Skip to content
SVERIGEFAKTA.com

Last updated: View changelog

Granskning · Utrikes bistånd

Sida & biståndet — vart går pengarna, och vad blir resultatet?

Sverige avsatte 56,4 miljarder till internationellt bistånd 2025. Det gör oss till en av världens största givare per capita. Men vart går pengarna, vad blir effekten, och varför övergav regeringen enprocentsmålet 2023?

Biståndsanslag (UO7)
56,4 mdr
2025, statsbudget
Andel av BNI
0,88 %
Målet 1 % övergivet 2023
Via Sida (bilateralt)
63 %
Multilateralt 30 %
Avräkningar 2024
4,1 mdr
2022: 9,2 mdr

Kanaler

Anslaget fördelas grovt i tre kanaler: bilateralt bistånd som Sida förvaltar (63 %), multilateralt kärnstöd till FN, EU och Världsbanken (30 %), och övriga poster som administration och EU:s biståndsbudget (7 %). Sida är alltså inte hela biståndet — bara den största bilaterala kanalen.

Största mottagarländer 2024

Ukraina

mdr kr
5,8
Huvudtema
Humanitärt & återuppbyggnad

Syrien

mdr kr
1,2
Huvudtema
Humanitärt

Etiopien

mdr kr
0,9
Huvudtema
Humanitärt & hälsa

Somalia

mdr kr
0,8
Huvudtema
Statsbygge, humanitärt

Afghanistan

mdr kr
0,8
Huvudtema
Humanitärt

DR Kongo

mdr kr
0,7
Huvudtema
Humanitärt & jämställdhet

Sydsudan

mdr kr
0,6
Huvudtema
Humanitärt

Bangladesh

mdr kr
0,6
Huvudtema
Klimat, demokrati

Moçambique

mdr kr
0,5
Huvudtema
Hälsa, jämställdhet

Palestina

mdr kr
0,5
Huvudtema
Humanitärt (paus/omprövning 2024)

Ukraina är sedan 2022 den överlägset största mottagaren. Tabellen avser referensår 2024. Källa: Openaid / Sida årsredovisning 2024.

Aid disbursed 2025

Data extract for reference year 2025 · read 2026-07-31

OpenAid reports 60.0 SEK billion in disbursed aid.

Top 3 recipient countries

  • Ukraine — 6.0 SEK billion
  • Palestine — 1.2 SEK billion
  • DR Congo — 0.8 SEK billion

Note: disbursed aid is not the same thing as the aid appropriation in the state budget. The top-10 table above still refers to reference year 2024, because the full country ranking for 2025 could not be read at the time of extraction.

Source: OpenAid (Sida) — disbursed aid, reference year 2025. Read 2026-07-31.

Tematisk fördelning

  • Humanitärt bistånd27 %
  • Demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstat19 %
  • Hälsa14 %
  • Klimat & miljö12 %
  • Utbildning & forskning8 %
  • Jämställdhet & SRHR8 %
  • Ekonomisk utveckling & handel7 %
  • Övrigt & administration5 %

Avräkningar för flyktingmottagande

Enligt OECD DAC:s regler får ett givarland räkna kostnader för asylmottagande i det egna landet under det första året som bistånd. Sverige har historiskt utnyttjat detta fullt ut — 9,2 miljarder räknades av mot biståndsramen 2022. I takt med sjunkande asylmottagande har avräkningarna minskat kraftigt: cirka 4,1 miljarder 2024.

Bilden är omtvistad. En sida menar att avräkningarna urholkar det faktiska biståndet till mottagarländerna. Den andra pekar på att DAC:s regelverk uttryckligen tillåter detta och att kostnaderna är verkliga. Från 2023 tas avräkningarna successivt bort ur biståndsramen — vilket i praktiken både höjer det faktiska biståndet och skjuter över kostnaden till andra utgiftsområden.

Fungerar biståndet? — vad forskningen faktiskt visar

Det finns ingen enkel dom. Forskningen är delad, och i praktiken beror svaret på vilken form av bistånd som avses. Vi visar tre huvudpositioner sida vid sida:

Optimisterna

Riktade insatser — vaccin, myggnät, kontantstöd, näringstillskott — har hög avkastning per krona. Utvärderade med RCT går det att veta vad som fungerar. Systemreformer är svårare.

Jeffrey Sachs, Esther Duflo, Abhijit Banerjee (Nobelpris 2019)

Banerjee & Duflo, Poor Economics (2011); J-PAL policy insights

Mittfåran — EBA / OECD

Humanitärt bistånd räddar liv i akuta kriser. Hälsobistånd (vaccin, HIV, mödravård) har mätbara utfall. Kapacitets- och budgetstöd är blandat. Effekterna varierar mer mellan projekt än mellan givare.

