Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA.com

Skuggsamhället · återvändande

Hur många vistas i Sverige utan rätt att stanna?

Det exakta antalet är okänt. Här skiljer vi på det myndigheterna vet, det de uppskattar och det de inte kan fastställa — och på de kostnader som faktiskt går att belägga.

Källor: Skatteverkets nationella lägesbild över befolkningen 2026 och Migrationsverkets årsredovisning 2025.

Senast uppdaterad: Se ändringslogg

FaktasidaKällor kontrollerade

Svaret i korthet

Det finns inget exakt känt totalantal. Däremot finns flera myndighetsmätningar som visar olika delar av gruppen. Det är ett bättre svar än att skapa ett falskt exakt tal.

Exakt totalantal
Okänt

Ingen myndighet redovisar ett heltäckande totalantal.

Ej summerbar
ARP 2 — känd vistelse, saknar rätt att vistas
≈ 22 400

Det är en myndighetsuppskattning, inte en exakt registertotal över individer.

Myndighetsuppskattning
ARP 3 — vistelse eller rättsläge inte fullt känt
≈ 30 000

Får inte beskrivas som 30 000 personer utan tillstånd — här finns både personer med och utan rätt att vistas.

Okänd blandning
Konstaterade utresor 2025
9 297

Flödestal för året — inte antal personer i Sverige vid årets slut.

Registertal

Vanligaste talfelet: 110 000–185 000

Skatteverkets breda uppskattning av ”andra relevanta personkretsar” utan svensk identitetsbeteckning. Intervallet är inte ett mått på antalet personer som saknar rätt att vistas i Sverige. I gruppen ingår även personer med full rätt att vistas här.

Vilka grupper mäts?

Skatteverket delar upp ”andra relevanta personkretsar” (ARP) i tre grupper. De avser årsskiftet 2025/2026.

ARP 1 — känd vistelse, rätt att vistas
Myndighetsuppskattning
≈ 86 400

Personer som Skatteverket vet vistas i Sverige och som har rätt att vistas här, men som saknar svensk identitetsbeteckning eller inte är folkbokförda.

Detta är inte skuggsamhälle i betydelsen otillåten vistelse — gruppen har rätt att vara i landet.

ARP 2 — känd vistelse, saknar rätt att vistas
Myndighetsuppskattning
≈ 22 400

Personer där vistelsen i Sverige är känd men som enligt Skatteverkets bedömning saknar rätt att vistas här.

Det är en myndighetsuppskattning, inte en exakt registertotal över individer.

ARP 3 — vistelse eller rättsläge inte fullt känt
Okänd blandning
≈ 30 000

Personer där Skatteverket inte fullt ut kan fastställa om de vistas i Sverige och/eller om de har rätt att vistas här.

Får inte beskrivas som 30 000 personer utan tillstånd — här finns både personer med och utan rätt att vistas.

Registerlinser — kan de summeras?

Måtten nedan mäter olika saker i olika register. De beskriver överlappande populationer och får därför inte läggas ihop till ett nationellt totalantal.

ARP 2 — känd vistelse utan rätt att vistas

Antal
22 400
Vad mäter det?
Skatteverkets bedömning av kända personer utan rätt att vistas i landet.
Säkerhet
Myndighetsuppskattning
Kan summeras?
Nej — överlappar övriga linser.

ARP 3 — vistelse/rättsläge inte fullt känt

Antal
30 000
Vad mäter det?
Personer där varken vistelse eller rättslig status kan fastställas.
Säkerhet
Okänd blandning
Kan summeras?
Nej — innehåller både personer med och utan rätt att vistas.

Folkbokförda som bedöms ingå i skuggsamhället

Antal
22 000Skatteverket bedömer att det verkliga antalet är något mindre, bl.a. eftersom vissa kan ha lämnat Sverige utan att avregistreras.
Vad mäter det?
Ett folkbokföringsperspektiv — personer som är registrerade men vars faktiska vistelse ifrågasätts.
Säkerhet
Myndighetsuppskattning
Kan summeras?
Nej — annan registerpopulation än ARP-grupperna.

Samordningsnummer med förvärvsinkomst utan giltigt uppehållstillstånd

Antal
11 735Tredjelandsmedborgare vid utgången av 2025: 532 hade utgånget tillstånd, 11 203 saknade helt uppehållstillstånd.
Vad mäter det?
Ett arbets- och inkomstperspektiv: personer som syns i inkomstregistren.
Säkerhet
Registertal
Kan summeras?
Nej — delmängd som kan ingå i flera av linserna ovan.

