Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA.com

Senast uppdaterad: Se ändringslogg

Granskning · Utrikes bistånd

Sida & biståndet — vart går pengarna, och vad blir resultatet?

Sverige avsatte 56,4 miljarder till internationellt bistånd 2025. Det gör oss till en av världens största givare per capita. Men vart går pengarna, vad blir effekten, och varför övergav regeringen enprocentsmålet 2023?

Biståndsanslag (UO7)
56,4 mdr
2025, statsbudget
Andel av BNI
0,88 %
Målet 1 % övergivet 2023
Via Sida (bilateralt)
63 %
Multilateralt 30 %
Avräkningar 2024
4,1 mdr
2022: 9,2 mdr

Kanaler

Anslaget fördelas grovt i tre kanaler: bilateralt bistånd som Sida förvaltar (63 %), multilateralt kärnstöd till FN, EU och Världsbanken (30 %), och övriga poster som administration och EU:s biståndsbudget (7 %). Sida är alltså inte hela biståndet — bara den största bilaterala kanalen.

Största mottagarländer 2024

Ukraina

mdr kr
5,8
Huvudtema
Humanitärt & återuppbyggnad

Syrien

mdr kr
1,2
Huvudtema
Humanitärt

Etiopien

mdr kr
0,9
Huvudtema
Humanitärt & hälsa

Somalia

mdr kr
0,8
Huvudtema
Statsbygge, humanitärt

Afghanistan

mdr kr
0,8
Huvudtema
Humanitärt

DR Kongo

mdr kr
0,7
Huvudtema
Humanitärt & jämställdhet

Sydsudan

mdr kr
0,6
Huvudtema
Humanitärt

Bangladesh

mdr kr
0,6
Huvudtema
Klimat, demokrati

Moçambique

mdr kr
0,5
Huvudtema
Hälsa, jämställdhet

Palestina

mdr kr
0,5
Huvudtema
Humanitärt (paus/omprövning 2024)

Ukraina är sedan 2022 den överlägset största mottagaren. Tabellen avser referensår 2024. Källa: Openaid / Sida årsredovisning 2024.

Utbetalt bistånd 2025

Datauttag för referensår 2025 · avläst 2026-07-31

Openaid redovisar 60,0 mdkr i utbetalt bistånd.

Topp 3 mottagarländer

  • Ukraina — 6,0 mdkr
  • Palestina — 1,2 mdkr
  • DR Kongo — 0,8 mdkr

Observera: utbetalt bistånd är inte samma sak som biståndsramen i statsbudgeten. Topp-10-tabellen ovan avser fortfarande referensår 2024, eftersom hela landtoppen för 2025 inte kunde läsas av vid uttaget.

Källa: Openaid (Sida) — utbetalt bistånd, referensår 2025. Avläst 2026-07-31.

Tematisk fördelning

  • Humanitärt bistånd27 %
  • Demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstat19 %
  • Hälsa14 %
  • Klimat & miljö12 %
  • Utbildning & forskning8 %
  • Jämställdhet & SRHR8 %
  • Ekonomisk utveckling & handel7 %
  • Övrigt & administration5 %

Avräkningar för flyktingmottagande

Enligt OECD DAC:s regler får ett givarland räkna kostnader för asylmottagande i det egna landet under det första året som bistånd. Sverige har historiskt utnyttjat detta fullt ut — 9,2 miljarder räknades av mot biståndsramen 2022. I takt med sjunkande asylmottagande har avräkningarna minskat kraftigt: cirka 4,1 miljarder 2024.

Bilden är omtvistad. En sida menar att avräkningarna urholkar det faktiska biståndet till mottagarländerna. Den andra pekar på att DAC:s regelverk uttryckligen tillåter detta och att kostnaderna är verkliga. Från 2023 tas avräkningarna successivt bort ur biståndsramen — vilket i praktiken både höjer det faktiska biståndet och skjuter över kostnaden till andra utgiftsområden.

Fungerar biståndet? — vad forskningen faktiskt visar

Det finns ingen enkel dom. Forskningen är delad, och i praktiken beror svaret på vilken form av bistånd som avses. Vi visar tre huvudpositioner sida vid sida:

Optimisterna

Riktade insatser — vaccin, myggnät, kontantstöd, näringstillskott — har hög avkastning per krona. Utvärderade med RCT går det att veta vad som fungerar. Systemreformer är svårare.

