Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA.com

Senast uppdaterad: Se ändringslogg

Pedagogiskt verktyg · Skattetrycket

Vart går dina pengar?

Ange din månadslön så visar vi hur stor del som blir skatt — och hur de offentliga utgifterna fördelas i genomsnitt. Tänk på det som en proportionsräknare, inte ett kvitto.

kr/mån

Endast tjänsteinkomst, inga avdrag utöver standard. Schablon.

Perspektiv
Vy
Bruttolön
38 000 kr
per månad
Inkomstskatt
9 087 kr
ca per månad
Arbetsgivaravgift
11 940 kr
31.42 %
Total lönekostnad
49 940 kr
42.1 % effektiv skatt

Skatt är inte öronmärkt

Beloppen nedan visar inte att just dina kronor går till respektive område. De visar hur de offentliga utgifterna i Sverige fördelas i genomsnitt — så att du kan se din skatt i samma proportioner. Det är en pedagogisk approximation, inte en revision.

  • Arbetsgivaravgiften (31,42 %) innehåller ålderspensionsavgift (10,21 %) som är förmånsgrundande — den räknas här som skatt eftersom den är obligatorisk, men den bygger också din framtida pension.
  • ”Statsbidrag till kommun/region” är en transferering inom offentlig sektor. Den syns i statsbudgeten och används sedan i regioner/kommuner — den totala offentliga utgiften dubbelräknas inte i BNP, men här visas den som en egen post för transparens.

Så fördelas din skattekrona

2025 · kronor per månad · Sverige

Hur dina 9 087 kr/mån fördelas i samma proportion som hela den offentliga sektorn.

Så fördelas din skattekrona: Kronor per månad går från 2 576 (Vård & omsorg) till 53 (Migration & integration) — ned 2 523 kronor per månad. Fullständiga värden finns i datatabellen nedan (2025, Sverige).

Så fördelas din skattekrona · kronor per månad · 2025 · Sverige
UtgiftsområdeKronor per månadAndel
Vård & omsorg2 576 kr28.3 %
Skola & utbildning1 358 kr14.9 %
Socialförsäkring & pensioner1 317 kr14.5 %
Övrigt812 kr8.9 %
Infrastruktur & transport604 kr6.6 %
Statsbidrag till kommun/region (transferering)553 kr6.1 %
Försvar & krisberedskap442 kr4.9 %
Arbetsmarknad293 kr3.2 %
Rättsväsende260 kr2.9 %
Förvaltning & administration237 kr2.6 %
Internationellt bistånd173 kr1.9 %
Avgift till EU168 kr1.9 %
Kultur & fritid149 kr1.6 %
Räntor på statsskulden91 kr1.0 %
Migration & integration53 kr0.6 %

Metod: Din beräknade månatliga skatt fördelas i samma proportioner som den offentliga sektorns faktiska utgifter (stat, region och kommun). Beräkningen är en proportionell fördelning, inte en öronmärkning av just dina skattekronor.

Källa: ESV — Statsbudgetens utfall (hämtad 2026-07-27) · SCB — Offentliga sektorns utgifter (COFOG) (hämtad 2026-07-27)

  • Vård & omsorg2 576 kr28.3 %
  • Skola & utbildning1 358 kr14.9 %
  • Socialförsäkring & pensioner1 317 kr14.5 %
  • Övrigt812 kr8.9 %
  • Infrastruktur & transport604 kr6.6 %
  • Statsbidrag till kommun/region (transferering)553 kr6.1 %
  • Försvar & krisberedskap442 kr4.9 %
  • Arbetsmarknad293 kr3.2 %
  • Rättsväsende260 kr2.9 %
  • Förvaltning & administration237 kr2.6 %
  • Internationellt bistånd173 kr1.9 %
  • Avgift till EU168 kr1.9 %
  • Kultur & fritid149 kr1.6 %
  • Räntor på statsskulden91 kr1.0 %
  • Migration & integration53 kr0.6 %

Källor och version

Fokus

Vad av din skatt går till migration & integration?

kr/mån

Migration & integration kan räknas smalt (statsbudgetens UO8 + UO13) eller brett (med schabloniserad kommunal nettokostnad enligt Ruist). Här visar vi båda utfall av din totala skattebörda (inkomstskatt + arbetsgivaravgift).

Smal definition (budget)
147 kr
19 mdr/år · ≈ 0.7 % av offentliga utgifter
UO8 Migration (13,5 mdr) + UO13 Integration & jämställdhet (5,9 mdr), Prop. 2025/26:1.
Bred definition (Ruist)
557 kr
Spann: 425 kr–696 kr · 55–90 mdr/år
Budget + schabloniserad kommunal/regional nettokostnad per mottagen (Ruist ESO 2018:3).
Den breda posten är ett räkneexempel, inte en revision. Ruist-schablonen bygger på antaganden om stock, ålder och sysselsättning — spannet 55–90 mdr/år illustrerar osäkerheten.