Återvändande 2025

Korten nedan visar olika mått ur Migrationsverkets årsredovisning 2025. De är inte led i samma kohort och ska läsas var för sig.

Konstaterade utresor med avlägsnandebeslut 2025
9 297

Varav 6 762 efter laga kraft.

Registertal
Ärenden överlämnade till Polismyndigheten 2025
4 037

Tvång bedöms behövas: 557 · individen har avvikit: 3 480

Detta är ärenden, inte ett antal personer.

Registertal
Är alla tidigare asylsökande?
Nej

Migrationsverket anger att tidigare asylsökande stod för cirka 45 % av samtliga konstaterade utresor med avlägsnandebeslut under 2025. Övriga fall kan avse andra utlänningsrättsliga kategorier — använd därför inte ”flyktingar” som samlingsnamn.

Avlägsnandebeslut utan konstaterad utresa vid utgången av 2025

Migrationsverkets årsredovisning 2025, tabell 5.3.

Aktivt återvändandeärende

Antal
3 724
Kommentar
Ärendet drivs aktivt av Migrationsverket.

Vilande återvändandeärende

Antal
3 648
Kommentar
Ärendet vilar, bland annat på grund av formella verkställighetshinder.

Totalt återvändandeärenden

Antal
7 372
Kommentar
Summan av aktiva och vilande ärenden.

Utan återvändandeärende

Antal
14 129
Kommentar
Avlägsnandebeslut utan konstaterad utresa där inget återvändandeärende finns hos Migrationsverket.

Talen är ärendetal från Migrationsverkets ärendehantering. De kan inte utan vidare tolkas som antal personer som olovligen vistas i Sverige: ärenden kan vila på grund av formella verkställighetshinder, personer kan ha lämnat landet utan att utresan konstaterats, och ett kalenderårs beslut och ett kalenderårs utresor är inte samma kohort.

Vad kostar systemet?

Det finns ingen offentlig, heltäckande nationell beräkning av nettokostnaden för alla personer som vistas i Sverige utan rätt att göra det. Däremot går flera direkta kostnader för återvändande, återvändandecenter och förvar att redovisa separat.

  • Observerad kostnad är inte detsamma som total samhällsekonomisk kostnad.
  • Bruttoutgift är inte detsamma som nettokostnad.
  • Posterna nedan mäter olika saker och överlappar delvis — de får inte adderas till en totalsumma.
  • Delar av gruppen förekommer i beskattnings- och inkomstregistren. Antagandet ”noll skatt, full välfärdskostnad” är därför inte källsäkert.

ÅtervändandeverksamhetenA — direkt observerad verksamhetskostnad

2025 (mkr)
401,631
Avgränsning
Migrationsverkets kostnad för återvändandeverksamheten 2025.
Överlapp?
Ja — personalkostnader för återvändandecenter ingår även här enligt Migrationsverket.
Kan tillskrivas hela gruppen?
Nej — avser myndighetens verksamhet, inte alla personer utan rätt att stanna.

ÅtervändandecenterC — överlappande kostnad

2025 (mkr)
257,19233 450 boendedygn · 1 102 kr/dygn · 35 % beläggning
Avgränsning
Total kostnad för återvändandecenter 2025. 233 450 boendedygn, 1 102 kr per boendedygn, genomsnittlig beläggningsgrad 35 %.
Överlapp?
Ja — personalkostnaderna ingår också i återvändandeverksamhetens personalkostnader. Får därför inte adderas till posten ovan.
Kan tillskrivas hela gruppen?
Nej.

FörvarsverksamhetenB — bredare målgrupp, inte fullt attribuerbar

2025 (mkr)
1 366,279≈ 6 400 kr per boendedygn
Avgränsning
Migrationsverkets samlade kostnad för förvar 2025, cirka 6 400 kr per boendedygn. Förvarstagning sker enligt utlänningslagen och omfattar flera rättsliga grunder, inte enbart personer utan rätt att vistas i landet.
Överlapp?
Delvis — egen verksamhetsgren, men samma individer kan förekomma i återvändandeärenden.
Kan tillskrivas hela gruppen?
Nej — målgruppen är bredare än gruppen utan rätt att stanna.

Anslag 1:7 Utresor för avvisade och utvisadeC — överlappande kostnad

2025 (mkr)
31,477
Avgränsning
Anslagsutfall 2025 — ett redovisnings- och anslagsperspektiv, inte en verksamhetskostnad.
Överlapp?
Ja — kan finansiera moment som också syns i verksamhetskostnaderna ovan. Hålls separat för att undvika dubbelräkning.
Kan tillskrivas hela gruppen?
Nej.