EBA (Expertgruppen för biståndsanalys), OECD DAC

OECD DAC Development Co-operation Report; EBA-rapporter

Det bistånd bevisligen åstadkommit

För att undvika ensidighet: här är resultat som finns dokumenterade i peer-review eller officiell statistik. Bistånd är inte hela förklaringen till trenderna, men en del av dem — och för vissa insatser är effekten välbelagd.

Barnadödlighet halverad

93 → 37
per 1000 födda (1990 → 2022)

Globalt har antalet barn som dör före fem års ålder mer än halverats. Vaccinationer, oral rehydrering, bättre mödravård och malariabekämpning står för större delen. Bistånd är inte hela förklaringen men en betydande del.

UNICEF/WHO Levels & Trends in Child Mortality 2023

Vaccin via Gavi

> 18 miljoner
beräknade räddade liv sedan 2000

Gavi (globala vaccinalliansen) uppskattar att stödet till fattiga länders vaccinprogram räddat över 18 miljoner liv. Sverige är en av de större givarna.

Gavi Alliance Impact & Investment Case 2024

HIV/aids-behandling

> 25 miljoner
räddade liv genom PEPFAR + Global Fund

Kombinationen av amerikanska PEPFAR och FN-Global Fund (som Sverige stödjer) har gjort antiretroviral behandling tillgänglig i Afrika söder om Sahara. AIDS-dödligheten har halverats sedan 2010.

UNAIDS Global AIDS Update 2024

Mödradödlighet

−34 %
globalt, 2000–2020

Mödradödligheten har minskat med en tredjedel sedan millennieskiftet. Utbildad barnmorska vid förlossning och tillgång till akut obstetrik är de viktigaste faktorerna.

WHO Trends in Maternal Mortality 2000–2020

Sidas resultatramverk

≈ 25 %
av insatser oberoende utvärderade

Sida rapporterar årligen resultat mot strategimål och låter en del av portföljen granskas av oberoende utvärderare via EBA. Ramverket är inte perfekt — EBA själva pekar på svagheter — men det finns.

Sida Årsredovisning 2024

Vad datan inte säger

Kontrafaktisk effekt — vad hade hänt utan biståndet? — är biståndsforskningens svåraste fråga. Var försiktig med både lovsång och nedgörande:

  • Vi vet inte vad som hänt utan biståndet

    Kontrafaktisk effekt är biståndsforskningens svåraste fråga. Trenderna i hälsa och fattigdom drivs också av inkomstökning, urbanisering, teknik och medicinska genombrott. Att tillskriva biståndet hela framgången är lika fel som att avfärda det som verkningslöst.

  • Attributionsproblemet

    När barnadödligheten sjunker samtidigt som ett vaccinprogram pågår är det inte självklart att programmet står för hela minskningen. Bra utvärdering kräver kontrollgrupper — vilket humanitärt bistånd sällan tillåter.

  • Selektionsbias i rapporteringen

    Framgångar rapporteras oftare än misslyckanden. Både givare och mottagare har incitament att lyfta det som fungerar. Oberoende granskning (EBA, Riksrevisionen, J-PAL) behövs som motvikt.

  • RCT-evidens generaliserar dåligt

    En randomiserad studie som visar att kontantstöd fungerar i en region i Kenya säger inte att det fungerar likadant i Bangladesh eller på nationell nivå. Skalbarhet är en öppen fråga.

  • Långa tidshorisonter göder båda sidor

    Effekter kan ta decennier att materialiseras. Det gör att både lovsång och nedgörande hittar stöd i data om man väljer rätt tidsperiod. Var försiktig med korta jämförelser.

Vi listar inte enskilda "skandalprojekt" här — enskilda misslyckanden bevisar att projektet misslyckades, inte att myndigheten är rutten. För den debatten, se Myndighetsgranskning.

Reformagenda 2023–2025

  1. 2023

    Enprocentsmålet slopat

    Regeringen övergår från ett rörligt mål (1 % av BNI) till fasta anslag. Ger budgetstabilitet men bryter en 40-årig norm.

  2. 2023

    Reformagenda för biståndet

    Nya inriktningsmål: Ukraina, närområde, demokrati, humanitärt. Minskat fokus på klimatbistånd genom Sida.

  3. 2024

    Neddragningar civilsamhälle

    Ramanslagen till svenska partnerorganisationer sänks; flera ideella biståndsaktörer varslar personal.

