Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA.com
Hederskultur och kvinnors rättigheter i Sverige
Vad hände med Sverige?

Kvinnors trygghet

Hederskultur och kvinnors rättigheter i Sverige

Hederskultur är inte en åsikt — det är ett mönster av kollektiv kontroll, könssegregering och våld som svensk forskning har dokumenterat i tre decennier. De mest citerade svenska kartläggningarna (Stockholm 2018, Göteborg 2017, Uppsala 2018) pekar på att 10–20 % av flickorna i undersökta områden lever med tydliga hedersnormer. Schlytters skattning — att uppemot 240 000 unga i Sverige lever under någon form av hedersrelaterad kontroll — är en forskaruppskattning, inte myndighetsstatistik.

Minnesbild

Forskning pekar på att uppemot 240 000 unga i Sverige lever under hedersrelaterad kontroll, och andelen 14–18-åringar med hedersrelaterade begränsningar i storstadsurval har nästan tredubblats på nio år.

2009

≈ 7 %

Ungdomsstyrelsen

2018

≈ 20 %

Jämy

Frågan sidan besvarar

Hur omfattande är hedersrelaterad kontroll och våld i Sverige — och vilka data finns?

Snabb överblick

Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan

Unga 3–25

≈ 240 000

Forskaruppskattning, Schlytter / Stockholms stad 2018

2009

≈ 7 %

Ungdomar 14–18 med hedersrelaterade begränsningar (storstadsurval)

2018

≈ 20 %

Jämy storstadsstudie — nästan tredubbling på nio år

År

2022

Hedersförtryck införs som eget brott i BrB

Årligen

100+

Anmälda hedersbrott sedan lagändringen (Brå, kort serie)

BrB

3 kap. 4 e §

Hedersförtryck — kontroll eller tvång mot flera närstående

Vad visar statistiken?

Objektiva observationer — inte tolkningar

  • Omfattning: ingen myndighet räknar hedersrelaterat våld systematiskt. Den mest citerade siffran, cirka 240 000 unga 3–25 år, är en forskaruppskattning från Astrid Schlytter för Stockholms stad (2018/2019).
  • Förändring över tid: två storstadsstudier (Ungdomsstyrelsen 2009 och Jämy 2018) pekar på att andelen 14–18-åringar med hedersrelaterade begränsningar steg från cirka 7 % till cirka 20 %. Det är två punktmätningar, inte en årlig serie.
  • Rättslig utveckling: Sverige införde hedersförtryck som egen brottsrubrik 2022. Brås statistik över anmälda hedersbrott är därför för kort för trendanalys.
  • Metodisk läsning: 'anmälda hedersbrott' är inte samma sak som 'bekräftade fall'. Kontroll och hot i hederskontext är sannolikt kraftigt underanmälda.

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

Hedersrelaterat våld
Våld, hot eller kontroll mot en person — vanligen en kvinna eller ung person — vars syfte är att försvara eller återupprätta familjens eller släktens heder. Kan omfatta partnerval, klädsel, umgänge, sexualitet och rörelsefrihet.Källa: Jämy, Socialstyrelsen, Nationella kompetensteamet hedersrelaterat våld.
Hedersförtryck (BrB 4 kap. 4 e §)
Brottsrubrik införd 2022. Gärningen innebär att någon upprepade gånger eller under en längre tid utövar ett allvarligt kontrollbehov eller tvång mot flera närstående, eller mot en närstående med anknytning till barn.Straffskala: fängelse i högst fyra år, eller sex år vid grovt brott.
Hedersrelaterade begränsningar (Jämy/Ungdomsstyrelsen)
Eleven får inte själv välja partner, klädsel eller umgänge, eller deltar inte i simning/sexualundervisning av familjeskäl kopplade till heder. Storstadsstudierna 2009 och 2018 mäter just denna begränsningskategori.Källa: Ungdomsstyrelsen 2009; Jämy 2018.
Schlytters uppskattning (240 000)
Forskaruppskattning av antalet unga 3–25 år i Sverige som lever i familjer där hedersnormer kan begränsa deras liv. Bygger på skolenkäter och expertbedömningar i Stockholms stad, extrapolerat till riket.Källa: Astrid Schlytter, Stockholms universitet / Stockholms stad. Inte ett myndighetsregister.
Anmälda hedersbrott (Brå)
Antal polisanmälningar som rubriceras som hedersförtryck eller annat hedersrelaterat brott. Serien startade 2022 och är därför för kort för att dra slutsatser om ökning eller minskning.
Underanmälan
Skattningen att endast en bråkdel av hedersrelaterat våld och kontroll når polis eller socialtjänst. Skam, rädsla, familjepress och osäkerhet om rättsskydd bidrar till mörkertal.Källa: Jämy, Nationella kompetensteamet, Socialstyrelsen.
Kollektiv kontroll
Begreppet i myndighetslitteraturen för att flera släktingar — inte enbart en enskild förövare — utövar kontroll över en persons liv, val och rörelsefrihet. Är centralt i BrB:s rubricering hedersförtryck och skiljer hedersvåld från annat närståendevåld.Källa: Jämy, Nationella kompetensteamet.
Barnäktenskap
Äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelse där minst en part är under 18 år. Sedan 2020 är barnäktenskap ett självständigt brott i Sverige (4 kap. 4 c § BrB) med fängelse i högst fyra år.Källa: Regeringens prop. 2019/20:131.
Tvångsäktenskap
Brott enligt 4 kap. 4 c § BrB där någon tvingas eller förmås att ingå äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelse. Straffet är fängelse i högst fyra år. Räknas separat från barnäktenskap även om de ofta överlappar.
Oskuldsnormer
Föreställningar om att en flickas/kvinnas 'oskuld' före äktenskap är familjens egendom och heder. Kan leda till kontroll av kläder, umgänge, sexualundervisning, virginitetstester eller så kallade hymenoperationer. Ingår som indikator i Jämys och Origos studier.Källa: Jämy, Origo, Socialstyrelsen.
Könsstympning av flickor och kvinnor
Ingrepp mot flickas eller kvinnas könsorgan av icke-medicinska skäl. Förbjudet i Sverige sedan 1982 (lag 1982:316). Socialstyrelsen uppskattade 2015 att cirka 38 000 flickor och kvinnor i Sverige kan ha varit utsatta, varav ~7 000 under 18 år — en modellerad skattning, inte ett register.Källa: Socialstyrelsen 2015 + lägesuppdatering 2022.
Konstaterat vs uppskattat
'Konstaterat' avser fall registrerade i brotts- eller vårdstatistik. 'Uppskattat' avser modellerade skattningar (t.ex. Schlytters 240 000 eller Socialstyrelsens 38 000). Uppskattningar har breda osäkerhetsintervall och ska inte redovisas som exakta värden.
Riskindikator
Enkätsvar eller myndighetsbedömning som pekar på ökad sannolikhet för hedersrelaterat våld — t.ex. bristande partnerval, ingen sexualundervisning, kontrollerad fritid. Riskindikatorer identifierar sårbarhet, inte konstaterade brott.