Kommunala och regionala kostnader (vård, skola, socialtjänst)D — okänd eller ej nationellt särredovisad

2025 (mkr)
Ej redovisad
Avgränsning
Särredovisas inte nationellt för gruppen. Ingen offentlig heltäckande sammanställning finns.
Överlapp?
Okänd.
Kan tillskrivas hela gruppen?
Kan inte bedömas.

Ingen totalsumma redovisas här. Posterna bygger på olika kostnadsbegrepp och överlappar delvis — att addera dem vore metodologiskt fel.

Definitioner

Personer som vistas i Sverige utan rätt att vistas här
Den saktext vi använder i stället för identitetsetiketter. Det är en rättslig status vid en viss tidpunkt, inte en egenskap hos en människa.
Skuggsamhället
Skatteverkets eget begrepp för personer som lever och verkar i Sverige utan att vara korrekt registrerade, eller utan rätt att vistas här. Begreppet är bredare än ”utan uppehållstillstånd”.
Avlägsnandebeslut
Samlingsnamn för beslut om avvisning eller utvisning. Ett beslut som vunnit laga kraft kan verkställas.
Återvändandeärende
Migrationsverkets ärende för att genomföra ett avlägsnandebeslut. Kan vara aktivt eller vilande.
Samordningsnummer
Identitetsbeteckning för personer som inte är folkbokförda men behöver kunna identifieras hos myndigheter. Säger inget i sig om rätten att vistas i landet.
Person utan rätt att vistas ≠ flykting eller asylsökande
Juridiska kategorier hålls isär. En asylsökande har rätt att vistas i landet under prövningen. Bara en del av dem som lämnar landet med avlägsnandebeslut är tidigare asylsökande.

Vanliga frågor

Hur många personer vistas i Sverige utan rätt att stanna?
Det finns inget exakt känt totalantal. Skatteverket uppskattar att cirka 22 400 personer har känd vistelse men saknar rätt att vistas här, medan ytterligare cirka 30 000 har en vistelse eller ett rättsläge som inte är fullt känt. De måtten mäter olika saker och kan inte summeras.
Betyder 110 000–185 000 att så många är här olagligt?
Nej. Det intervallet är Skatteverkets bredare uppskattning av andra relevanta personkretsar utan svensk identitetsbeteckning. I gruppen ingår även personer med full rätt att vistas i Sverige.
Vad kostar det?
Det finns ingen offentlig heltäckande nationell nettokostnad. Migrationsverkets återvändandeverksamhet kostade 401,6 mkr 2025, återvändandecenter 257,2 mkr (delvis samma personalkostnader) och förvarsverksamheten 1 366,3 mkr. Posterna mäter olika saker och får inte adderas.
Är alla som ska lämna landet tidigare asylsökande?
Nej. Migrationsverket anger att tidigare asylsökande stod för cirka 45 procent av samtliga konstaterade utresor med avlägsnandebeslut under 2025. Övriga fall avser andra utlänningsrättsliga kategorier.

Primärkällor

Frågan sidan besvarar

Hur stort är gapet mellan lagakraftvunna avlägsnandebeslut och faktiskt genomförd verkställighet — och vad orsakar det?

Snabb överblick

Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan

Lagakraftvunna beslut 2023

≈ 12 800

Migrationsverket årsredovisning 2023 — nämnare: nya avlägsnandebeslut som vunnit laga kraft under kalenderåret.

Verkställda utresor 2023

≈ 6 400

Migrationsverket + Polisen — täljare: självmant, assisterat och tvångsvis under samma år (kan avse äldre beslut).

Kalenderårsgap 2023

≈ 50 %

Grovt flödesmått: beslut som inte matchas av verkställighet samma år. Beslut och verkställighet är olika kohorter.

Avvikna 2023

≈ 3 900

Migrationsverket — personer som lämnat mottagningssystemet utan känd utresa. Inte alla har lämnat landet.

Öppna återvändandeärenden

≈ 30 000

Bestånd hos Polismyndigheten/Migrationsverket sammantaget, senaste redovisning 2024. Beståndsmått, ej årsflöde.

Tvångsvisa 2023

≈ 25 %

Polismyndighetens andel av totala verkställigheter. Övriga är självmant/assisterat via Migrationsverket.

Återreseförbud (standard)

4 år

Utlänningslag 12 kap. 15 a §. Kan förlängas eller upphävas beroende på ärende.

Riksrevisionens granskning

2020:7

RiR 2020:7 — Återvändandeverksamheten: systemsvagheter i tid, samordning och uppföljning.

Vad visar statistiken?

Objektiva observationer — inte tolkningar

  • Sidan mäter skillnaden mellan (a) nya lagakraftvunna avlägsnandebeslut som per kalenderår ska verkställas och (b) faktiskt registrerade utresor samma år — självmant, assisterat eller tvångsvis. Ett årsgap är därför ett flödesmått, inte en kohortuppföljning. Verkställigheterna 2023 kan avse beslut från 2021 eller tidigare.
  • Alla ännu ej verkställda beslut är inte likvärdiga. Kategorierna omfattar ärenden inom frivillig avresefrist, praktiskt genomförbara ärenden hos Polisen, inhiberade ärenden efter ny prövning, ärenden med fastställda verkställighetshinder, personer som inte kan lokaliseras samt Dublinärenden med tidsfrister.
  • Statistikens nämnare styr tolkningen. Ett verkställighetsgap kan beräknas mot: alla lagakraftvunna beslut ett år, samtliga öppna ärenden i bestånd, ärenden som blivit verkställighetsbara, personer som lämnat, eller en kohort som följts över tid. Måtten ger olika bild och blandas ofta i den offentliga debatten.
  • Verkställighet fördelas mellan tre spår: självmant återvändande (Migrationsverket ansvarar under frivillig avresefrist), assisterat återvändande (t.ex. via ERRIN/IOM med reseersättning), och tvångsvis verkställighet (Polismyndigheten, efter överlämning). Polisen ansvarar också för att lokalisera avvikna.
  • Riksrevisionen (RiR 2020:7) identifierade fyra strukturella orsaker till gapet: långa handläggningstider mellan beslut och verkställighet, svag samordning mellan Migrationsverket och Polisen, problem med identitet och resehandlingar, samt begränsat återtagandesamarbete med vissa ursprungsländer.

Metodnot
Sidan bygger på tre statistiksystem: (1) Migrationsverkets ärendehanteringssystem, som räknar beslut, öppna ärenden och självmanta/assisterade utresor; (2) Polismyndighetens IPS/Rakel-system för polisöverlämnade ärenden och tvångsvisa verkställigheter; (3) Eurostat, som samlar in EU-jämförbar återvändandestatistik (order-to-leave-issued vs returned). Systemen räknar delvis olika enheter: Migrationsverket räknar ärenden och personer, Polisen ärenden med olika prioritetsklasser, Eurostat aggregerar per person. Ett kalenderårsgap är ett grovt flödesmått — beslutet kan komma från tidigare år, och en person kan finnas i statistiken både som beslut och som öppet ärende. Kohortmått (t.ex. andel av 2018 års lagakraftvunna beslut som verkställts inom 5 år) ger mer rättvisande bild men publiceras sällan. Ett icke verkställt beslut vid ett mättillfälle betyder inte att det aldrig kommer att verkställas — vissa verkställs år senare, andra preskriberas efter 4 år, andra får uppehållstillstånd genom ny prövning.