Jeffrey Sachs, Esther Duflo, Abhijit Banerjee (Nobelpris 2019)

Banerjee & Duflo, Poor Economics (2011); J-PAL policy insights ↗

Mittfåran — EBA / OECD

Humanitärt bistånd räddar liv i akuta kriser. Hälsobistånd (vaccin, HIV, mödravård) har mätbara utfall. Kapacitets- och budgetstöd är blandat. Effekterna varierar mer mellan projekt än mellan givare.

EBA (Expertgruppen för biståndsanalys), OECD DAC

OECD DAC Development Co-operation Report; EBA-rapporter ↗

Det bistånd bevisligen åstadkommit

För att undvika ensidighet: här är resultat som finns dokumenterade i peer-review eller officiell statistik. Bistånd är inte hela förklaringen till trenderna, men en del av dem — och för vissa insatser är effekten välbelagd.

Barnadödlighet halverad

93 → 37
per 1000 födda (1990 → 2022)

Globalt har antalet barn som dör före fem års ålder mer än halverats. Vaccinationer, oral rehydrering, bättre mödravård och malariabekämpning står för större delen. Bistånd är inte hela förklaringen men en betydande del.

UNICEF/WHO Levels & Trends in Child Mortality 2023 ↗

Vaccin via Gavi

> 18 miljoner
beräknade räddade liv sedan 2000

Gavi (globala vaccinalliansen) uppskattar att stödet till fattiga länders vaccinprogram räddat över 18 miljoner liv. Sverige är en av de större givarna.

Gavi Alliance Impact & Investment Case 2024 ↗

HIV/aids-behandling

> 25 miljoner
räddade liv genom PEPFAR + Global Fund

Kombinationen av amerikanska PEPFAR och FN-Global Fund (som Sverige stödjer) har gjort antiretroviral behandling tillgänglig i Afrika söder om Sahara. AIDS-dödligheten har halverats sedan 2010.

UNAIDS Global AIDS Update 2024 ↗

Mödradödlighet

−34 %
globalt, 2000–2020

Mödradödligheten har minskat med en tredjedel sedan millennieskiftet. Utbildad barnmorska vid förlossning och tillgång till akut obstetrik är de viktigaste faktorerna.

WHO Trends in Maternal Mortality 2000–2020 ↗

Sidas resultatramverk

≈ 25 %
av insatser oberoende utvärderade

Sida rapporterar årligen resultat mot strategimål och låter en del av portföljen granskas av oberoende utvärderare via EBA. Ramverket är inte perfekt — EBA själva pekar på svagheter — men det finns.

Sida Årsredovisning 2024 ↗

Vad datan inte säger

Kontrafaktisk effekt — vad hade hänt utan biståndet? — är biståndsforskningens svåraste fråga. Var försiktig med både lovsång och nedgörande:

  • Vi vet inte vad som hänt utan biståndet

    Kontrafaktisk effekt är biståndsforskningens svåraste fråga. Trenderna i hälsa och fattigdom drivs också av inkomstökning, urbanisering, teknik och medicinska genombrott. Att tillskriva biståndet hela framgången är lika fel som att avfärda det som verkningslöst.

  • Attributionsproblemet

    När barnadödligheten sjunker samtidigt som ett vaccinprogram pågår är det inte självklart att programmet står för hela minskningen. Bra utvärdering kräver kontrollgrupper — vilket humanitärt bistånd sällan tillåter.

  • Selektionsbias i rapporteringen

    Framgångar rapporteras oftare än misslyckanden. Både givare och mottagare har incitament att lyfta det som fungerar. Oberoende granskning (EBA, Riksrevisionen, J-PAL) behövs som motvikt.

  • RCT-evidens generaliserar dåligt

    En randomiserad studie som visar att kontantstöd fungerar i en region i Kenya säger inte att det fungerar likadant i Bangladesh eller på nationell nivå. Skalbarhet är en öppen fråga.

