Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA.com

Kommuner

Kommunal verklighet — schablon vs faktiskt utfall

Nationella nettoberäkningar jämnar ofta ut kostnaderna. På kommunal nivå är obalansen mellan statlig schablonersättning och faktiska utgifter för mottagande och integration ofta betydligt större — särskilt för försörjningsstöd, skola och socialtjänst. Här är siffrorna sida vid sida.

Grundschablon per vuxen
150 800 kr
Engångsbelopp, täcker år 1–2
Uppskattad merkostnad
170 000 kr/år
Per vuxen, år 2–5 (illustration)
Schablonen räcker
~0.9 år
Om merkostnaden ligger kvar

Statens schablonersättning

Migrationsverket betalar en grundschablon till kommunen för varje mottagen nyanländ. Beloppet ska täcka kostnader för mottagande, bostadsanskaffning, samhällsorientering och skola under de första åren.

Vuxen 20–64 år

Belopp
150 800
Enhet
kr, engångsbelopp

Barn 0–19 år

Belopp
92 700
Enhet
kr, engångsbelopp

Person 65+

Belopp
92 700
Enhet
kr, engångsbelopp

Källa: Förordning (2010:1122) om statlig ersättning; Migrationsverkets ersättningssidor 2024.

Kommunens merkostnad år 2–5

När etableringstiden löper ut går personer med låg egen försörjning över till kommunens ekonomiska bistånd, vuxenutbildning och socialtjänst. SKR pekar återkommande på gapet mellan schablon och faktiskt utfall.

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd)

~95 000 kr/år

SCB: ~46 % av utomeuropeiskt födda 6–10 år efter mottagande har någon form av bidragsförsörjning. Snitt per hushåll ~95 000 kr/år.

Vuxenutbildning inkl. SFI

~42 000 kr/år

SKR:s ekonomirapport: kommunernas nettokostnad för SFI + grundläggande vuxenutbildning per elev och år.

Socialtjänst (IFO, familj)

~18 000 kr/år

Överrepresentation i öppna insatser enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser.

Bostadssociala kostnader

~15 000 kr/år

Sociala kontrakt, hyresgarantier och tillfälliga boenden. SKR:s bostadsenkät 2024.

Siffrorna är riktvärden per vuxen i utomeuropeisk grupp med svag arbetsmarknadsanknytning. Faktiskt utfall varierar mellan kommuner och hushåll. Källor: SKR:s ekonomirapport 2024, SCB LISA, Socialstyrelsens öppna jämförelser.

Notera: Merkostnaderna gäller inte alla nyanlända. Den grupp som kommer i arbete inom etableringstiden genererar i stället skatteintäkter. Bilden ovan visar det scenario som SKR pekar på som mest ansträngande för kommunernas budget — inte ett genomsnitt över alla mottagna.

Fördjupa dig

Om rapporten

Kommunal verklighet — avsnitt, källor och egna beräkningar

Rapporten samlar statens schablonersättning för mottagande mot kommunernas faktiska merkostnader år 2–5 enligt SKR:s ekonomirapport. Varje siffra är spårbar till primärkälla; egna beräkningar är märkta.

Metod & begränsningar

  • Schablonbelopp: Migrationsverkets 2024-nivåer enligt Förordning (2010:1122).
  • Merkostnad per vuxen och år: aggregerat från SKR:s ekonomirapport 2024, SCB LISA och Socialstyrelsens öppna jämförelser.
  • Merkostnaderna gäller den grupp som inte kommer i arbete inom etableringstiden. Den grupp som gör det genererar i stället skatteintäkter.
  • Datans senaste år: 2024. Uppdateras när ny ekonomirapport eller ny förordning publiceras.
  • Egna beräkningar: 'Schablonen räcker ~1,1 år' är egen division (schablon / summa merkostnad per vuxen). Redovisas som ratio, inte som prognos.
  • Enheter: kronor per vuxen och år (merkostnad), engångsbelopp (schablon), år (räcker-nyckeltal).

Primärkällor

Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan

4

myndigheter/institutioner

3

rapporter & studier

3

primärdataset

Alla primärkällor

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

Kommun
En av Sveriges 290 lokala självstyrande enheter med ansvar för bl.a. skola, socialtjänst, äldreomsorg, plan- och byggärenden samt lokala vägar.Antalet 290 gäller sedan 2003.
Prognos, scenario, simulering & egen beräkning
En prognos är en officiell framskrivning (t.ex. SCB:s befolkningsframskrivning). Ett scenario är en tänkt utveckling under angivna antaganden. En simulering räknar ut ett scenario med en given modell. En egen beräkning är sverigefakta.com:s egna räkneexempel — alltid tydligt märkta.
Per capita / per 1 000 / per 100 000
Normalisering av ett absolut tal genom folkmängden. Används för att göra kommuner av olika storlek jämförbara. Skjutningar redovisas t.ex. ofta per 100 000 invånare.

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet

Nej. Merkostnaderna visar det scenario SKR pekar på som mest ansträngande — en grupp som inte kommer i arbete inom etableringstiden. Genomsnittet är lägre. Det är därför brasklappen står tydligt över rapportens andra halva.