Källor: Ruist ESO 2018:3, Prop. 2025/26:1 UO8/UO13, Migrationsverket, SKR. Läs helhetsbilden →

Läs vidare

Skattetrycket — vad får vi för pengarna? →

Sveriges skattekvot i internationell jämförelse, makrokontext och utfall.

Metod

Så räknar vi →

Antaganden, källor och vad datan inte säger. Allt är schabloner — verklig skatt varierar med kommun, ålder och avdrag.

Frågan sidan besvarar

Vart går skattepengarna — och hur fördelas de mellan stat, kommun och region?

Snabb överblick

Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan

Statsbudget 2026

≈ 1 400 mdkr

Prop. 2025/26:1 — statens totala utgifter på 27 utgiftsområden.

Kommunernas verksamhet

≈ 900 mdkr

SKR Ekonomirapporten 2025 — löpande verksamhetskostnader netto.

Regionernas verksamhet

≈ 470 mdkr

SKR — främst hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik.

Andel av utgifter → transfereringar

≈ 55 %

Pension, sjukförsäkring, bidrag — hushållens direkta inkomstförstärkning.

Andel → offentlig konsumtion

≈ 27 %

Löner och drift i vård, skola, omsorg, försvar, rättsväsende (SCB Nationalräkenskaperna).

Andel → offentliga investeringar

≈ 5 %

Vägar, järnväg, sjukhus, skolbyggnader, försvarsmateriel.

Riktade statsbidrag till kommunsektorn

≈ 250 mdkr

Öronmärkta bidrag utöver de generella statsbidragen.

Kommunernas andel av offentliga utgifter

≈ 32 %

Kommun + region tillsammans ≈ 50 % av totala offentliga utgifter.

Vad visar statistiken?

Objektiva observationer — inte tolkningar

  • Offentlig sektor i Sverige består av tre nivåer: stat (utgiftsområden i statsbudgeten), 21 regioner (huvudsakligen sjukvård) och 290 kommuner (skola, omsorg, socialtjänst, teknisk verksamhet). Cirka hälften av alla offentliga utgifter passerar kommun- eller regionnivå.
  • Ungefär 55 % av offentliga utgifter är transfereringar till hushåll (pension, sjukförsäkring, ekonomiskt bistånd) — pengarna når medborgaren direkt. Resten (~45 %) är offentlig konsumtion och investering — pengarna används för att köpa arbete, tjänster och kapitalvaror.
  • Samma krona kan passera flera nivåer. Ett statligt bidrag till kommunerna räknas som en utgift i statsbudgeten och sedan som en intäkt i kommunbudgeten; nettoutgiften för offentlig sektor är bara den faktiska tjänsteproduktionen. Bruttosiffror från olika budgetar får därför inte summeras rakt av.
  • Ett stort utgiftsområde är inte automatiskt en hög kostnad per invånare. Hälso- och sjukvård (~475 mdkr) fördelas på 10,6 miljoner invånare ≈ 45 000 kr per person och år; migration (~15 mdkr, UO8 2026) blir ≈ 1 400 kr per person.
  • Riktade statsbidrag har vuxit kraftigt sedan 2010. SKR och Riksrevisionen har flera gånger kritiserat systemet för att skapa administrativ overhead och göra kommunernas ekonomi svårare att planera.

Metodnot
Sidan använder tre olika bokföringsprinciper: (1) statsbudget enligt utgiftsområden, publicerad av Finansdepartementet varje höst (BP) och vår (VÅP); (2) kommuner och regioner enligt SCB Räkenskapssammandrag (RS/RSR) och SKR:s Ekonomirapport; (3) aggregerad offentlig sektor enligt SCB Nationalräkenskaperna (ENS 2010). De tre källorna ger inte samma totalsumma — statsbudgeten är kassamässig, nationalräkenskaperna är bokföringsmässiga (periodiserade). Vid jämförelser mellan år ska hänsyn tas till inflation (fasta priser) och till att utgiftsområden har flyttats mellan departement och myndigheter (bl.a. UO8 2016–2017, UO25 kommunbidragen). Kalkylatorn på sidan visar genomsnittsproportioner — enskilda skattekronor är inte öronmärkta.

