Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA.com

Parallellsamhälle · indikatorer

Parallellsamhälle

Fyra indikatorer som tillsammans tecknar en bild av framväxande parallella samhällsstrukturer: polisens lägesbild över utsatta områden, hedersrelaterade ärenden hos NGO:er, ärenden om barn bortförda utomlands (Länsstyrelsens nationella kompetensteam) och indragna statsbidrag hos MUCF.

Källor: Polisen, TRIS (NGO), Origo (NGO), Länsstyrelsen Östergötland, MUCF.

Senast uppdaterad: Se ändringslogg

FaktasidaKällor kontrollerade
Så mäter viDefinitioner →

Utsatta områden 2015–2025

Polisens nationella lägesbilder, verifierade mot respektive rapport.

Metodbrott 2025: I 2025 års nationella lägesbild togs kategorin riskområde bort. Åren 2015–2023 redovisas i tre kategorier (särskilt utsatt, riskområde, utsatt), 2025 i två (särskilt utsatta och övriga utsatta områden). Totalerna kan jämföras, men kategorierna kan inte följas rakt över metodbrottet.

2015

Särskilt utsatt
15
Riskområde
6
Utsatt
32
Totalt
53

2017

Särskilt utsatt
23
Riskområde
6
Utsatt
32
Totalt
61

2019

Särskilt utsatt
22
Riskområde
10
Utsatt
28
Totalt
60

2021

Särskilt utsatt
19
Riskområde
14
Utsatt
28
Totalt
61

2023

Särskilt utsatt
17
Riskområde
15
Utsatt
27
Totalt
59

2025

Särskilt utsatt
19
Riskområde
Ej längre kategori
Utsatt
46(övriga utsatta)
Totalt
65

Hedersrelaterade ärenden

TRIS och Origo rapporterar ärendevolym. Ökningen kan bero på faktisk ökning eller högre anmälningsbenägenhet.

2015

TRIS
412
Origo
290

2018

TRIS
612
Origo
510

2020

TRIS
738
Origo
620

2022

TRIS
891
Origo
740

2024

TRIS
980
Origo
810

Barn bortförda utomlands — heder

Ärenden till Länsstyrelsens nationella kompetensteam om barn (främst flickor) som förts utomlands, ofta med misstanke om barn- eller tvångsäktenskap. Ej Skolverkets skolregisterstatistik.

2018

Antal
612

2020

Antal
538

2022

Antal
705

2024

Antal
780

MUCF — indragna statsbidrag (demokratikriterier)

Antal beslut + total summa SEK som dragits in eller nekats p.g.a. demokratikriterier.

2019

Antal
8
Summa
12,5 mkr

2020

Antal
11
Summa
18,3 mkr

2022

Antal
15
Summa
22,7 mkr

2024

Antal
19
Summa
28,4 mkr

Metod & vad datan inte säger

  • • Utsatta områden: Polisens lägesbild bygger på lokal polisiär bedömning, inte enskilda mätvärden. 2025-raden avser Polisens uppdatering juni 2025.
  • • TRIS & Origo: NGO:er, inte myndigheter. Serien speglar mottagna ärenden — inte polisanmälningar eller lagförda brott. Ökningen kan bero på faktisk ökning eller ökad kännedom om stödet.
  • • Barn bortförda utomlands: Länsstyrelsens nationella kompetensteam. Skolregisterdata från Skolverket avser andra typer av frånvaro och används inte här.
  • • MUCF: Antal beslut och summor rör indragna/nekade statsbidrag på demokratikriterier. Speglar inte hela bidragssystemet.
  • • Mörkertal: Hedersrelaterat våld är underrapporterat. Talen bör läsas som riktning och storleksordning.

Primärkällor

Frågan sidan besvarar

Vad är ett utsatt område och vad menas med parallellsamhälle — och vad kan siffrorna faktiskt visa?

Vad visar statistiken?

Objektiva observationer — inte tolkningar

  • Antal områden per kategori vid varje publiceringstillfälle — inte en årlig mätning.
  • Befolkning och kommuner som berörs enligt Polisens beskrivning i respektive Lägesbild.
  • Att socioekonomiska indikatorer (inkomst, utbildning, sysselsättning) i genomsnitt är sämre i klassificerade områden — men inte ensamma avgör klassificeringen.
  • Att kriminalitetsindikatorer (skjutningar, sprängningar, vittnesvägran, öppen narkotikahandel) förekommer oftare — men även dessa vägs samman i en helhetsbedömning.
  • Att valdeltagandet är lägre i klassificerade områden, ofta 15–25 procentenheter under riksgenomsnittet.
  • Att kategorilistan inte är en mekanisk poängmodell — den bygger på lokal polisiär bedömning där problembilden beskrivs kvalitativt.
  • Att ”parallellsamhälle” är ett bredare begrepp än ”utsatt område” och inte används formellt av Polismyndigheten som klassificering.

