Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA.com

Jämförelse · Danmark

Återvandring & Danmark

Danmark genomförde 2015 ett politiskt paradigmskifte med stramare asylpolitik, krav på återvandring och 'paradigmaftalen 2019'. Vad blev resultatet — och hur ser den faktiska utvandringen från Sverige ut?

Källor: Danmarks Statistik, Udlændinge- og Integrationsministeriet, SCB, Eurostat.

Senast uppdaterad: Se ändringslogg

FaktasidaKällor kontrollerade

Asylansökningar DK vs SE

Antal asylansökningar per år. Notera 2015 års topp och Danmarks tidiga åtstramning.

2014

Danmark
14 815
Sverige
81 301
SE/DK
5.5×

2015

Danmark
21 315
Sverige
162 877
SE/DK
7.6×

2016

Danmark
6 266
Sverige
28 939
SE/DK
4.6×

2018

Danmark
3 559
Sverige
21 502
SE/DK
6.0×

2020

Danmark
1 547
Sverige
12 991
SE/DK
8.4×

2022

Danmark
4 613
Sverige
17 416
SE/DK
3.8×

2024

Danmark
2 333
Sverige
6 240
SE/DK
2.7×

2025

Danmark
1 961
Sverige
6 735
SE/DK
3.4×

Danska tal för 2025 enligt Udlændingestyrelsens årspublikation Tal og fakta 2025 (rev. 9 juni 2026): 1 961 asylansökningar, 38 procents bifallsandel i Udlændingestyrelsen, 251 utsända avvisade asylsökande och 42 indragna eller ej förlängda tillstånd. Svenska tal avser Migrationsverkets förstagångsansökningar; Danmark räknar även ansökningar från personer som redan har uppehållstillstånd, så jämförelsen är indikativ.

Sysselsättning bland flyktingar efter 5/10 år

Danska siffror enligt DST, svenska enligt SCB STATIV — definitioner är jämförbara men ej identiska.

Danmark

Efter 5 år
56 %
Efter 10 år
66 %
Källa
Danmarks Statistik 2024

Sverige

Efter 5 år
38 %
Efter 10 år
50 %
Källa
SCB STATIV 2024

Registrerad utvandring från Sverige 2024

SCB Befolkningsstatistik. Andel = utvandrade som andel av boende personer från regionen. Stora skillnader mellan grupper — nordbor och EU-medborgare utvandrar oftast.

Norden

Utvandrade 2024
14 200
Andel av boende
4.2 %

Övriga EU

Utvandrade 2024
18 400
Andel av boende
5.1 %

Europa utanför EU

Utvandrade 2024
5 300
Andel av boende
2.4 %

Asien (inkl. Mellanöstern)

Utvandrade 2024
8 600
Andel av boende
1.6 %

Afrika

Utvandrade 2024
2 100
Andel av boende
0.9 %

Primärkällor

Frågan sidan besvarar

Hur fungerar Danmarks återvändande- och återvandringspolitik — vilka regelverk och stödformer finns, och vilka resultat är faktiskt dokumenterade?

Snabb överblick

Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan

Repatrieringslagen antas

1999

Folketinget — Lov om repatriering (LBK nr 1023 av 2019, i grunden lag från 1999). Reglerar ekonomiskt stöd till frivillig återvandring.

Repatrieringsstöd 2024 (per vuxen)

≈ 155 000 kr

Udlændinge- og Integrationsministeriet — grundbelopp per vuxen med permanent uppehållstillstånd eller danskt medborgarskap. Barn får ca hälften.

Reintegrationsstöd (upp till 5 år)

≈ 6 000 kr/mån

UIM — månatligt tilläggsstöd för personer över 55 år som återvandrar permanent, förutsatt att medborgarskapet återlämnas.

Paradigmeskiftet

2019

Folketinget — L 140 (2018/19). Officiell målsättning att uppehållstillstånd för skyddsbehövande är tillfälliga och att återvändande är utgångspunkten när skyddsbehovet upphört.

Frivilliga återvandrare 2015–2023

≈ 2 200

Danmarks Statistik / UIM — kumulativ användning av repatrieringslagen 2015–2023. Årliga antal svänger mellan 100 och 400.

