Så mäter vi integration

En kohort är en grupp personer som folkbokförts i Sverige under en viss period — t.ex. alla som fick uppehållstillstånd 2010–2013. Vi följer kohorten över tid (1, 3, 5, 10, 15 år) för att se hur utfallen utvecklas.

Kohortanalys är överlägsen ettårsaggregat eftersom den isolerar effekten av vistelsetid från effekten av sammansättning. En 'genomsnittssyssselsättning' säger inget om huruvida nyanlända kommer i jobb — den blandar grupper som varit i landet 1 år och 30 år.

SCB:s definition (MIS 2002:3, gäller från 2003): person är utrikes född ELLER inrikes född med två utrikesfödda föräldrar. Inrikes född med en utrikesfödd förälder räknas som 'inrikes bakgrund' i de flesta tabeller.

Den här definitionen är inte densamma som 'invandrare' (begrepp som användes före 2003 och inkluderade alla generationer). Tidsserier som spänner över 2003 måste hanteras varsamt.

Två huvudkällor: SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU, urvalsundersökning) och SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS/LISA, totalpopulation).

AKU: 'sysselsatt' = minst 1 timmes betalt arbete under mätveckan, ELLER tillfälligt frånvarande (sjuk, semester). Inkluderar deltid, subventionerade anställningar (nystartsjobb, etableringsjobb) och egenföretagande.

RAMS/LISA: bygger på arbetsgivardeklarationer och taxering — mer exakt men 1,5–2 år eftersläp.

Vi använder RAMS/LISA för kohortdata (mer exakt) och AKU för snabbare lägesbilder.

All brottsstatistik mäter misstanke eller registrering — inte faktisk gärning. Skillnader mellan grupper påverkas av: anmälningsbenägenhet, polisens närvaro i olika områden, åldersstruktur, socioekonomi och faktiska skillnader i brottslighet.

Brå 2021:9 åldersstandardiserar och kontrollerar för kön, men inte för socioekonomi. Brå själva har historiskt visat att en del av (men inte hela) skillnaden förklaras av socioekonomi — alltså att de etniska skillnaderna inte försvinner när man jämför fattiga med fattiga.

Kohortbrottsdata är svår: Brå publicerar inte misstänkt-statistik per ankomstkohort över tid. Vi rapporterar därför generationsdata (1:a och 2:a generation) och kompletterar med Kriminalvårdens anstaltsdata.

Skolverket publicerar meritvärde (snitt av 17 ämnen, max 340 poäng) och behörighet till gymnasiet (8/12 godkända ämnen) per åk 9-kohort. Vi separerar ankomstålder: barn som kom före 7 års ålder har ofta liknande resultat som inrikes födda, medan ankomst efter 12 är svår att hinna ikapp på 3–4 år.

PISA mäter 15-åringars kunskaper — Skolverket särredovisar elever med 'utländsk bakgrund'. Vi rapporterar både 'med' och 'utan' nyanlända där Skolverket gör det möjligt.

Standardreferens är 'inrikes född med två inrikesfödda föräldrar', åldersstandardiserat till samma åldersfördelning som jämförelsegruppen.

Ibland visar vi även 'inrikes född med en utrikesfödd förälder' som mellangrupp.

Vi visar aldrig absoluta tal i % utan jämförelsegrupp — annars är siffrorna meningslösa.

Fyra begrepp blandas ofta ihop och mäter helt olika saker. Invandring är antalet personer som folkbokförs i Sverige under ett år (SCB, kräver normalt ett uppehållstillstånd på minst tolv månader). Utvandring är antalet som avregistreras. Nettoinvandring är skillnaden dem emellan — det är nettot, inte invandringen, som förändrar folkmängden.

Asylsökande är antalet personer som ansökt om skydd under året (Migrationsverket). Beviljade uppehållstillstånd är antalet bifallsbeslut, oavsett grund: asyl, anhörig, arbete, studier eller EES-registrering. En och samma person kan finnas i flera av dessa serier olika år — en asylsökande 2015 kan ha fått tillstånd 2016 och folkbokförts 2017.

Därför stämmer aldrig Migrationsverkets och SCB:s tal överens, och det är inte ett fel i någon av källorna. Migrationsverket räknar beslut i migrationsprocessen, SCB räknar folkbokförda personer. Vi anger alltid vilken av dem ett diagram bygger på, och vi lägger aldrig ihop tal från de två serierna.

Kommunmottagna enligt bosättningslagen är ytterligare en serie: antalet nyanlända som en kommun tagit emot inom ramen för anvisning och eget boende. Den mäter kommunens mottagande, inte hur många utrikes födda som bor där.

Folkmängd, födelseland och bakgrund hämtas ur SCB:s registerbaserade befolkningsstatistik per den 31 december. Alla andelar i kartor och kommunsidor är beräknade mot folkbokförd befolkning samma år och datum — inte mot medelfolkmängd — så att täljare och nämnare kommer ur samma tabell.