  • Långa tidshorisonter göder båda sidor

    Effekter kan ta decennier att materialiseras. Det gör att både lovsång och nedgörande hittar stöd i data om man väljer rätt tidsperiod. Var försiktig med korta jämförelser.

Vi listar inte enskilda "skandalprojekt" här — enskilda misslyckanden bevisar att projektet misslyckades, inte att myndigheten är rutten. För den debatten, se Myndighetsgranskning.

Reformagenda 2023–2025

  1. 2023

    Enprocentsmålet slopat

    Regeringen övergår från ett rörligt mål (1 % av BNI) till fasta anslag. Ger budgetstabilitet men bryter en 40-årig norm.

  2. 2023

    Reformagenda för biståndet

    Nya inriktningsmål: Ukraina, närområde, demokrati, humanitärt. Minskat fokus på klimatbistånd genom Sida.

  3. 2024

    Neddragningar civilsamhälle

    Ramanslagen till svenska partnerorganisationer sänks; flera ideella biståndsaktörer varslar personal.

  4. 2024

    Paus i stöd till UNRWA

    Sverige pausar och omprövar kärnstödet efter anklagelser om personalkopplingar till 7 oktober-attacken.

  5. 2025

    Ny Ukrainastrategi

    Fördubblat bilateralt stöd till Ukraina med tyngdpunkt på återuppbyggnad, energi och rättsstat.

Vad säger granskarna?

Riksrevisionen 2023:22

Regeringens rapportering av bistånd — bristfällig transparens

Riksrevisionen fann att regeringens sammanställning av biståndet till riksdagen inte gav en fullständig eller jämförbar bild över tid. Kritik riktades mot definitioner och avräkningar.

Källa →

EBA 2024:03 (Expertgruppen för biståndsanalys)

Resultatstyrningens gränser

Effektmätning av bistånd är svår; korta projektcykler och otydliga mål gör att resultat ofta rapporteras som aktiviteter snarare än utfall.

Källa →

OECD DAC Peer Review of Sweden 2023

Sverige — stark givare, otydlig strategi

DAC berömde Sveriges volym och humanitära profil men efterlyste tydligare långsiktig strategi efter reformagendan 2023.

Källa →

Statskontoret 2022:11

Sidas styrning av strategiska partnerorganisationer

Rekommenderade skarpare uppföljning av de svenska ramorganisationerna (t.ex. civilsamhälle) och tydligare koppling mellan anslag och resultat.

Källa →

Källor och metod

Frågan sidan besvarar

Hur fungerar det svenska biståndssystemet, vad räknas som bistånd, och hur ska volymerna och resultaten tolkas?

Snabb överblick

Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan

Biståndsanslag UO7 2024

≈ 56 mdr kr

Regeringens budgetproposition — total ram för utgiftsområde 7 (Internationellt bistånd). Inkluderar Sida, multilateralt, avräkningar och admin.

Andel av BNI 2024

≈ 0,89 %

OECD DAC / SCB — svenskt ODA som andel av bruttonationalinkomsten. Enprocentsmålet formellt övergivet 2023.

Bilateralt via Sida

≈ 55 %

Sida årsredovisning 2024 — andel av UO7 som förvaltas bilateralt av Sida. Multilateralt kärnstöd cirka 30 %; övrigt 15 %.

Avräkningar 2024

≈ 3,1 mdr kr

Regeringen/Migrationsverket — DAC-tillåtna avräkningar för första årets flyktingkostnader i Sverige. Från 26 mdr 2022 — kraftigt sjunkande.

Humanitärt bistånd

≈ 30 %

Sida — andel av bilateralt bistånd som går till akut humanitär respons. Ökat markant sedan 2022 (Ukraina, Sudan, Gaza).

Prioriterade partnerländer

≈ 32 länder

Regeringens strategier 2023–2025 — antal länder med långsiktigt utvecklingssamarbete. Reduceras enligt reformagendan.

OECD DAC BNI-mål

≈ 0,7 %

FN-antagen målsättning för höginkomstländers ODA. Sverige har historiskt legat över, målet formellt kvar internationellt.

OECD DAC ODA 2023

≈ 220 mdr USD

OECD — totalt bistånd från alla DAC-medlemmar. Sveriges andel ≈ 2,3 %, en av de största per capita.

