung och sammansättning — vem kom till Sverige, och hur skiljer sig kategorierna?
Efter detta kapitel förstår du
Två år med lika stor invandring kan få olika långsiktiga konsekvenser om sammansättningen ser olika ut. Ett år där merparten är arbetskraft med anställningsavtal ser inte ut som ett år där merparten är asylsökande utan färdig utbildning.
Det säger inget om vilken grupp som är önskvärd. Det säger något om vilka analyser som blir meningsfulla längre fram. Det här kapitlet beskriver kategorierna. Konsekvenserna behandlas i nästa kapitel.
Sex huvudsakliga grunder används i den officiella statistiken. Varje kategori har sin rättsliga grund och sina typiska kännetecken.
Arbete
Erbjudande om anställning i Sverige.
Utlänningslagen (2005:716) kap. 6; reform 2008 om arbetsgivardriven prövning.
Studier
Antagning till högskola eller motsvarande utbildning.
Utlänningslagen kap. 4 §5; direktiv (EU) 2016/801.
Asyl
Skyddsbehov enligt FN:s flyktingkonvention eller EU:s skyddsgrundsdirektiv.
Utlänningslagen kap. 4; tillfälliga lagen 2016–2019; skärpta regler 2021.
Anhörig
Familjeåterförening med person bosatt i Sverige.
Utlänningslagen kap. 5; försörjningskrav skärpt 2016 och 2021.
EU/EES
Fri rörlighet för EU- och EES-medborgare.
Direktiv 2004/38/EG; registrering, inte tillstånd.
Övriga
Kvotflyktingar, adoption, massflykt (Ukraina 2022–) och övriga grunder.
Massflyktsdirektivet 2001/55/EG; utlänningslagen kap. 21.
Absoluta nivåer visar hur många som beviljats uppehållstillstånd eller registrerats som EU-medborgare varje år. Den procentuella fördelningen visar vilken grund som dominerat.
Beviljade uppehållstillstånd per grund, antal, 2005–2024
2016 sticker ut: nästan alla asylbeslut från hösten 2015 fattades då. 2022 sticker ut av en annan anledning — ukrainare enligt massflyktsdirektivet redovisas separat och ligger i kategorin "Övriga".
Fördelning av beviljade uppehållstillstånd per grund, procent, 2005–2024
Sedan 2018 är arbete, anhörig och EU-rörlighet de tre största grunderna. Asyl har minskat till 5–8 procent av de nybeviljade tillstånden.
Bilden av ursprungsregioner har förändrats i takt med världshändelser. Finländare dominerade 1970-talet. Balkan-krigen drev 1990-talets tillskott. Irak-kriget präglade 2000-talet. Syrien 2013–2016 och Ukraina från 2022.
| Region | 1990 | 2000 | 2010 | 2020 | 2024 |
|---|---|---|---|---|---|
| Norden | 34% | 25% | 17% | 12% | 10% |
| EU utanför Norden | 15% | 15% | 17% | 18% | 18% |
| Europa utanför EU | 16% | 20% | 15% | 12% | 13% |
| Mellanöstern & Nordafrika | 10% | 17% | 22% | 30% | 30% |
| Afrika söder om Sahara | 3% | 4% | 7% | 10% | 11% |
| Asien övrigt | 12% | 12% | 14% | 12% | 12% |
| Amerika & övriga | 10% | 7% | 8% | 6% | 6% |
Andelen från Norden har mer än halverats sedan 1990. Andelen från Mellanöstern och Nordafrika har tredubblats.
Nybeviljade uppehållstillstånd är kraftigt förskjutna mot åldrarna 0–34 år. Fördelningen är också ojämn mellan könen inom vissa grupper — särskilt arbetskraftsinvandringen.
Nybeviljade uppehållstillstånd 2024 per åldersgrupp och kön, antal
Åldersstrukturen påverkar arbetsmarknad, skola, bostadsbehov och försörjningskvot. Hur den påverkan sett ut behandlas i nästa kapitel.
Olika grupper börjar på olika platser. Det syns i utbildningsnivå vid folkbokföring och i hur snabbt sysselsättningsgraden stiger.
Andel i sysselsättning efter 2, 5 och 10 år, per grund, procent
Skillnaderna ska inte tolkas som prestation. De speglar urvalskriterierna för varje grund. Arbetskraftsinvandring kräver per definition ett anställningsavtal före ankomst; asylskydd gör det inte.
| Grund | Förgymn. % | Gymn. % | Eftergymn. % | Okänd % |
|---|---|---|---|---|
| Arbetskraft (utomeuropeisk) | 6 | 22 | 68 | 4 |
| Studier | 2 | 10 | 86 | 2 |
| Anhörig | 24 | 33 | 30 | 13 |
| Flykting | 36 | 27 | 20 | 17 |
Källa: SCB Utbildningsregistret; ESO 2020:6. Utomeuropeiskt födda, senaste tillgängliga kohorter.
Metod
Vad vet vi?
Vad är svårare att veta?
Definitionerna har ändrats: EU-medborgares registrering infördes 2006, tillfälliga lagen 2016 påverkade asylkategorin, och massflyktsdirektivet 2022 skapade en helt ny kategori. Långa tidsserier bör tolkas med detta i minne.
Nästa kapitel
Nästa kapitel undersöker vilka långsiktiga konsekvenser som kan observeras i offentlig statistik och forskning — och vad som fortfarande är öppna frågor.
Primärkällor
Uppdaterad 2026-07-20.
Sammanfattning
Underlaget hämtas från officiella primärkällor.
Migrationsverket · Månadsvis
Beviljade uppehållstillstånd — översikterBeviljade uppehållstillstånd per grund
Senaste datapunkt · Källan publicerade
SCB · Årligen
BE0101 Befolkningsstatistik — folkmängdFolkmängd per kommun
Senaste datapunkt · Källan publicerade
SCB · Årligen
BE0101 Befolkningsstatistik — utrikes födda och utländsk bakgrundUtrikes födda och utländsk bakgrund
Senaste datapunkt · Källan publicerade
Innehåll och egna beräkningar är CC BY 4.0. Citera gärna även primärkällan.
Sverigefakta.com. (2026). Sverigefakta. Hämtad 2026-09-07 från https://sverigefakta.com/vad-hande-med-sverige/vem-kom-hit
Sverigefakta.com (2026) Sverigefakta. Tillgänglig via: https://sverigefakta.com/vad-hande-med-sverige/vem-kom-hit (Hämtad: 2026-09-07).
Sverigefakta.com, ”Sverigefakta”, https://sverigefakta.com/vad-hande-med-sverige/vem-kom-hit (hämtad 2026-09-07).
@misc{sverigefakta_2026_vadhandemedsverige_vemkomhit,
author = {Sverigefakta.com},
title = {Sverigefakta},
year = {2026},
howpublished = {\url{https://sverigefakta.com/vad-hande-med-sverige/vem-kom-hit}},
note = {Dataset v2026.2, hämtad 2026-09-07}
}https://sverigefakta.com/vad-hande-med-sverige/vem-kom-hit