Så mäter vi integration

En kohort är en grupp personer som folkbokförts i Sverige under en viss period — t.ex. alla som fick uppehållstillstånd 2010–2013. Vi följer kohorten över tid (1, 3, 5, 10, 15 år) för att se hur utfallen utvecklas.

Kohortanalys är överlägsen ettårsaggregat eftersom den isolerar effekten av vistelsetid från effekten av sammansättning. En 'genomsnittssyssselsättning' säger inget om huruvida nyanlända kommer i jobb — den blandar grupper som varit i landet 1 år och 30 år.

SCB:s definition (MIS 2002:3, gäller från 2003): person är utrikes född ELLER inrikes född med två utrikesfödda föräldrar. Inrikes född med en utrikesfödd förälder räknas som 'inrikes bakgrund' i de flesta tabeller.

Den här definitionen är inte densamma som 'invandrare' (begrepp som användes före 2003 och inkluderade alla generationer). Tidsserier som spänner över 2003 måste hanteras varsamt.

Två huvudkällor: SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU, urvalsundersökning) och SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS/LISA, totalpopulation).

AKU: 'sysselsatt' = minst 1 timmes betalt arbete under mätveckan, ELLER tillfälligt frånvarande (sjuk, semester). Inkluderar deltid, subventionerade anställningar (nystartsjobb, etableringsjobb) och egenföretagande.

RAMS/LISA: bygger på arbetsgivardeklarationer och taxering — mer exakt men 1,5–2 år eftersläp.

Vi använder RAMS/LISA för kohortdata (mer exakt) och AKU för snabbare lägesbilder.

All brottsstatistik mäter misstanke eller registrering — inte faktisk gärning. Skillnader mellan grupper påverkas av: anmälningsbenägenhet, polisens närvaro i olika områden, åldersstruktur, socioekonomi och faktiska skillnader i brottslighet.

Brå 2021:9 åldersstandardiserar och kontrollerar för kön, men inte för socioekonomi. Brå själva har historiskt visat att en del av (men inte hela) skillnaden förklaras av socioekonomi — alltså att de etniska skillnaderna inte försvinner när man jämför fattiga med fattiga.

Kohortbrottsdata är svår: Brå publicerar inte misstänkt-statistik per ankomstkohort över tid. Vi rapporterar därför generationsdata (1:a och 2:a generation) och kompletterar med Kriminalvårdens anstaltsdata.

Skolverket publicerar meritvärde (snitt av 17 ämnen, max 340 poäng) och behörighet till gymnasiet (8/12 godkända ämnen) per åk 9-kohort. Vi separerar ankomstålder: barn som kom före 7 års ålder har ofta liknande resultat som inrikes födda, medan ankomst efter 12 är svår att hinna ikapp på 3–4 år.

PISA mäter 15-åringars kunskaper — Skolverket särredovisar elever med 'utländsk bakgrund'. Vi rapporterar både 'med' och 'utan' nyanlända där Skolverket gör det möjligt.

Standardreferens är 'inrikes född med två inrikesfödda föräldrar', åldersstandardiserat till samma åldersfördelning som jämförelsegruppen.

Ibland visar vi även 'inrikes född med en utrikesfödd förälder' som mellangrupp.

Vi visar aldrig absoluta tal i % utan jämförelsegrupp — annars är siffrorna meningslösa.

Registerbortfall: personer som lämnat landet, gömda asylsökande eller avvikna räknas inte. Det kan både över- och underskatta utfall.

Definitionsbyten: 2003 (utländsk bakgrund), 2016 (TUF-lagen), 2017 (SCB klassifikationer) bryter tidsserier. Vi noterar detta vid varje tidsserie.

Eftersläp: LISA är 1,5 år försenad, Brå publicerar misstankestatistik vart 15:e år, Skolverket varje år.

Vi gör ingen kausal tolkning utan kontroll. 'Mer av X hänger ihop med mer av Y' säger inte att X orsakar Y. Vi skiljer alltid på korrelation och orsak.

1. Aldrig en siffra utan jämförelsegrupp.

2. Aldrig kausalitet utan kontroll för relevanta variabler.

3. Aldrig sammanslagning av etniska/religiösa grupper utöver vad primärkällan publicerar.

4. Alltid primärkälla med URL och hämtdatum.

5. Saknas data → skriv 'ej tillgängligt' med länk till varför primärkällan inte publicerar.

6. Definitionsbyten flaggas vid tidsserier.