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

Statsbudget
Statens årliga inkomst- och utgiftsplan, beslutad av riksdagen i december. Delas in i 27 utgiftsområden (UO1–UO27). Publiceras som Budgetpropositionen på hösten och Vårändringsbudgeten på våren.
Utgiftsområde
Grupp av anslag under en gemensam politikområdesrubrik (t.ex. UO6 Försvar, UO9 Hälsovård, UO16 Utbildning). Ramen sätter riksdagen; regeringen fördelar inom ramen.
Anslag
Belopp öronmärkt för ett specifikt ändamål inom ett utgiftsområde. Kan vara ramanslag (oanvänt återförs), obetecknat eller förslagsanslag.
Offentlig konsumtion
Värdet av tjänster som offentlig sektor producerar och konsumerar själv — främst löner för anställda i vård, skola, omsorg, försvar, rättsväsende. ≈ 27 % av offentliga utgifter.
Offentlig investering
Utgifter för varaktiga tillgångar: vägar, järnväg, sjukhus, skolbyggnader, försvarsmateriel, IT-system med livslängd > 1 år. ≈ 5 % av offentliga utgifter.
Transferering
Överföring av pengar utan motprestation: pension, sjukersättning, barnbidrag, bostadsbidrag, ekonomiskt bistånd, etableringsersättning, a-kassa. ≈ 55 % av offentliga utgifter — den enskilt största posten.
Kommunal verksamhet
De 290 kommunernas obligatoriska och frivilliga åtaganden: förskola, grundskola, gymnasium, äldreomsorg, LSS, socialtjänst, plan- och byggnadsverksamhet, kultur, fritid, teknisk försörjning. Regleras i kommunallagen och sektorslagar.
Region
De 21 regionerna (tidigare landsting). Ansvarar främst för hälso- och sjukvård, tandvård för barn/unga, regional kollektivtrafik och regional utveckling. Finansieras via regionskatt + statsbidrag.
Statsbidrag
Överföring från stat till kommun eller region. Två huvudtyper: generella (fri disposition) och riktade (öronmärkta för specifikt ändamål).
Generellt statsbidrag
Bidrag utan öronmärkning som ingår i det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Fördelas via inkomstutjämning, kostnadsutjämning och regleringsbidrag/-avgift. Kommunen får själv besluta hur pengarna används.
Riktat statsbidrag
Bidrag som får användas endast för specifikt ändamål (t.ex. läslyft, äldreomsorgsatsning). Kräver ofta ansökan och återrapportering. Har vuxit kraftigt sedan 2010.
Offentlig sektor
Stat + kommuner + regioner + AP-fonder + offentliga socialförsäkringar. I nationalräkenskaperna även offentligt ägda företag som producerar icke-marknadsmässiga tjänster.
Nettoutgift
Utgift efter att specialdestinerade intäkter (avgifter, statsbidrag) räknats av. Används i kommunala räkenskaper för att visa vad som finansieras via skatt.
Bruttoutgift
Total utgift före avdrag av intäkter. Används i statsbudgeten. Summering av bruttoutgifter över nivåer ger dubbelräkning eftersom samma krona kan vara utgift för stat och intäkt för kommun.

Primärkällor

Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan

6

myndigheter/institutioner

5

rapporter & studier

4

primärdataset

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet

Tre skäl: (1) statsbidrag räknas både som statlig utgift och som kommunintäkt — nationalräkenskaperna konsoliderar bort dubbelräkningen; (2) statsbudgeten är kassamässig medan nationalräkenskaperna är periodiserade; (3) offentliga bolag ingår i nationalräkenskaperna men inte i statsbudgeten. Skillnaden är cirka 200–300 mdkr per år.

Relaterade ämnen

Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

Rättelser för denna sida

  • Hreflang-dubbletter borttagna på /vart-gar-pengarna

    Sidan /vart-gar-pengarna och dess EN-spegel hade manuella hreflang-taggar i head() som dubblerades av den centrala HreflangAlternates-injektorn. De manuella raderna är borttagna så att endast den centrala källan återstår.

  • Arkivlänkar ersatta med direktlänkar

    web.archive.org-wrappade källlänkar på /vart-gar-pengarna (MigrationFokusRad), /energipriser och /integration-over-tid har bytts till raka URL:er till respektive myndighet, rapport eller databas.

  • Migration & integration — smal budgetpost justerad till 19 mdr

    Fokusraden på /vart-gar-pengarna angav tidigare 21 mdr för statsbudgetens UO8 Migration + UO13 Integration & jämställdhet. Justering mot Budgetpropositionen 2025/26:1 ger 13,5 + 5,9 = 19,4 mdr; avrundat till 19 mdr i komponenten.

Alla rättelser på Sverigefakta
Rapportera fel på sidanStöd Sverigefakta
Dela sidan:XFacebookReddit
Citera den här sidan

Innehåll och egna beräkningar är CC BY 4.0. Citera gärna även primärkällan.

APA 7
Sverigefakta.com. (2026). Sverigefakta. Hämtad 2026-08-14 från https://sverigefakta.com/vart-gar-pengarna
Harvard
Sverigefakta.com (2026) Sverigefakta. Tillgänglig via: https://sverigefakta.com/vart-gar-pengarna (Hämtad: 2026-08-14).
Enkel webbcitering
Sverigefakta.com, ”Sverigefakta”, https://sverigefakta.com/vart-gar-pengarna (hämtad 2026-08-14).
BibTeX
@misc{sverigefakta_2026_vartgarpengarna,
  author       = {Sverigefakta.com},
  title        = {Sverigefakta},
  year         = {2026},
  howpublished = {\url{https://sverigefakta.com/vart-gar-pengarna}},
  note         = {Dataset v2026.2, hämtad 2026-08-14}
}
Permanent länk
https://sverigefakta.com/vart-gar-pengarna
Fler citeringsformat och regler