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

Utsatt område
Geografiskt avgränsat område där socioekonomiska förutsättningar är låga och kriminella har inflytande på lokalsamhället. Definitionen bygger på lokal polisiär bedömning av bl.a. öppen narkotikahandel, våldshandlingar, hot mot vittnen och svårigheter för myndigheter att verka.Källa: Polismyndigheten — Kriminell påverkan i lokalsamhället (Lägesbild 2015/2017/2019/2021/2023/2025).
Riskområde
Kategori som fanns i Lägesbild 2015–2023 och beskrev områden mellan ”utsatt” och ”särskilt utsatt”. Slopades i Lägesbild 2025 — områdena bedöms nu som antingen ”utsatta” eller ”särskilt utsatta”. Tidsserien är därför inte strikt jämförbar över 2025.Källa: Polismyndigheten — Lägesbild 2025 (metodavsnitt).
Särskilt utsatt område
Utsatt område med särskilt allvarlig problembild: parallella maktstrukturer, våld och hot som gör det svårt eller omöjligt för polisen att fullfölja sitt uppdrag utan förstärkt insats, samt en utbredd ovilja att delta i rättsprocessen.Källa: Polismyndigheten — Lägesbild 2023 och 2025.
Samlad polisiär bedömning
Klassificeringen görs av lokal polis efter en helhetsbedömning av flera indikatorer — inte enligt en offentlig poängmodell där X poäng ger en viss kategori. Kriterierna är beskrivna kvalitativt i Lägesbild-rapporternas metodavsnitt.Källa: Polismyndigheten — Lägesbild 2023, kapitel 2.
Parallell samhällsstruktur
Situation där en del av befolkningen i praktiken lever under andra normer, institutioner eller lagar än landets formella. Kan omfatta informella domstolar, släkt- eller klanbaserad konfliktlösning, ekonomi utanför det formella systemet och kontroll över individers val i familj, äktenskap och yttrande.Källa: SOU 2020:46; Sernhede/Guttormsen 2017.
Informellt normsystem
Regler och sanktioner som upprätthålls socialt — genom skvaller, uteslutning, hot eller våld — utan stöd i lag. Kan sammanfalla med parallella samhällsstrukturer men förekommer även i miljöer som inte klassas som utsatta områden.Källa: Länsstyrelsen Östergötland; Brå 2019:12.
Släkt- och klanbaserad påverkan
Situation där enskilda släkter eller klaner har betydande inflytande över konfliktlösning, ekonomi eller lokal makt, ibland i strid med rättsstatens normer. Fenomenet är dokumenterat i utsatta områden men förekommer också utan koppling till dessa listor.Källa: Polismyndigheten NOA — Kriminella nätverk 2019/2024; Brå 2023:13.
Kriminell påverkan
Kriminella aktörers förmåga att påverka lokalsamhället — genom hot mot boende, näringsidkare, offentliganställda och vittnen, kontroll av offentlig miljö och begränsning av myndighetsutövning. Är den centrala variabeln i Polismyndighetens klassificering.Källa: Polismyndigheten — Lägesbild 2023, kapitel 3.
Myndighetsnärvaro
I vilken grad kommun, region och stat kan bedriva ordinarie verksamhet i området — skola, socialtjänst, hemtjänst, kollektivtrafik, räddningstjänst, akutsjukvård — utan förstärkt skydd eller inställda insatser.Källa: Polismyndigheten — Lägesbild 2023; kommunala lägesbilder.
Segregation vs parallellsamhälle
Segregation är den observerbara rumsliga eller sociala åtskillnaden mellan grupper (mätt på inkomst, utbildning, ursprung). Parallellsamhälle beskriver att en del av befolkningen faktiskt lever efter andra normer och institutioner. Segregation kan finnas utan parallellsamhälle och omvänt.Källa: Delegationen mot segregation — Kunskapsöversikt 2020.

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet

Ett geografiskt avgränsat område där socioekonomiska förutsättningar är låga och kriminella har inflytande på lokalsamhället. Klassificeringen görs av Polismyndigheten i den återkommande Lägesbilden och bygger på lokal polisiär bedömning — inte på en offentlig poängmodell där en viss statistik ger en viss kategori.

Relaterade ämnen

Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

Rapportera fel på sidanStöd Sverigefakta
Dela sidan:XFacebookReddit
Citera den här sidan

Innehåll och egna beräkningar är CC BY 4.0. Citera gärna även primärkällan.

APA 7
Sverigefakta.com. (2026). Sverigefakta. Hämtad 2026-08-15 från https://sverigefakta.com/parallellsamhalle
Harvard
Sverigefakta.com (2026) Sverigefakta. Tillgänglig via: https://sverigefakta.com/parallellsamhalle (Hämtad: 2026-08-15).
Enkel webbcitering
Sverigefakta.com, ”Sverigefakta”, https://sverigefakta.com/parallellsamhalle (hämtad 2026-08-15).
BibTeX
@misc{sverigefakta_2026_parallellsamhalle,
  author       = {Sverigefakta.com},
  title        = {Sverigefakta},
  year         = {2026},
  howpublished = {\url{https://sverigefakta.com/parallellsamhalle}},
  note         = {Dataset v2026.2, hämtad 2026-08-15}
}
Permanent länk
https://sverigefakta.com/parallellsamhalle
Fler citeringsformat och regler