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

Verkställighet
Den faktiska genomförandet av ett avlägsnandebeslut — att personen lämnar Sverige. Kan ske självmant, assisterat eller genom tvång. Registreras när utresan är dokumenterad eller polisen bekräftar överlämning vid gränsen.
Verkställighetsbart beslut
Ett beslut som vunnit laga kraft och där inga inhibitioner eller verkställighetshinder föreligger. Skiljs från beslut som ännu överklagas eller där prövning pågår.
Lagakraftvunnet beslut
Ett beslut som inte längre kan överklagas — antingen för att överklagandetiden gått ut eller för att sista instans (Migrationsöverdomstolen) avgjort ärendet. Först då kan verkställighetsprocessen inledas.
Avvisning
Avlägsnandebeslut som fattas när personen ansökt om men inte fått uppehållstillstånd och inte tidigare varit bosatt i Sverige. Beslutas av Migrationsverket enligt 8 kap. utlänningslagen.
Utvisning
Avlägsnandebeslut för person som antingen haft uppehållstillstånd (t.ex. efter brott) eller vistats i landet en tid. Beslutas av Migrationsverket eller — vid brott — av allmän domstol.
Självmant återvändande
Utresa som personen genomför på eget initiativ under frivillig avresefrist (normalt 2–4 veckor). Migrationsverket ansvarar för planering och kan bevilja reseersättning.
Assisterat återvändande
Självmant återvändande med hjälp av internationell organisation (IOM, ERRIN) eller Migrationsverket — praktiskt stöd, reseersättning, återintegrationsbidrag i ursprungslandet.
Tvångsvis verkställighet
Verkställighet som Polismyndigheten genomför efter överlämning från Migrationsverket. Kan innefatta förvar, eskort och direktresa. Utgör cirka 20–30 % av verkställigheterna.
Polisöverlämnat ärende
Ärende där Migrationsverket överlämnat verkställigheten till Polismyndigheten — antingen för att personen avvikit, håller sig undan eller för att tvångsvis verkställighet krävs.
Preskription
Ett avlägsnandebeslut preskriberas 4 år efter att det vunnit laga kraft om det inte verkställts. Personen kan då ansöka om uppehållstillstånd på nytt utan att tidigare beslut hindrar.
Verkställighetshinder
Rättsligt eller praktiskt hinder mot verkställighet — t.ex. medicinska hinder (12 kap. 18 § UtlL), risk för dödsstraff/tortyr, eller att ursprungslandet inte tar emot medborgare. Kan vara tillfälligt eller varaktigt.
Inhibition
Beslut om att tillfälligt stoppa en verkställighet, oftast i väntan på ny prövning. Kan fattas av Migrationsverket, migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen.
Återreseförbud
Förbud att återvända till Schengenområdet under en bestämd tid. Standardtid vid utebliven självmant utresa är 4 år, men det kan förlängas till 5–10 år vid brott.
Dublinärende
Asylärende där ett annat EU-land är ansvarigt enligt Dublinförordningen. Överföring ska ske inom 6 månader från beslut — annars övertar Sverige ansvaret.
Förvar
Frihetsberövande enligt 10 kap. utlänningslagen för att säkra verkställighet, identitet eller undanröja avvikanderisk. Får normalt pågå högst 2 månader men kan förlängas.
Avvikna
Personer som lämnat mottagningssystemet utan känd utresa och som inte längre kan lokaliseras av Migrationsverket. Ärendet överlämnas då till Polisen. Att en person avvikit betyder inte automatiskt att personen lämnat Sverige.
Öppet återvändandeärende
Bestånd av verkställighetsärenden som ännu inte avslutats — antingen genom faktisk utresa, preskription eller nytt uppehållstillstånd. Beståndsmått, ej årsflöde.
Beslut vs. person
Ett beslut, ett ärende och en person är inte samma statistiska enhet. Samma person kan omfattas av flera beslut (t.ex. avvisning + återreseförbud), och ett ärende kan omfatta flera personer (familj).
Kohort
Grupp med gemensam startpunkt (t.ex. alla lagakraftvunna beslut ett visst år). Kohortmått följer gruppen framåt i tiden — mer rättvisande än kalenderårsjämförelser.

Primärkällor

Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan

6

myndigheter/institutioner

5

rapporter & studier

3

primärdataset

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet

Ett avlägsnandebeslut som vunnit laga kraft och där inga inhibitioner eller verkställighetshinder föreligger. Det innebär att Migrationsverket eller Polisen faktiskt kan börja arbeta med utresan — inte att den kan ske omedelbart. Vissa ärenden går snabbt (identifierad person, samarbetande ursprungsland), andra kan ta år.

Relaterade ämnen

Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

Rättelser för denna sida

  • Verkställighetsgapet uppdaterat med detaljerade återflöden

    Sidan /verkstallighetsgapet bygger nu på mer granulär statistik över självmant återvändande, verkställda beslut och ärenden överlämnade till Polisen, med uppdaterade hänvisningar till Migrationsverket och Polisen.

Alla rättelser på Sverigefakta
Rapportera fel på sidanStöd Sverigefakta
Dela sidan:XFacebookReddit
Citera den här sidan

Innehåll och egna beräkningar är CC BY 4.0. Citera gärna även primärkällan.

APA 7
Sverigefakta.com. (2026). Sverigefakta. Hämtad 2026-08-15 från https://sverigefakta.com/verkstallighetsgapet
Harvard
Sverigefakta.com (2026) Sverigefakta. Tillgänglig via: https://sverigefakta.com/verkstallighetsgapet (Hämtad: 2026-08-15).
Enkel webbcitering
Sverigefakta.com, ”Sverigefakta”, https://sverigefakta.com/verkstallighetsgapet (hämtad 2026-08-15).
BibTeX
@misc{sverigefakta_2026_verkstallighetsgapet,
  author       = {Sverigefakta.com},
  title        = {Sverigefakta},
  year         = {2026},
  howpublished = {\url{https://sverigefakta.com/verkstallighetsgapet}},
  note         = {Dataset v2026.2, hämtad 2026-08-15}
}
Permanent länk
https://sverigefakta.com/verkstallighetsgapet
Fler citeringsformat och regler