Vad visar statistiken?

Objektiva observationer — inte tolkningar

  • Svenskt bistånd redovisas i tre huvudkanaler: bilateralt bistånd som Sida förvaltar (ca 55 % av UO7), multilateralt kärnstöd till FN, EU, Världsbanken och regionala utvecklingsbanker (ca 30 %) och övriga poster inklusive administration, EU:s biståndsbudget och avräkningar (ca 15 %). Sida är alltså inte hela biståndet — det är den största bilaterala kanalen.
  • Vad som räknas som ODA (Official Development Assistance) definieras av OECD:s biståndskommitté DAC. Regelverket är detaljerat och tillåter bland annat avräkningar för asylkostnader första året, kärnstöd till multilaterala organisationer, skuldavskrivningar och vissa migrations- och säkerhetsutgifter. Definitionen har uppdaterats flera gånger — en internationell jämförelse förutsätter samma årgång av regelverket.
  • Enprocentsmålet — att svenskt ODA ska motsvara 1 % av BNI — har varit riksdagens riktmärke sedan 1975. Målet övergavs formellt av regeringen 2023 och ersattes med en fast anslagsnivå. Detta bryter historisk kontinuitet i mätningen — nivån följer inte längre BNI utan är politiskt fastställd.
  • Avräkningarna för flyktingmottagande i Sverige har historiskt utgjort en stor del av det redovisade biståndet — cirka 20 % som mest 2015–2022. Kritiker menar att detta urholkar det faktiska biståndet till mottagarländerna. Försvarare pekar på att kostnaderna är verkliga och att DAC-reglerna uttryckligen tillåter avräkningar. Från 2023 fasas de gradvis ut ur biståndsramen.
  • Bistånd bör tolkas som ett flöde med olika syften — humanitär akutinsats, långsiktigt utvecklingssamarbete, klimatinsatser, demokrati- och rättsstatsstöd. Aggregerade summor säger lite om effekt utan uppdelning på område, land och tidshorisont. Kontrafaktiska effekter (vad hade hänt utan biståndet?) är biståndsforskningens svåraste fråga och har ingen entydig metod.

Metodnot
Sidan skiljer mellan (1) statsbudgetens ram för UO7 (Regeringens budgetproposition — politiskt beslutad nivå), (2) rapporterat ODA enligt OECD DAC (regelbaserat, jämförbart mellan givarländer) och (3) faktiska utbetalningar och åtaganden (Sida, OpenAid — vad som faktiskt gått till mottagarländer). Dessa tre siffror är sällan identiska: ramen kan innehålla avräkningar och administration som inte når mottagarländer; ODA räknar in vissa poster som saknas i budgeten; utbetalningsdata släpar. BNI-andelen (%) beror på både täljaren (ODA-nivå) och nämnaren (BNI-utveckling) — en oförändrad krona kan visa fallande andel om BNI växer snabbt. Historiska jämförelser kräver samma DAC-regelverk. Multilateralt kärnstöd fördelas sedan av mottagande organisation — bidrar till volymer men försvårar spårning per mottagarland. Kärnstöd (obundet) och öronmärkt stöd har olika egenskaper: kärnstöd är mer flexibelt men mindre spårbart per insats.

