Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA

Statistik-hubb

Statistik: Ekonomi & kostnader

Kostnader, bidrag, skatter och energi — sammanställda från ESO, KI, Ekonomistyrningsverket, SCB och Nord Pool.

Vad kostar samhällsförändringarna — och vem betalar?

11 artiklar · uppdateras när underliggande data ändras

Börja här

Så här navigerar du hubben

Ny på ämnet? Läs i denna ordning för att bygga upp helhetsbilden — från översikt till fördjupning.

  1. StatsskuldenRiksgäldens månadsserie över statsskulden, kostnader och skuld per invånare.
  2. Långsiktiga kostnaderESO/Ruist-metod, kohortkostnader.
  3. Livscykel-kostnaderRuist vs KI — samma person över hela livet.
  4. Bidragsförsörjning över tidSCB om helårsekvivalenter i bidrag.

Nyckeltal

Så ser läget ut nu

Statsskuld
1 250mdkr
Källa: Riksgälden· Referensår 2026

Avser augusti 2026. Statsskuldens mått C enligt Riksgäldens månadsrapport.

Skattekvot (skatteintäkter/BNP)
41,4%
Källa: OECD· Referensår 2024
Sysselsättningsgrad (15–74 år)
69,3%
Källa: SCB AKU· Referensår 2026

Avser juli 2026.

Arbetslöshet (15–74 år)
8,7%
Källa: SCB AKU· Referensår 2026

Avser juli 2026.

Migrationsbudget UO8+UO13
19mdr kr
Källa: Prop. 2025/26:1· Referensår 2026
Helårsekvivalenter i bidrag
10,2%
Källa: SCB STATIV· Referensår 2023
Elpris SE3 (årsmedel)
55öre/kWh
Källa: Nord Pool· Referensår 2025
Färdigställda bostäder
28 900
Källa: SCB· Referensår 2024
Sida-bistånd
53mdr kr
Källa: Sida· Referensår 2024

Utvald visualisering

Sveriges statsskuld

Månadsobservationer av statsskulden (Riksgälden, mått C). Luckor i serien ritas som avbrott — de fylls aldrig i.

1 249,6miljarder kronor

Senaste observation: 31 augusti 2026

Förändring, 12 månader
+148 mdkr
Skuld per invånareEgen beräkning · 2024-12
108 741 kr
Observationer
20
Se hela sidan om statsskulden

Källa: Riksgälden, mått C (statens okonsoliderade bruttoskuld).

Månadsobservationer

jan. 2025 – aug. 2026

1 101,5 – 1 280,5 mdkrKälla: Riksgälden

Kompletterande · KI 2025 · tvärsnitt 2022

Vad betalar respektive grupp netto till det offentliga?

KI:s Specialstudie 117 (juni 2025) redovisar 2022 års nettobidrag. 2022 var ett historiskt gynnsamt år.

KI:s publicerade beräkning – utrikes födda, 2022

+6 mdkr

+0,1 % av BNP

Per person
+2 700 kr
Befolkning
~2 189 000

Flyktingar (inkl. anhöriga)

−22 mdkr

−0,4 % av BNP

Per person
−27 500 kr
Befolkning
~789 000

Övriga utrikes födda

+28 mdkr

+0,5 % av BNP

Per person
+19 800 kr
Befolkning
~1 400 000

Inrikes födda (referens)

−6 mdkr

−0,1 % av BNP

Per person
−700 kr

Publicerad KI-beräkning

+6 mdkr (+0,1 % av BNP) är KI:s modellerade, statiska tvärsnittsberäkning för 2022 inom studiens avgränsningar — inte en fullständig bokförd vinst från invandring.

Metodstatus: Metoden är under aktuell granskning. KI har aviserat en rättelse av metodbeskrivningen men har inte publicerat någon ersättningstotal.

