Konfessionella skolor i Sverige

Vad visar statistiken?

Objektiva observationer — inte tolkningar

• Konfessionella friskolor utgör en liten del av det svenska skolsystemet: cirka 65 skolor och ungefär 1 % av samtliga elever i grund- och gymnasieskola.
• Antalet islamiska friskolor har minskat sedan 2019 efter en serie indragna tillstånd — främst kopplade till olämplig ägarkrets, kopplingar till våldsbejakande extremism eller bristande styrning.
• Skollagen (1 kap. 7 §) tillåter konfessionella inslag i utbildningen, men undervisningen ska vara icke-konfessionell. Deltagande i konfessionella inslag ska vara frivilligt.
• Skolinspektionen har utökat sin tillsyn av konfessionella friskolor sedan 2019 — bland annat genom lämplighetsprövning av ägarkretsen och skärpta krav på hur undervisning skiljs från konfessionella inslag.
• SOU 2019:64 föreslog etableringsstopp för nya konfessionella friskolor. Etableringsstoppet trädde i kraft 2024 för grund- och gymnasieskolor.

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

Konfessionell skola

Skola vars huvudman har anmält en konfessionell inriktning enligt skollagen 1 kap. 7 §. Sådana skolor får ha konfessionella inslag i utbildningen — men undervisningen ska vara icke-konfessionell.

Fristående skola (friskola)

Skola med annan huvudman än en kommun eller region. Fristående skolor är öppna för alla elever och finansieras via elevpeng från elevens hemkommun.

Huvudman

Den juridiska person (kommun, region, bolag, stiftelse eller förening) som är ansvarig för skolans verksamhet och för att skollagen följs.

Skollagen

SFS 2010:800. Reglerar hela det svenska skolväsendet — grundläggande krav på undervisning, betyg, elevhälsa, tillsyn och huvudmannaskap.

Konfessionella inslag

Aktiviteter som är religiöst betingade — t.ex. bön, andakt, religiös sång. Ska enligt skollagen vara frivilliga och tydligt åtskilda från undervisningen.

Undervisning

Målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande enligt kursplaner/läroplaner. Ska alltid vara icke-konfessionell — även i konfessionella skolor.

Utbildning

Bredare begrepp som omfattar undervisning plus annan verksamhet på skolan (raster, aktiviteter, elevhälsa). Konfessionella inslag är tillåtna i utbildningen som helhet — men inte i undervisningen.

Tillsyn

Skolinspektionens granskning av att en huvudman följer skollagen. Kan resultera i föreläggande, vite, tillfälligt förbud eller — i sista hand — indraget tillstånd.

Skolinspektionen

Statlig myndighet som prövar tillstånd för nya friskolor och utövar tillsyn av samtliga skolformer. Publicerar tillsynsbeslut i öppet diarium.

Tillstånd

Godkännande från Skolinspektionen att bedriva utbildning som fristående skola. Krävs för både etablering och för väsentliga verksamhetsförändringar.

Återkallat tillstånd

Skolinspektionen kan återkalla ett godkännande om huvudmannen bedöms som olämplig, om verksamheten har allvarliga brister eller om lagstiftningen inte följs. Skolan ska då upphöra.

Elevantal

Antal elever som Skolverket registrerar per den 15 oktober varje läsår. Måttet används för elevpeng, tillsyn och statistik.

Skolform

Skollagens indelning: förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt vuxenutbildning.

Religionsfrihet

Grundlagsfäst rättighet enligt RF 2 kap. 1 § och Europakonventionen artikel 9 — omfattar även rätten att låta sina barn få utbildning i enlighet med egen övertygelse (EKMR protokoll 1 art. 2).

Vårdnadshavare

Den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden om ett barn — vanligen föräldrar. Ska enligt skollagen informeras om konfessionella inslag och kunna välja bort dem.

Lämplighetsprövning

Skolinspektionens prövning av huvudmannens ekonomiska och personliga lämplighet — infördes i utökad form 2019 efter Prop. 2017/18:158.

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet