Ukraina
- mdr kr
- 5,8
- Huvudtema
- Humanitärt & återuppbyggnad
Last updated: View changelog
Granskning · Utrikes bistånd
Sverige avsatte 56,4 miljarder till internationellt bistånd 2025. Det gör oss till en av världens största givare per capita. Men vart går pengarna, vad blir effekten, och varför övergav regeringen enprocentsmålet 2023?
Anslaget fördelas grovt i tre kanaler: bilateralt bistånd som Sida förvaltar (63 %), multilateralt kärnstöd till FN, EU och Världsbanken (30 %), och övriga poster som administration och EU:s biståndsbudget (7 %). Sida är alltså inte hela biståndet — bara den största bilaterala kanalen.
| Land | mdr kr | Huvudtema |
|---|---|---|
| Ukraina | 5,8 | Humanitärt & återuppbyggnad |
| Syrien | 1,2 | Humanitärt |
| Etiopien | 0,9 | Humanitärt & hälsa |
| Somalia | 0,8 | Statsbygge, humanitärt |
| Afghanistan | 0,8 | Humanitärt |
| DR Kongo | 0,7 | Humanitärt & jämställdhet |
| Sydsudan | 0,6 | Humanitärt |
| Bangladesh | 0,6 | Klimat, demokrati |
| Moçambique | 0,5 | Hälsa, jämställdhet |
| Palestina | 0,5 | Humanitärt (paus/omprövning 2024) |
Ukraina är sedan 2022 den överlägset största mottagaren. Tabellen avser referensår 2024. Källa: Openaid / Sida årsredovisning 2024.
Data extract for reference year 2025 · read 2026-07-31
OpenAid reports 60.0 SEK billion in disbursed aid.
Top 3 recipient countries
Note: disbursed aid is not the same thing as the aid appropriation in the state budget. The top-10 table above still refers to reference year 2024, because the full country ranking for 2025 could not be read at the time of extraction.
Source: OpenAid (Sida) — disbursed aid, reference year 2025. Read 2026-07-31.
Enligt OECD DAC:s regler får ett givarland räkna kostnader för asylmottagande i det egna landet under det första året som bistånd. Sverige har historiskt utnyttjat detta fullt ut — 9,2 miljarder räknades av mot biståndsramen 2022. I takt med sjunkande asylmottagande har avräkningarna minskat kraftigt: cirka 4,1 miljarder 2024.
Bilden är omtvistad. En sida menar att avräkningarna urholkar det faktiska biståndet till mottagarländerna. Den andra pekar på att DAC:s regelverk uttryckligen tillåter detta och att kostnaderna är verkliga. Från 2023 tas avräkningarna successivt bort ur biståndsramen — vilket i praktiken både höjer det faktiska biståndet och skjuter över kostnaden till andra utgiftsområden.
Det finns ingen enkel dom. Forskningen är delad, och i praktiken beror svaret på vilken form av bistånd som avses. Vi visar tre huvudpositioner sida vid sida:
Bistånd kan underminera lokala institutioner, skapa beroende och ge små eller obefintliga effekter på långsiktig tillväxt. Regeringar som finansieras utifrån blir mindre ansvariga inför sina medborgare.
William Easterly, Angus Deaton, Dambisa Moyo
Easterly, The White Man's Burden (2006); Deaton, The Great Escape (2013) ↗Riktade insatser — vaccin, myggnät, kontantstöd, näringstillskott — har hög avkastning per krona. Utvärderade med RCT går det att veta vad som fungerar. Systemreformer är svårare.
Jeffrey Sachs, Esther Duflo, Abhijit Banerjee (Nobelpris 2019)
Banerjee & Duflo, Poor Economics (2011); J-PAL policy insights ↗Humanitärt bistånd räddar liv i akuta kriser. Hälsobistånd (vaccin, HIV, mödravård) har mätbara utfall. Kapacitets- och budgetstöd är blandat. Effekterna varierar mer mellan projekt än mellan givare.
EBA (Expertgruppen för biståndsanalys), OECD DAC
OECD DAC Development Co-operation Report; EBA-rapporter ↗För att undvika ensidighet: här är resultat som finns dokumenterade i peer-review eller officiell statistik. Bistånd är inte hela förklaringen till trenderna, men en del av dem — och för vissa insatser är effekten välbelagd.
Globalt har antalet barn som dör före fem års ålder mer än halverats. Vaccinationer, oral rehydrering, bättre mödravård och malariabekämpning står för större delen. Bistånd är inte hela förklaringen men en betydande del.
UNICEF/WHO Levels & Trends in Child Mortality 2023 ↗Gavi (globala vaccinalliansen) uppskattar att stödet till fattiga länders vaccinprogram räddat över 18 miljoner liv. Sverige är en av de större givarna.
Gavi Alliance Impact & Investment Case 2024 ↗Kombinationen av amerikanska PEPFAR och FN-Global Fund (som Sverige stödjer) har gjort antiretroviral behandling tillgänglig i Afrika söder om Sahara. AIDS-dödligheten har halverats sedan 2010.
UNAIDS Global AIDS Update 2024 ↗Mödradödligheten har minskat med en tredjedel sedan millennieskiftet. Utbildad barnmorska vid förlossning och tillgång till akut obstetrik är de viktigaste faktorerna.
WHO Trends in Maternal Mortality 2000–2020 ↗Sida rapporterar årligen resultat mot strategimål och låter en del av portföljen granskas av oberoende utvärderare via EBA. Ramverket är inte perfekt — EBA själva pekar på svagheter — men det finns.
Sida Årsredovisning 2024 ↗Kontrafaktisk effekt — vad hade hänt utan biståndet? — är biståndsforskningens svåraste fråga. Var försiktig med både lovsång och nedgörande:
Vi vet inte vad som hänt utan biståndet
Kontrafaktisk effekt är biståndsforskningens svåraste fråga. Trenderna i hälsa och fattigdom drivs också av inkomstökning, urbanisering, teknik och medicinska genombrott. Att tillskriva biståndet hela framgången är lika fel som att avfärda det som verkningslöst.
Attributionsproblemet
När barnadödligheten sjunker samtidigt som ett vaccinprogram pågår är det inte självklart att programmet står för hela minskningen. Bra utvärdering kräver kontrollgrupper — vilket humanitärt bistånd sällan tillåter.
Selektionsbias i rapporteringen
Framgångar rapporteras oftare än misslyckanden. Både givare och mottagare har incitament att lyfta det som fungerar. Oberoende granskning (EBA, Riksrevisionen, J-PAL) behövs som motvikt.
RCT-evidens generaliserar dåligt
En randomiserad studie som visar att kontantstöd fungerar i en region i Kenya säger inte att det fungerar likadant i Bangladesh eller på nationell nivå. Skalbarhet är en öppen fråga.
Långa tidshorisonter göder båda sidor
Effekter kan ta decennier att materialiseras. Det gör att både lovsång och nedgörande hittar stöd i data om man väljer rätt tidsperiod. Var försiktig med korta jämförelser.
Vi listar inte enskilda "skandalprojekt" här — enskilda misslyckanden bevisar att projektet misslyckades, inte att myndigheten är rutten. För den debatten, se Myndighetsgranskning.
Regeringen övergår från ett rörligt mål (1 % av BNI) till fasta anslag. Ger budgetstabilitet men bryter en 40-årig norm.
Nya inriktningsmål: Ukraina, närområde, demokrati, humanitärt. Minskat fokus på klimatbistånd genom Sida.
Ramanslagen till svenska partnerorganisationer sänks; flera ideella biståndsaktörer varslar personal.
Sverige pausar och omprövar kärnstödet efter anklagelser om personalkopplingar till 7 oktober-attacken.
Fördubblat bilateralt stöd till Ukraina med tyngdpunkt på återuppbyggnad, energi och rättsstat.
Riksrevisionen 2023:22
Riksrevisionen fann att regeringens sammanställning av biståndet till riksdagen inte gav en fullständig eller jämförbar bild över tid. Kritik riktades mot definitioner och avräkningar.
Källa →EBA 2024:03 (Expertgruppen för biståndsanalys)
Effektmätning av bistånd är svår; korta projektcykler och otydliga mål gör att resultat ofta rapporteras som aktiviteter snarare än utfall.
