Statistik-hubb
Statistik: Migration
Uppehållstillstånd, kohorter, återvändande och framskrivningar — sammanställda från Migrationsverket, SCB och OECD.
Hur har migrationen förändrat Sverige över tid enligt offentlig statistik?
10 artiklar · uppdateras när underliggande data ändras
Börja här
Så här navigerar du hubben
Ny på ämnet? Läs i denna ordning för att bygga upp helhetsbilden — från översikt till fördjupning.
Nyckeltal
Så ser läget ut nu
Vad visar statistiken?
Fyra observationer
- 01Andelen utrikes födda har mer än fördubblats sedan 1990 (9,2 % → 20,9 %, SCB).
- 02Asyl- och anhöriginvandringen har minskat markant sedan toppen 2015–2016 (Migrationsverket).
- 03Sysselsättningsgraden för utrikes födda ligger cirka 15 procentenheter under inrikes födda efter 5 år (SCB).
- 04Framskrivningar visar en fortsatt växande andel med utländsk bakgrund fram till 2050 (SCB).
Utforska området
Alla artiklar i hubben
Visar 10 av 10
- Migrationsverket·2024·trend
Uppehållstillstånd — historik
Beviljade tillstånd per grund 1980–2024.
Öppna → - SCB·2023·trend
Kohorter över tid
Sysselsättning och bidragsberoende per invandringsår.
Öppna → - SCB·2023·trend
Integration över tid
Sysselsättning per födelseregion.
Öppna → - SCB·2023·nivå
Andra generationen
Skol- och arbetsutfall för barn till utrikesfödda.
Öppna → - Rigspolitiet/MSV·2024·jämförelse
Återvändande — Danmark-jämförelse
Skillnad i återvändandegrad SE vs DK.
Öppna → - SCB·2024·trend
Framskrivning ursprung 2050
SCB-baserad demografisk framskrivning.
Öppna → - Arbetsförmedlingen·2024·nivå
Etableringsuppdraget
Utfall av Arbetsförmedlingens etableringsinsats.
Öppna → - SCB·2023·trend
Arbetsmarknad — kohorter
Sysselsättningsgrad efter vistelsetid.
Öppna → - SST·2023·nivå
Islam i Sverige
SST-medlemssiffror och undersökningar.
Öppna → - Polisen/SCB·2024·nivå
Parallellsamhälle
Utsatta områden och segregation.
Öppna →
Tidslinje
Viktiga händelser
- 1975Luciabeslutet — kraftigt skärpt asylprövning
- 1992Bosnienkriget: ~50 000 bosnier får skydd
- 1995Sverige med i EU (fri rörlighet inom EU)
- 2008Arbetskraftsinvandringsreformen
- 2015162 877 asylansökningar under året
- 2016Tillfälliga lagen — miniminivå enligt EU-rätt
- 2018Gymnasielagen
- 2022Tidöavtalet — paradigmskifte i migrationspolitiken
- 2024Lägsta antalet asylansökningar sedan 1997
Din kommun
Hur ser det ut där du bor?
Öppna interaktiva kartan och jämför Sveriges 290 kommuner.
Dataset
Ladda ned data
4 dataset används i denna hubb. Licens: CC BY 4.0.
- Ladda ned ↓Uppehållstillstånd per grund 1980–2024Uppdaterad: 2025-02 · JSON
- Ladda ned ↓Asyl inkomna per årUppdaterad: 2025-02 · JSON
- Ladda ned ↓Utrikes födda per kommun (SCB)Uppdaterad: 2025-01 · JSON
- Ladda ned ↓Framskrivning 2050Uppdaterad: 2024-11 · JSON
Källor
Din kommun
Hur ser detta ut i din kommun?
Utforska samma indikatorer per kommun — på Sverigekartan eller i kommunkorten.
Nästa steg
Läs vidare i denna ordning
Fortsätt utforska
Andra statistik-hubbar
Frågan sidan besvarar
Hur har migrationen till Sverige utvecklats över tid, hur är den sammansatt — och vad skiljer inflöden, bestånd, folkbokföring och medborgarskap åt?
Snabb överblick
Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan
Utrikes födda i Sverige 2024
≈ 2,18 M
SCB Befolkningsstatistik 31 dec 2024 — bestånd, folkbokförda. Cirka 20 % av befolkningen.
Beviljade uppehållstillstånd 2024
≈ 74 000
Migrationsverket — inkl. arbete, studier, EU/EES, anhörig, asyl. Årsflöde, inte bestånd.
Asylansökningar 2024
≈ 10 000
Migrationsverket — lägsta nivån sedan 1997. Endast asyl, exkl. övriga grunder.