Så läser du detta

Data i sammanhang

Så läser du detta

Graferna nedan visar vad siffrorna säger — inte en tolkning. Där data pekar åt olika håll (t.ex. stabil tillit men växande otrygghet) visar vi båda serierna i stället för att välja en berättelse.

Andel 14–18-åringar i storstadsurval med hedersrelaterade begränsningar — två punktmätningar (2009, 2018). Ingen löpande nationell serie finns.
7*
20*
20092018
  • 2009*Ungdomsstyrelsen/Örebro universitet — ≈ 7 % 14–18-åringar med hedersrelaterade begränsningar (storstadsurval)
  • 2018*Jämy / Stockholm-Göteborg-Malmö-studierna — ≈ 20 % (storstadsurval)

Så läser du diagrammet

Definition

Tidslinjen visar andelen 14–18-åringar i storstadsurval med hedersrelaterade begränsningar 2009 och 2018. Mellanliggande år är interpolation, ej data.

Metod

Ungdomsstyrelsen 2009 och Jämy 2018 genomförde separata skolenkäter i Stockholms-, Göteborgs- och Malmöområdena. Metoderna skiljer sig delvis, så siffrorna bör läsas som två punktmätningar snarare än en identisk trend.

Vad diagrammet visar

  • Storstadsstudierna 2009 (≈ 7 %) och 2018 (≈ 20 %)
  • Att det inte finns någon årlig nationell mätning
  • Att lagändringen 2022 ännu inte gett tillräckligt lång serie för Brå-statistik

Begränsningar

  • Endast två mätningar, nio år isär.
  • Urval från storstadsregioner — kan inte generaliseras till hela landet.
  • Definitionen 'hedersrelaterade begränsningar' kan ha tolkats olika i de två studierna.

Där forskningen visar starka samband redovisas de med källhänvisning. Där läget är osäkert eller omtvistat framgår det. Sidan formulerar inga kausala slutsatser som går längre än underlaget stödjer.

Norden — samma metrik

Jämförbar nordisk mätning saknas — varken Norge, Danmark eller Finland publicerar motsvarande omfångsstudie.

Ingen jämförbar nordisk tidsserie finns publicerad för denna mätning. Se bildtexten ovan för detaljer.

Mänsklig konsekvens

Persona

En rektor på en högstadieskola i en storstadskommun.

  • Alla elever deltog i simundervisning och sex- och samlevnadsundervisning.
  • Friluftsdagar och idrottsevenemang planerades utan religiösa eller könsbaserade undantag.
  • Föräldrarmöten behandlade alla familjer som individuella, inte som kollektiv med grupprättigheter.

Nu

  • Föräldrar begär könsseparerade simtider eller ursäktar flickor från simning (Skolinspektionen, kvalitativ dokumentation).
  • Friluftsdagar omplaneras för halal-mat, bönetider och könsuppdelade grupper.
  • Flickor berättar att de inte får välja partner eller umgänge fritt — en hedersrelaterad begränsning som skolan inte alltid kan hantera.

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet

Nej. Det är en forskaruppskattning av Astrid Schlytter för Stockholms stad, även citerad av Nationella kompetensteamet. Den bygger på skolenkäter och expertbedömningar, inte på ett myndighetsregister.

2035

När kollektiv kontroll behandlas som familjekultur — vem får då rättigheterna att välja?

Nästa jämförbara mätpunkt väntas när Jämy uppdaterar storstadsstudien.

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

Läs hela granskningen om hur Sverige har förändrats.

Tillbaka till översikten →