Asylansökningar Danmark 2023

≈ 2 400

UIM årsredovisning 2023. Ligger under EU-snittet per capita och långt under svenska nivåer 2015.

Asylansökningar Sverige 2023

≈ 16 200

Migrationsverket. Ca 7 gånger fler än Danmark. Skillnaden speglar policy och volymer sedan 2015.

Utvärderingar som visar systemeffekt

0

Rigsrevisionen har granskat delar av systemet. Ingen svensk eller dansk utvärdering har hittills kunnat isolera en systemeffekt av repatrieringslagen på återvandringen.

Vad visar statistiken?

Objektiva observationer — inte tolkningar

  • Sidan beskriver hur det danska systemet faktiskt är byggt: ett åtstramningsspår för asyl och uppehållstillstånd (paradigmeskiftet 2019 och rad efterföljande lagar) och ett incitamentsspår för frivillig återvandring (repatrieringslagen från 1999, uppdaterad flera gånger). Systemet är inte en enskild reform utan en policyväv.
  • Repatrieringslagen ger dansk medborgarskap eller permanent uppehållstillstånd rätt till engångsbelopp, resekostnader, transport av bohag, sjukvårds­försäkring och ett månatligt reintegrationsstöd. Ett grundvillkor är att personen normalt lämnar tillbaka danskt medborgarskap och avstår från att återvända. Kommunerna ansvarar för information och handläggning.
  • Paradigmeskiftet 2019 formaliserade att uppehållstillstånd för skydds­behövande är tillfälliga och att återvändande är utgångspunkten när skyddsbehovet upphört (”midlertidighed som udgangspunkt”). Individuella prövningar sker fortfarande, men bevisbördan flyttades och möjligheterna till permanent uppehållstillstånd stramades åt.
  • Antalet frivilliga återvandrare via repatrieringslagen är relativt litet i absoluta tal — under de flesta år några hundra personer per år. Systemet är främst inriktat mot personer som redan haft permanent uppehållstillstånd eller medborgarskap under lång tid, ofta i pensionsålder.
  • Rigsrevisionens granskningar av dansk återvändandeverksamhet identifierar systemsvagheter i verkställighet, samordning och dataregister — snarlika de svagheter Riksrevisionen (RiR 2020:7) beskrivit för Sverige. Ingen utvärdering har hittills kunnat visa att en enskild dansk reform har haft en isolerad effekt på nettoåtervandringen.

Metodnot
Dansk politik består av två parallella spår: (1) åtstramat mottagande och tillfälliga tillstånd (asyl, familjeåterförening, medborgarskap), (2) incitament för frivillig återvandring via repatrieringslagen. När siffror från danska myndigheter jämförs med svenska måste flera saker hållas isär: 'återvändande' (afvist eller udvist), 'frivillig återvandring' (repatriering enligt lagen) och 'utvandring' (personer registrerade som utvandrade oavsett skäl). Danmarks Statistik publicerar utvandring som befolkningshändelse; UIM publicerar användningen av repatrieringslagen; Rigspolitiet redovisar tvångsvis verkställighet. Måtten överlappar inte. Att peka på en trend som 'effekten av paradigmeskiftet' kräver ett kontrafaktiskt scenario som inte finns i offentlig statistik. Jämförelser med Sverige måste också ta hänsyn till att befolkningen har olika sammansättning, att asylkohorterna kom vid olika tidpunkter, och att arbetsmarknad, bostadsmarknad och bidragssystem skiljer sig åt. Absoluta tal (Sverige har större befolkning), andelar (per capita) och kohortmått ger olika bild.