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

Bistånd
Överföring av resurser (finansiella, tekniska, materiella) från Sverige till andra länder eller multilaterala organisationer för utvecklings-, humanitära eller närliggande syften. Redovisas mot OECD DAC:s definition av ODA.
ODA (Official Development Assistance)
Officiellt utvecklingsbistånd enligt OECD DAC — finansiella flöden till godkända mottagarländer eller multilaterala institutioner, med utveckling som huvudsyfte och med koncessionellt element (gåva eller mjukt lån). Detaljerad regelbok uppdateras periodiskt.
BNI-mål
Politiskt mål att svenskt ODA ska motsvara en viss andel av bruttonationalinkomsten. Sverige har haft ett enprocentsmål sedan 1975. Målet övergavs formellt av regeringen 2023 och ersattes med en fast anslagsnivå.
Sida
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete — förvaltningsmyndighet under Utrikesdepartementet. Ansvarar för merparten av det bilaterala biståndet: strategier, avtal, uppföljning, utbetalningar.
Bilateralt bistånd
Bistånd direkt från Sverige till ett mottagarland eller till organisationer verksamma i det landet. Förvaltas huvudsakligen av Sida. Ger större kontroll över inriktning men kräver större förvaltningsapparat.
Multilateralt bistånd
Bistånd som kanaliseras genom internationella organisationer — FN, EU, Världsbanken, regionala utvecklingsbanker. Kärnstöd är obundet; öronmärkt stöd är knutet till specifik insats.
Humanitärt bistånd
Akut hjälp vid katastrofer, krig och kriser — mat, vatten, hälsa, skydd. Kortsiktigt fokus, styrs av principerna om humanitet, opartiskhet, neutralitet och oberoende. Skiljs från långsiktigt utvecklingssamarbete.
Utvecklingssamarbete
Långsiktigt bistånd för att stödja mottagarlandets egen utveckling — hälsa, utbildning, infrastruktur, demokrati, näringsliv, klimat. Bygger på partnerskap och landspecifika strategier.
Kärnstöd
Obundet stöd till en multilateral organisations grundverksamhet. Ger organisationen flexibilitet att prioritera själv men försvårar spårning av svenska medel till specifik insats eller land.
Öronmärkt stöd
Bistånd knutet till en specifik insats, sektor eller land. Ger givaren större synlighet och kontroll men kan snedvrida mottagarorganisationens prioriteringar och öka transaktionskostnaderna.
DAC (OECD Development Assistance Committee)
OECD:s biståndskommitté — sätter internationella regler för ODA-redovisning, samlar in statistik och genomför sakkunnigöversyner (peer reviews) av medlemsländernas biståndspolitik.
Avräkningar
Kostnader för första årets asylmottagande i givarlandet som får räknas som bistånd enligt DAC-reglerna. Sverige har historiskt utnyttjat detta fullt ut — 26 mdr 2022, ≈ 3 mdr 2024. Fasas gradvis ut ur biståndsramen från 2023.
Koncessionalitet
Andel gåva i en biståndstransaktion. Ett bistånd som ges som mjukt lån har en koncessionell komponent (skillnaden mot marknadsränta). ODA-kravet definierar minimikrav på koncessionalitet.
OpenAid
Sidas transparensplattform där varje bilateral biståndsinsats redovisas: mottagare, belopp, syfte, tidsplan, uppföljning. Bygger på den internationella IATI-standarden.

Primärkällor

Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan

6

myndigheter/institutioner

8

rapporter & studier

3

primärdataset

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet

Officiellt utvecklingsbistånd (ODA) enligt OECD DAC:s definition — finansiella flöden med utveckling som huvudsyfte, till godkända mottagarländer eller multilaterala organisationer, med koncessionellt element. Regelverket är detaljerat och tillåter bland annat avräkningar för första årets flyktingkostnader, kärnstöd till FN och EU, samt vissa migrations- och säkerhetsutgifter.

Relaterade ämnen

Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

Rapportera fel på sidanStöd Sverigefakta
Dela sidan:XFacebookReddit
Citera den här sidan

Innehåll och egna beräkningar är CC BY 4.0. Citera gärna även primärkällan.

APA 7
Sverigefakta.com. (2026). Sverigefakta. Hämtad 2026-08-18 från https://sverigefakta.com/bistand-sida
Harvard
Sverigefakta.com (2026) Sverigefakta. Tillgänglig via: https://sverigefakta.com/bistand-sida (Hämtad: 2026-08-18).
Enkel webbcitering
Sverigefakta.com, ”Sverigefakta”, https://sverigefakta.com/bistand-sida (hämtad 2026-08-18).
BibTeX
@misc{sverigefakta_2026_bistandsida,
  author       = {Sverigefakta.com},
  title        = {Sverigefakta},
  year         = {2026},
  howpublished = {\url{https://sverigefakta.com/bistand-sida}},
  note         = {Dataset v2026.2, hämtad 2026-08-18}
}
Permanent länk
https://sverigefakta.com/bistand-sida
Fler citeringsformat och regler