  4. 2024

    Paus i stöd till UNRWA

    Sverige pausar och omprövar kärnstödet efter anklagelser om personalkopplingar till 7 oktober-attacken.

  5. 2025

    Ny Ukrainastrategi

    Fördubblat bilateralt stöd till Ukraina med tyngdpunkt på återuppbyggnad, energi och rättsstat.

Vad säger granskarna?

Riksrevisionen 2023:22

Regeringens rapportering av bistånd — bristfällig transparens

Riksrevisionen fann att regeringens sammanställning av biståndet till riksdagen inte gav en fullständig eller jämförbar bild över tid. Kritik riktades mot definitioner och avräkningar.

Källa →

EBA 2024:03 (Expertgruppen för biståndsanalys)

Resultatstyrningens gränser

Effektmätning av bistånd är svår; korta projektcykler och otydliga mål gör att resultat ofta rapporteras som aktiviteter snarare än utfall.

Källa →

OECD DAC Peer Review of Sweden 2023

Sverige — stark givare, otydlig strategi

DAC berömde Sveriges volym och humanitära profil men efterlyste tydligare långsiktig strategi efter reformagendan 2023.

Källa →

Statskontoret 2022:11

Sidas styrning av strategiska partnerorganisationer

Rekommenderade skarpare uppföljning av de svenska ramorganisationerna (t.ex. civilsamhälle) och tydligare koppling mellan anslag och resultat.

Källa →

Källor och metod

The question this page answers

How does the Swedish aid system work, what counts as aid, and how should the volumes and results be interpreted?

At a glance

Key figures — the most important numbers on this page

Aid budget UO7 2024

≈ SEK 56 bn

Government budget bill — total frame for Budget Area 7 (International Aid). Includes Sida, multilateral, deductions and admin.

Share of GNI 2024

≈ 0.89 %

OECD DAC / SCB — Swedish ODA as share of GNI. The 1 % target formally abandoned in 2023.

Bilateral via Sida

≈ 55 %

Sida annual report 2024 — share of UO7 administered bilaterally by Sida. Multilateral core support about 30 %; other 15 %.

Deductions 2024

≈ SEK 3.1 bn

Government/Migration Agency — DAC-permitted deductions for first-year refugee costs in Sweden. Down from SEK 26 bn in 2022.

Humanitarian aid

≈ 30 %

Sida — share of bilateral aid going to acute humanitarian response. Sharply up since 2022 (Ukraine, Sudan, Gaza).

Priority partner countries

≈ 32 countries

Government strategies 2023–2025 — number of countries with long-term development cooperation. Being reduced under the reform agenda.

OECD DAC GNI target

≈ 0.7 %

UN-adopted target for high-income countries' ODA. Sweden has historically exceeded it; the target remains internationally.

OECD DAC ODA 2023

≈ USD 220 bn

OECD — total aid from all DAC members. Sweden's share ≈ 2.3 %, among the highest per capita.

What does the data show?

Objective observations — not interpretations

  • Swedish aid runs through three main channels: bilateral aid administered by Sida (about 55 % of UO7), multilateral core support to the UN, EU, World Bank and regional development banks (about 30 %), and other items including administration, the EU aid budget and deductions (about 15 %). Sida is not all of Swedish aid — it is the largest bilateral channel.
  • What counts as ODA (Official Development Assistance) is defined by the OECD Development Assistance Committee. The rulebook is detailed and permits deductions for first-year asylum costs, core support to multilateral organisations, debt relief and certain migration and security expenditures. The definition has been updated several times — international comparison requires the same rule vintage.
  • The one-percent target — that Swedish ODA should equal 1 % of GNI — has been Parliament's benchmark since 1975. It was formally abandoned by the government in 2023 and replaced with a fixed allocation. This breaks historical continuity — the level no longer follows GNI but is politically set.
  • Deductions for refugee reception in Sweden have historically been a large share of reported aid — up to about 20 % during 2015–2022. Critics argue this hollows out actual aid to recipient countries. Supporters point out that the costs are real and that DAC rules explicitly allow deductions. From 2023 they are gradually being phased out of the aid frame.
  • Aid should be interpreted as a flow with different purposes — humanitarian emergency response, long-term development cooperation, climate action, democracy and rule-of-law support. Aggregate totals say little about effect without a breakdown by area, country and horizon. Counterfactual effects (what would have happened without the aid?) are the hardest question in aid research.