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

Återvändande
Person som lämnar landet efter avslag på ansökan om skydd eller uppehållstillstånd. Kan ske självmant, assisterat eller tvångsvis. Regleras i utlänningslagen (SE) resp. udlændingeloven (DK).
Frivilligt återvändande
Utresa som personen genomför på eget initiativ, normalt under en frivillig avresefrist (2–4 veckor). Ansvarig myndighet är Migrationsverket (SE) respektive Udlændingestyrelsen (DK).
Återvandring
Utresa av person som haft uppehållstillstånd eller medborgarskap i mottagarlandet under längre tid. Skiljs från 'återvändande', som avser personer som fått avslag och ska lämna landet.
Återvandringsstöd
Ekonomiskt stöd som mottagarlandet ger till frivillig återvandring. I Danmark reglerat i repatrieringslagen. I Sverige finns ett mycket mindre stöd via förordning (1984:890).
Repatriering
Formell återkomst till ursprungslandet under organiserade former, i regel med statlig hjälp. Termen används oftare i Danmark än i Sverige, där 'återvändande' respektive 'återvandring' är etablerade.
Repatrieringslagen
Dansk lag från 1999 (senast konsoliderad 2019) som ger personer med permanent uppehållstillstånd eller danskt medborgarskap rätt till ekonomiskt stöd vid frivillig återvandring till ursprungslandet.
Reintegrationsstöd
Månatligt tilläggsstöd i upp till fem år för personer över 55 år som återvandrar permanent, förutsatt att danskt medborgarskap återlämnas. Utbetalas av Udbetaling Danmark.
Verkställighet
Den faktiska utresan efter ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut. Kan ske frivilligt, assisterat eller genom tvång. I DK ansvarar Hjemrejsestyrelsen sedan 2020.
Utvisning
Avlägsnandebeslut för person som haft uppehållstillstånd (t.ex. efter brott) eller vistats i landet en tid. Danska motsvarigheten är 'udvisning'.
Avvisning
Avlägsnandebeslut för person som inte fått uppehållstillstånd och inte tidigare varit bosatt i landet. Danska motsvarigheten är 'afvisning'.
Återvändandeprogram
Statliga eller mellanstatliga program för att organisera återvändande — t.ex. IOM AVRR, EU:s ERRIN-program. Både Sverige och Danmark deltar.
Integrationspolitik
Åtgärder för nyanländas etablering i arbetsmarknad, utbildning och samhälle. I Danmark styrs den bl.a. av integrationsloven och selvforsørgelses- og hjemrejseydelsen.
Incitamentsprogram
Ekonomiska eller praktiska förmåner som ska påverka en frivillig handling — här: att välja återvandring. Effekten av incitament är forskningsmässigt svår att isolera från övriga faktorer.
Permanent uppehållstillstånd
Tidsobegränsat uppehållstillstånd. I Danmark 'permanent opholdstilladelse'; villkoren har stramats åt sedan 2015 (språkkrav, försörjningskrav, brottsfrihet).
Medborgarskap
Rättslig tillhörighet till en stat. Danska medborgarskapskrav omfattar bl.a. 9 års laglig vistelse, språkprov, medborgarskapsprov, försörjning och avsaknad av vissa brott.

Primärkällor

Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan

7

myndigheter/institutioner

5

rapporter & studier

3

primärdataset

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet

En dansk lagstiftningsförändring 2019 (L 140) som formaliserade att uppehållstillstånd för skyddsbehövande är tillfälliga och att återvändande är utgångspunkten när skyddsbehovet upphört. Individuella prövningar sker fortfarande enligt EU-rätt och Genèvekonventionen.

Relaterade ämnen

Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

Rapportera fel på sidanStöd Sverigefakta
Dela sidan:XFacebookReddit
Citera den här sidan

Innehåll och egna beräkningar är CC BY 4.0. Citera gärna även primärkällan.

APA 7
Sverigefakta.com. (2026). Sverigefakta. Hämtad 2026-08-15 från https://sverigefakta.com/atervandring-danmark
Harvard
Sverigefakta.com (2026) Sverigefakta. Tillgänglig via: https://sverigefakta.com/atervandring-danmark (Hämtad: 2026-08-15).
Enkel webbcitering
Sverigefakta.com, ”Sverigefakta”, https://sverigefakta.com/atervandring-danmark (hämtad 2026-08-15).
BibTeX
@misc{sverigefakta_2026_atervandringdanmark,
  author       = {Sverigefakta.com},
  title        = {Sverigefakta},
  year         = {2026},
  howpublished = {\url{https://sverigefakta.com/atervandring-danmark}},
  note         = {Dataset v2026.2, hämtad 2026-08-15}
}
Permanent länk
https://sverigefakta.com/atervandring-danmark
Fler citeringsformat och regler