Födelseland redovisas ibland som enskilt land och ibland som region (Norden, EU utom Norden, Europa utom EU, övriga världen). Vi använder regionindelning när cellerna annars blir så små att SCB sekretessmarkerar dem, och skriver då ut vilken indelning som gäller.

Under kommunnivå använder vi SCB:s DeSO (demografiska statistikområden, cirka 6 000 områden) och RegSO (regionala statistikområden). Indelningen är fast sedan 2018, vilket gör områden jämförbara över tid även när tätorter växer. DeSO-värden med mycket små befolkningstal är statistiskt instabila och ska läsas som riktning, inte som exakt nivå.

Kommun- och länskoder ändras vid indelningsändringar. Vi använder alltid den kodning som gäller för respektive år och konverterar äldre serier till dagens indelning innan de visas i samma diagram.

Ingen av källorna är realtidsdata. Befolkningsstatistiken för ett år publiceras i februari–mars året efter, med preliminära månadstal dessförinnan. Migrationsverkets ansöknings- och beslutsstatistik uppdateras månadsvis och är den snabbaste serien vi använder.

Registerdata om inkomst, sysselsättning och bidrag (LISA) släpar cirka 1,5 år. Skolverkets betygs- och behörighetsstatistik kommer årligen efter läsårets slut. Kommunala nyckeltal via Kolada uppdateras löpande men med olika eftersläp per nyckeltal.

Varje diagram och kommunsida anger det senaste år som faktiskt finns i källan. När ett värde är preliminärt märker vi ut det, och vi ersätter aldrig ett saknat år med framskrivet eller interpolerat värde utan att skriva det.

Att den senaste siffran är ett eller två år gammal är alltså normalt och inte ett tecken på att sidan är inaktuell — det är den takt de officiella registren publiceras i.

Registerbortfall: personer som lämnat landet, gömda asylsökande eller avvikna räknas inte. Det kan både över- och underskatta utfall.

Definitionsbyten: 2003 (utländsk bakgrund), 2016 (TUF-lagen), 2017 (SCB klassifikationer) bryter tidsserier. Vi noterar detta vid varje tidsserie.

Eftersläp: LISA är 1,5 år försenad, Brå publicerar misstankestatistik vart 15:e år, Skolverket varje år.

Vi gör ingen kausal tolkning utan kontroll. 'Mer av X hänger ihop med mer av Y' säger inte att X orsakar Y. Vi skiljer alltid på korrelation och orsak.

En framskrivning är ingen prognos i vardaglig mening: den visar vad som händer om dagens antaganden om fruktsamhet, dödlighet, in- och utvandring håller i sig. Ändras politiken eller omvärlden ändras utfallet.

SCB:s huvudalternativ är det som normalt refereras. Vi visar spannet mellan låg- och högalternativ när källan publicerar det, eftersom osäkerheten växer kraftigt bortom 10–15 år.

Uppdelning på ursprung bygger på SCB:s definition av utländsk bakgrund (se ovan) och kan inte tolkas som etnicitet eller religion.

Kostnadsuppskattningar bygger på offentliga utredningar (ESO, ISF, Riksrevisionen, Delmi) och kombinerar inbetalda skatter med mottagna transfereringar och konsumtion av offentliga tjänster. Metodvalen skiljer sig kraftigt mellan studier.

Felaktiga utbetalningar (FUT) enligt ISF är en uppskattning av systemets totala felutbetalningar — inte en mätning av konstaterade brott. Vi särskiljer alltid uppskattning, anmälan och dom.

Belopp räknas om till fasta priser med SCB:s KPI när tidsserier jämförs.

Attitydmätningar (SOM-institutet, World Values Survey, Pew, Eurobarometer) är urvalsundersökningar med bortfall. Skillnader under några procentenheter mellan år ligger normalt inom felmarginalen.

Frågeformuleringar och svarsskalor ändras över tid; vi jämför bara år där frågan är identisk och noterar brott i serien.

Undergrupper med få svarande (t.ex. enskilda ursprungsländer) redovisas endast när källan själv publicerar dem.

Säkerhetspolisens uppgifter om antal personer i våldsbejakande miljöer är uppskattningar av en underrättelsetjänst, inte registerdata. De kan inte jämföras rakt över tid eftersom både metod och definition ändrats.

Brå:s hatbrottsstatistik räknar polisanmälningar med identifierat hatbrottsmotiv. Den mäter alltså anmälningsbenägenhet och polisens kodning lika mycket som förekomst, och publiceras inte varje år.

Vi anger alltid om en siffra avser anmälningar, misstankar, uppklarade brott eller domar.

Hatbrottsdata följer samma tolkningsregler som beskrivs under Extremism och hatbrott ovan: anmälningsstatistik, inte förekomststatistik.

1. Aldrig en siffra utan jämförelsegrupp.

2. Aldrig kausalitet utan kontroll för relevanta variabler.

3. Aldrig sammanslagning av etniska/religiösa grupper utöver vad primärkällan publicerar.

4. Alltid primärkälla med URL och hämtdatum.

5. Saknas data → skriv 'ej tillgängligt' med länk till varför primärkällan inte publicerar.

6. Definitionsbyten flaggas vid tidsserier.