Anhöriginvandring 2024
≈ 45 %
Migrationsverket — andel av beviljade tillstånd. Största enskilda grunden sedan 2016.
Utvandring 2024
≈ 82 000
SCB — folkbokförda som avregistrerats efter minst 12 månaders utlandsvistelse. Kan inkludera återvändare.
Nettoinvandring 2024
≈ –8 000
SCB — invandring minus utvandring bland folkbokförda. Negativt för första gången sedan 1970-talet.
Nya svenska medborgare 2024
≈ 55 000
Migrationsverket — medborgarskap beviljade under året. Kräver normalt 5 års hemvist.
Fri rörlighet
27 EU + 3 EES
EU/EES-medborgare kräver ej tillstånd men registreras för uppehållsrätt. Räknas separat i tillståndsstatistiken.
Vad visar statistiken?
Objektiva observationer — inte tolkningar
- Tidsserierna visar hur migrationen har utvecklats i tre stora vågor: arbetskraftsinvandringen på 1960–1970-talet (främst från Finland, Jugoslavien och Turkiet), flyktinginvandringen från 1990-talet (Balkan, Irak, Somalia, Afghanistan, Syrien) och den kombinerade arbetskrafts- och EU-invandringen efter 2008. Sammansättningen har skiftat markant mellan perioderna.
- Statistiken visar antal och sammansättning — inte orsaker eller effekter. Att ett år har hög invandring säger inget om varför människor sökt sig hit, om hur många som stannar långsiktigt eller om deras framtida arbetsmarknads- eller välfärdsutfall. Sådana analyser kräver andra källor och andra metoder.
- Metodförändringar över tid gör direkt jämförelse svår. Definitionen av 'invandrare' har ändrats flera gånger sedan 1970-talet, folkbokföringsreglerna har justerats (senast 2013), och Migrationsverket har övergått till nya IT-system som förändrar hur vissa ärenden räknas. Serier som spänner över decennier innehåller därför flera tidsseriebrott.
- Olika myndigheter mäter olika enheter. Migrationsverket räknar beslut och ansökningar (per grund), SCB räknar folkbokförda personer (bestånd och flöden), Skatteverket räknar skatteregistrerade, Polisen räknar gränskontroller och verkställigheter. Samma person kan finnas i flera register och räknas olika i varje.
- Internationell jämförelse kräver försiktighet. Eurostat och OECD standardiserar migrationsdefinitionerna men olika länders folkbokföringssystem, EU-medlemskap och asylprocesser gör att jämförelser aldrig är helt likvärdiga. Nordiska länder är mer jämförbara sinsemellan än med t.ex. Tyskland eller Storbritannien.
Metodnot
Sidan skiljer strikt mellan tre huvudmått: (1) årliga inflöden — antal ansökningar, beviljade tillstånd eller invandringar under ett kalenderår, (2) bestånd — antal utrikes födda eller personer med visst tillstånd vid en tidpunkt, och (3) kohorter — grupper som anlände ett visst år och följs framåt. Blandning av dessa mått är den vanligaste källan till missförstånd i migrationsdebatten. En annan viktig skillnad är mellan tillstånd och faktisk bosättning: ett beviljat tillstånd betyder inte automatiskt att personen flyttat in i landet, och en utvandring betyder inte att personen aldrig återvänder. Folkbokföringen bygger på minst 12 månaders avsikt att bo i Sverige eller utomlands. EU/EES-medborgare kräver inte tillstånd — de registreras för uppehållsrätt hos Skatteverket när de tar upp bosättning. Nordiska medborgare omfattas av den nordiska passunionen och räknas separat. Slutligen: samma person kan under sitt liv figurera i statistiken flera gånger — som asylsökande, som beviljad, som folkbokförd, som utvandrad, som återinvandrad och slutligen som medborgare. Personantalet motsvarar därför sällan summan av årsflödena.
Definitioner
Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker
- Invandring
- Enligt SCB: person som folkbokförs i Sverige efter att ha varit folkbokförd i annat land eller aldrig folkbokförd. Kräver minst 12 månaders avsikt att bo i Sverige. Skiljs från beviljat uppehållstillstånd.
- Utvandring
- Enligt SCB: person som avregistreras från folkbokföringen efter att ha bott utomlands minst 12 månader, eller anmält utflyttning. Faktisk utresa registreras sällan direkt.
- Nettoinvandring
- Invandring minus utvandring under ett kalenderår, bland folkbokförda. Var positivt varje år från 1990 till 2023; negativt 2024 för första gången på decennier.
- Utrikes född
- Person född utanför Sverige, oavsett medborgarskap eller vistelsetid. Räknas i befolkningsbeståndet från och med folkbokföring. Bestånd, inte flöde.
- Flykting
- Enligt utlänningslagen 4 kap. 1 § och FN:s flyktingkonvention 1951: person med välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, politisk åskådning, kön eller sexuell läggning.
- Alternativt skyddsbehövande
- Enligt utlänningslagen 4 kap. 2 §: person som utan att vara flykting riskerar allvarlig skada (dödsstraff, tortyr, väpnad konflikt) i hemlandet. Ger normalt kortare tillstånd än flyktingstatus.
- Kvotflykting
- Person som fått uppehållstillstånd som vidarebosatt inom Sveriges flyktingkvot, i samarbete med UNHCR. Kvoten fastställs årligen i regleringsbrev; historiskt 1 900–5 000/år.
- Anhöriginvandring
- Uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning — make/maka, sambo, barn, förälder eller annan nära anhörig. Sedan 2016 med försörjningskrav i normalfallet.
- Arbetskraftsinvandring
- Uppehållstillstånd för arbete. Kräver anställningserbjudande, kollektivavtalsenliga villkor och (från 2023) lön minst 80 % av medianen; från 2026 minst 90 %.
- Studerande
- Uppehållstillstånd för högskole- eller gymnasiestudier. Räknas separat från andra grunder; övergår ofta till arbetstillstånd efter examen.
- Uppehållstillstånd
- Formell rätt att vistas i Sverige längre än 90 dagar. Kan vara tillfälligt (TUT) eller permanent (PUT). Krav på grund (arbete, studier, anhörig, asyl m.m.) och prövas av Migrationsverket.
- Permanent uppehållstillstånd (PUT)
- Tidsobegränsat tillstånd. Sedan 2021 tidigast efter 3 år med tillfälligt tillstånd, godkänd svenska, egen försörjning och skötsamhet. Kan återkallas.
- Medborgarskap
- Fullständig statsrättslig tillhörighet. Kräver normalt 5 års hemvist (10 för statslösa/kortare för vissa nordbor). Beslut av Migrationsverket. Ger rösträtt i riksdagsval.
- Folkbokföring
- Skatteverkets register över personer med bosättning i Sverige. Bygger på minst 12 månaders avsikt. Många rättigheter (välfärd, personnummer) förutsätter folkbokföring.
- Befolkningsökning
- Nettoförändring av befolkningen: födda minus döda plus nettoinvandring. Historiskt drivit av nettoinvandring; 2024 blev befolkningsökningen negativ.
Primärkällor
Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan
5
myndigheter/institutioner
6
rapporter & studier
5
primärdataset
Vanliga frågor
Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet
Relaterade ämnen
Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden
Per uppehållstillstånd
Beviljade tillstånd per grund — arbete, studier, EU/EES, anhörig, flykting.
Asylprocessen
Från ansökan till beslut och verkställighet — steg för steg.
Ursprungsländer
Invandring till Sverige uppdelad per födelseland och region.
Historik 1983–2022
Fyra decennier av migration, sammansättning och nettobidrag.
Kohorter efter ankomstår
Utbildning, ålder och sysselsättning per invandringsår.
Länderdata
Jämförelse med andra länders migrationsvolym och sammansättning.
Källor för denna sida
Underlaget hämtas från officiella primärkällor.
Migrationsverket · Månadsvis
Beviljade uppehållstillstånd — översikterBeviljade uppehållstillstånd per grund
Senaste datapunkt · Källan publicerade
Migrationsverket · Månadsvis
Statistik om asylAsylansökningar och avgjorda asylärenden
Senaste datapunkt · Källan publicerade
SCB · Årligen
BE0101 Befolkningsstatistik — utrikes födda och utländsk bakgrundUtrikes födda och utländsk bakgrund
Senaste datapunkt · Källan publicerade
Citera den här sidan
Innehåll och egna beräkningar är CC BY 4.0. Citera gärna även primärkällan.
Sverigefakta.com. (2026). Sverigefakta. Hämtad 2026-08-24 från https://sverigefakta.com/statistik/migration
Sverigefakta.com (2026) Sverigefakta. Tillgänglig via: https://sverigefakta.com/statistik/migration (Hämtad: 2026-08-24).
Sverigefakta.com, ”Sverigefakta”, https://sverigefakta.com/statistik/migration (hämtad 2026-08-24).
@misc{sverigefakta_2026_statistik_migration,
author = {Sverigefakta.com},
title = {Sverigefakta},
year = {2026},
howpublished = {\url{https://sverigefakta.com/statistik/migration}},
note = {Dataset v2026.2, hämtad 2026-08-24}
}https://sverigefakta.com/statistik/migration