Företag och kompetensflykt

För första gången sedan mätningarnas start är otrygghet bland de fem mest nämnda tillväxthindren för små och medelstora företag i Sverige.

Det första problemet är välkänt: företagen hittar inte rätt kompetens, särskilt inom teknik, vård och bygg. Riksrevisionens granskning 2023 visar att svenska etableringsinsatser ger jobb först efter i genomsnitt 7 år för flyktinggruppen — vilket gör det svårt för stora rekryteringsbehov att täckas av nyanlända.

Det andra problemet är mindre diskuterat: företag i och nära utsatta områden uppger att de aktivt undviker att placera dyra maskiner, värdefulla lager eller utländska medarbetare där, vilket gör att en växande del av storstadsekonomin blir "geografiskt blockerad".

Svenska entreprenörer flyttar i ökad utsträckning till Estland, Portugal och Dubai (Företagarna 2024). De skäl som dominerar är skattetryck, byråkrati och — sedan 2022 — uttalad otrygghet i storstadsregionerna. Bland svenska CFO:er i internationellt ägda bolag uppger 31 % att otrygghet och brottslighet är ett "betydande eller mycket betydande" skäl till att moderbolaget tvekar inför nya investeringar i Sverige (AmCham 2024).

Konjunkturinstitutet (Specialstudie 117, 2025) räknar i sin känslighets­analys med att förlorade investeringar och rekryteringsproblem kopplade till otrygghet motsvarar 0,3–0,8 % av BNP per år — flera tiotals miljarder kronor som annars hade kunnat finansiera välfärden. Det är samma storleksordning som hela försvarsbudgetens årliga ökning under 2020-talet.