Method note
The page distinguishes (1) the state budget frame for UO7 (Government budget bill — politically decided level), (2) reported ODA under OECD DAC (rules-based, comparable across donors) and (3) actual disbursements and commitments (Sida, OpenAid — what has actually gone to recipient countries). These three figures rarely match: the frame may include deductions and administration that do not reach recipients; ODA counts items missing from the budget; disbursement data lag. The GNI share (%) depends on both numerator (ODA level) and denominator (GNI growth) — an unchanged krona can show a falling share if GNI grows fast. Historical comparison requires the same DAC rulebook. Multilateral core support is then re-allocated by the recipient organisation — contributes to volume but complicates per-country tracing. Core (unearmarked) and earmarked support have different properties: core is more flexible but less traceable per intervention.

Definitions

How the numbers are counted — and what they do not cover

Aid
Transfer of resources (financial, technical, material) from Sweden to other countries or multilateral organisations for development, humanitarian or related purposes. Reported against OECD DAC's definition of ODA.
ODA (Official Development Assistance)
Financial flows to approved recipient countries or multilateral institutions, with development as main purpose and a concessional element (grant or soft loan). The detailed rulebook is updated periodically.
GNI target
Political target that Swedish ODA should equal a given share of Gross National Income. Sweden had a 1 % target from 1975. The target was formally abandoned by the government in 2023 and replaced with a fixed allocation.
Sida
The Swedish International Development Cooperation Agency — under the Ministry of Foreign Affairs. Manages most bilateral aid: strategies, agreements, follow-up, disbursements.
Bilateral aid
Aid directly from Sweden to a recipient country or organisation active in it. Mostly managed by Sida. Gives greater direction control but requires a larger administrative apparatus.
Multilateral aid
Aid channelled through international organisations — UN, EU, World Bank, regional development banks. Core support is unearmarked; earmarked support is tied to a specific intervention.
Humanitarian aid
Emergency assistance in disasters, war and crises — food, water, health, protection. Short-term, guided by principles of humanity, impartiality, neutrality and independence. Distinguished from long-term development cooperation.
Development cooperation
Long-term aid to support the recipient country's own development — health, education, infrastructure, democracy, business, climate. Built on partnerships and country-specific strategies.
Core support
Unearmarked support to a multilateral organisation's core operations. Gives the organisation flexibility but complicates tracing Swedish funds to a specific intervention or country.
Earmarked support
Aid tied to a specific intervention, sector or country. Gives the donor visibility and control but can distort priorities and raise transaction costs.
DAC (OECD Development Assistance Committee)
OECD's aid committee — sets international rules for ODA reporting, collects statistics and conducts peer reviews of members' aid policies.
Deductions
First-year asylum reception costs in the donor country that may be reported as aid under DAC rules. Sweden used this fully — SEK 26 bn in 2022, ≈ 3 bn in 2024. Being phased out of the aid frame from 2023.
Concessionality
Grant share of an aid transaction. Aid given as a soft loan has a concessional component (difference to market rate). The ODA definition sets a minimum concessionality requirement.
OpenAid
Sida's transparency platform where each bilateral aid intervention is reported: recipient, amount, purpose, timeline, follow-up. Based on the international IATI standard.

Primary sources

Agencies and research institutions behind this page

6

agencies/institutions

8

reports & studies

3

primary datasets

Frequently asked questions

Short answers to what is most often discussed

Official Development Assistance (ODA) as defined by OECD DAC — financial flows with development as main purpose, to approved recipient countries or multilateral organisations, with a concessional element. The rulebook is detailed and permits deductions for first-year refugee costs, core support to the UN and EU, and certain migration and security expenditures.

Logical next steps if you want to understand the background

Sources for this page

The data comes from official primary sources.

Share this page:XFacebookReddit
Cite this page

Content and our own calculations are CC BY 4.0. Please also cite the primary source.

APA 7
Sverigefakta.com. (2026). Sverigefakta. Retrieved 2026-08-19, from https://sverigefakta.com/en/aid
Harvard
Sverigefakta.com (2026) Sverigefakta. Available at: https://sverigefakta.com/en/aid (Accessed: 2026-08-19).
Simple web citation
Sverigefakta.com, "Sverigefakta", https://sverigefakta.com/en/aid (accessed 2026-08-19).
BibTeX
@misc{sverigefakta_2026_en_aid,
  author       = {Sverigefakta.com},
  title        = {Sverigefakta},
  year         = {2026},
  howpublished = {\url{https://sverigefakta.com/en/aid}},
  note         = {Dataset v2026.2, accessed 2026-08-19}
}
Permanent link
https://sverigefakta.com/en/aid
More citation formats and rules