Metodnot: totalsumman i mdkr och siffran ”per person” bygger på delvis olika snitt i KI:s modell. metodnoten på Arbete avgör →

Kontext: Följande historiska mått är fortsatt KI:s publicerade serie och påverkas inte av alternativpunkten: −16,1 mdkr/år. Kumulativt 1983–2022: +3 mdkr. Se historik → Per uppehållstillstånd → Totalkostnad →

Invandring · offentligfinansiell granskning

Fyra saker invandringens offentligfinansiella huvudsiffra missar

Ruist och KI mäter invandringens direkta pengar in och ut ur den offentliga kassan. Här är fyra poster som ofta faller utanför den offentligfinansiella huvudsiffran.

Så ska +6 mdkr läsas

  • Det är KI:s statiska tvärsnittsberäkning för kalenderåret 2022.
  • Populationen är utrikes födda enligt studiens definition.
  • Offentligfinansiella effekter av inrikes födda barn till utrikes födda räknas inte som migrationseffekt; barnen klassificeras som inrikes födda.
  • Kostnader och intäkter före folkbokföring, exempelvis under asylprocessen, ingår inte.
  • Flera offentliga utgifter fördelas med antaganden och schabloner.
  • Resultatet ska därför inte beskrivas som en fullständig bokförd vinst från invandring.

Kommunal nivå

Så fördelas kostnaderna mellan stat och kommun

Statens schablonersättning gäller i två år. Därefter bär kommunen försörjningsstöd, SFI, socialtjänst och skola själv.

Läs granskningen →

Brottslighet

Kostnader som inte räknas in

Brå 2021:9: utrikes födda misstänks för brott ~2,5 gånger så ofta, ålders- och könsjusterat. Kostnaden för polis och domstolar delas inte upp per grupp.

Läs granskningen →

Långsiktigt

Strukturella konsekvenser

Demografi, segregation, skolresultat, försörjningsbörda och tillit — effekter som byggs upp under 20–30 år och inte syns år för år.

Läs granskningen →

Andra generationen

Det totalsiffran missar

Barn födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar räknas som svenskfödda i KI:s statistik — och försvinner ur kalkylen. Brå: ~3,2 gånger så ofta misstänkta.

Läs granskningen →

Vad visar statistiken?

Fyra observationer

  • 01Skattetrycket i Sverige ligger runt 42 % av BNP (SCB/OECD).
  • 02Migrationsutgiftsområdena UO8+UO13 uppgår till ca 19 mdr kr i Budget 2026 (Prop. 2025/26:1).
  • 03Andelen helårsekvivalenter försörjda av bidrag har fallit från ~14 % (2015) mot ~10 % (2023) (SCB STATIV).
  • 04Elpriset i SE3/SE4 var betydligt högre 2022–2024 än historiska nivåer (Nord Pool).

Utforska området

Alla artiklar i hubben

Visar 11 av 11

Tidslinje

Viktiga händelser

  1. 1990
    Skattereformen — sänkt marginalskatt
  2. 2007
    Jobbskatteavdraget införs
  3. 2015
    Toppår för migrationskostnader (UO8+UO13)
  4. 2022
    Energikris: rekordhöga elpriser i SE3/SE4
  5. 2024
    Budget 2025 — sänkt statsbudget för migration
  6. 2026
    Migrationsbudget nere på ~19 mdr kr

Din kommun

Hur ser det ut där du bor?

Öppna interaktiva kartan och jämför Sveriges 290 kommuner.

Öppna kartan →Jämför kommuner

Relaterade analyser

Fördjupning

Dataset

Ladda ned data

3 dataset används i denna hubb. Se villkor för återanvändning.

Se hela käll-registret →

Källor

6
myndigheter
9
forskningsrapporter
3
datakällor

Din kommun

Hur ser detta ut i din kommun?

Utforska samma indikatorer per kommun — på Sverigekartan eller i kommunkorten.

Öppna SverigekartanBeta

Nästa steg

Läs vidare i denna ordning

  1. Totalkostnad
  2. Arbete avgör
  3. Skattetrycket
  4. Din kommun

Fortsätt utforska

Andra statistik-hubbar

Statistik-hubb

Statistik: Migration

Öppna →

Statistik-hubb

Statistik: Brottslighet

Öppna →

Statistik-hubb

Statistik: Skola & integration

Öppna →