Källa →OECD DAC Peer Review of Sweden 2023
DAC berömde Sveriges volym och humanitära profil men efterlyste tydligare långsiktig strategi efter reformagendan 2023.
Källa →Statskontoret 2022:11
Rekommenderade skarpare uppföljning av de svenska ramorganisationerna (t.ex. civilsamhälle) och tydligare koppling mellan anslag och resultat.
Källa →Källor och metod
The question this page answers
How does the Swedish aid system work, what counts as aid, and how should the volumes and results be interpreted?
Key figures — the most important numbers on this page
Aid budget UO7 2024
≈ SEK 56 bn
Government budget bill — total frame for Budget Area 7 (International Aid). Includes Sida, multilateral, deductions and admin.
Share of GNI 2024
≈ 0.89 %
OECD DAC / SCB — Swedish ODA as share of GNI. The 1 % target formally abandoned in 2023.
Bilateral via Sida
≈ 55 %
Sida annual report 2024 — share of UO7 administered bilaterally by Sida. Multilateral core support about 30 %; other 15 %.
Deductions 2024
≈ SEK 3.1 bn
Government/Migration Agency — DAC-permitted deductions for first-year refugee costs in Sweden. Down from SEK 26 bn in 2022.
Humanitarian aid
≈ 30 %
Sida — share of bilateral aid going to acute humanitarian response. Sharply up since 2022 (Ukraine, Sudan, Gaza).
Priority partner countries
≈ 32 countries
Government strategies 2023–2025 — number of countries with long-term development cooperation. Being reduced under the reform agenda.
OECD DAC GNI target
≈ 0.7 %
UN-adopted target for high-income countries' ODA. Sweden has historically exceeded it; the target remains internationally.
OECD DAC ODA 2023
≈ USD 220 bn
OECD — total aid from all DAC members. Sweden's share ≈ 2.3 %, among the highest per capita.
Objective observations — not interpretations
Method note
The page distinguishes (1) the state budget frame for UO7 (Government budget bill — politically decided level), (2) reported ODA under OECD DAC (rules-based, comparable across donors) and (3) actual disbursements and commitments (Sida, OpenAid — what has actually gone to recipient countries). These three figures rarely match: the frame may include deductions and administration that do not reach recipients; ODA counts items missing from the budget; disbursement data lag. The GNI share (%) depends on both numerator (ODA level) and denominator (GNI growth) — an unchanged krona can show a falling share if GNI grows fast. Historical comparison requires the same DAC rulebook. Multilateral core support is then re-allocated by the recipient organisation — contributes to volume but complicates per-country tracing. Core (unearmarked) and earmarked support have different properties: core is more flexible but less traceable per intervention.
How the numbers are counted — and what they do not cover
Agencies and research institutions behind this page
6
agencies/institutions
8
reports & studies
3
primary datasets
Short answers to what is most often discussed
Logical next steps if you want to understand the background
Where does your money go?
Put aid in relation to the whole state budget.
Fiscal cost of immigration
Deductions are the direct bridge between aid and migration.
The tax burden
Tax financing of public spending — including aid.
Government agency review
Riksrevisionen, EBA and OECD DAC scrutinise aid effectiveness.
The establishment mission
Link between refugee reception and deductions.
Long-term welfare costs
Prioritisation between aid and other budget areas over time.
The data comes from official primary sources.
Sida · Quarterly
Openaid — svenskt biståndsdata (IATI)Utbetalt svenskt bistånd per mottagarland och kanal
Latest data point · Source published
Content and our own calculations are CC BY 4.0. Please also cite the primary source.
Sverigefakta.com. (2026). Sverigefakta. Retrieved 2026-08-19, from https://sverigefakta.com/en/aid
Sverigefakta.com (2026) Sverigefakta. Available at: https://sverigefakta.com/en/aid (Accessed: 2026-08-19).
Sverigefakta.com, "Sverigefakta", https://sverigefakta.com/en/aid (accessed 2026-08-19).
@misc{sverigefakta_2026_en_aid,
author = {Sverigefakta.com},
title = {Sverigefakta},
year = {2026},
howpublished = {\url{https://sverigefakta.com/en/aid}},
note = {Dataset v2026.2, accessed 2026-08-19}
}https://sverigefakta.com/en/aid