All foreign-born
+6 mdkr
+0,1 % of GDP
- Per person
- +2 700 kr
- Population
- ~2,189,000
Independent compilation · continuously updated
SverigeFakta
A critical review of data on the long-term effects of immigration on Sweden's economy and society.
This website presents data and analysis on the long-term consequences of immigration for Sweden's public finances and societal development. The focus is on actual outcomes over time — including the second generation, differences between origin groups, and comparisons with other countries.
All information is based on official statistics from Statistics Sweden, Brå, NIER and other established sources. The aim is to provide a more complete picture than what often appears in public debate.
Data from: SCB · Brå · Konjunkturinstitutet · ESO · Polisen · Riksrevisionen
Manifesto
When someone says something about Sweden* — the * is us.
Sverigefakta.com is the footnote Sweden needs. When the claim is repeated at the bar, in the comments section or at the press conference — put an asterisk after it. We handle the rest with public statistics and sources.
Common claims
Click the asterisk for the numbers behind it.
Claims repeated so often they're rarely examined. We take them one at a time — with public statistics.
Safety
- Sweden is safe
- Shootings are decreasing
Healthcare
- We have the world's best healthcare
- Healthcare queues are short
Schools
- We have a good school system
- Swedish pupils are at the top
Economy
- The economy is strong
- The tax burden is reasonable
Integration
- Integration is working
- Immigration pays off
Start here — the narrative thread
What happened to Sweden?
A chronological story in six chapters. Begin with the shock — then how we got here, who came, the consequences, the future and what we can do.
- 1The shockThen vs now — the numbers that shock.
- 2How did we get here?The decisions 1975 → 2015 that shaped Sweden.
- 3Who came?Demographics, origin, residence permits.
- 4The consequencesCrime, schools, safety, culture, economy.
- 5The futureSecond generation, lifecycle, costs.
- 6What now?Actions and comparisons with other countries.
Primary source · Joakim Ruist · ESO 2018:3Lifetime perspective, 2018 estimate
What immigration costs — and what the official numbers leave out
Ruist's ESO 2018:3 gives the direct fiscal figure per refugee: about −74,000 SEK/year (2015 prices) over a lifetime. The national aggregates stop there. This website also examines what lies beyond — municipal imbalance, the costs of crime and long-term consequences.
Net fiscal redistribution per refugee · lifetime average
0 krper year, over a lifetime (2015 prices)
Average net public-finance cost per refugee per Joakim Ruist, ESO 2018:3. Calculated across the full life cycle — from arrival to retirement. The range depends on integration potential and country of origin.
Spann enligt Ruist 2018
2015 års priser
−53 000 kr
Hög integrationspotential
−74 000 kr
Genomsnitt
−94 000 kr
Låg integrationspotential
2015 · cross-section−41,5 mdkrtotal for about 690,000 people in the refugee group (−60 000 kr per person, 2015 prices).
More recent data (NIER 2025)NIER's Special Study 117 shows the refugee group's annual contribution has improved from −41,5 mdkr (2015) to −22 mdkr (2022). Still negative — but less so than in 2015. See history →
Vulnerable areas · Swedish Police 2023
65–80% foreign background — vs. 27% nationally
The Swedish Police's 59 vulnerable areas have 2–3× the national average. The more severe the classification, the higher the share.
Mission control · live
Put the numbers in motion
Live counters, daily tickers and a throttle further down — track the costs in real time, compare generations and see where the money goes.
Sweden map · interactive
Where do the costs hit hardest — and where are the vulnerable areas?
290 municipalities, four data layers, full zoom. Toggle Vulnerable areas and choose the Foreign-born layer to see the correlation directly on the map.
Review · beyond the official numbers
Four areas the aggregates hide
Ruist and NIER measure direct public-finance inflows and outflows. The heaviest costs often show up here — outside the headline figure.
Municipal level
Where the state's accounting falls short
The state's lump-sum compensation is time-limited. When it ends, social assistance, Swedish-for-immigrants tuition, social services and schools keep weighing on the municipality.
Read the review →
Crime
Costs that are not counted
The Swedish Crime Council (Brå 2021:9) documents about 2.5× elevated risk for the foreign-born and 3.2× for the second generation. Justice-system costs aren't allocated by group.
Read the review →
Long-term
Structural consequences
Demographics, segregation, school results, dependency ratios and social trust — effects over decades that don't show up in single-year aggregates.
Read the review →
Second generation
What the aggregates hide
Children of two foreign-born parents are classified as native-born in NIER's data. Brå 2021:9 shows 3.2× elevated risk — higher than among the foreign-born.
Read the review →
What should be done?
Ten policy proposals — ranked by impact
From work-first and qualification-based access to tighter asylum and family-reunification rules. Backed by Ruist, NIER, the Swedish National Audit Office, the OECD and the Fiscal Policy Council.
Read the policy proposals →Local review
Here's what it looks like in your municipality
Search Sweden's 290 municipalities to see an estimate of the refugee group's net fiscal cost — based on Ruist's SEK 74,000/year scaled to each municipality's own statistics.
Supplement · NIER 2025 · 2022 cross-section
What does each group contribute net to public finances?
NIER's Special Study 117 (June 2025) reports the 2022 net contributions. 2022 was a historically favourable year.
Refugee group
−22 mdkr
−0,4 % of GDP
- Per person
- −27 500 kr
- Population
- ~789,000
Other foreign-born
+28 mdkr
+0,5 % of GDP
- Per person
- +19 800 kr
- Population
- ~1,400,000
Native-born
−6 mdkr
−0,1 % of GDP
- Per person
- −700 kr
Context: The 2013–2022 ten-year average is −16,1 mdkr/year. Cumulative 1983–2022: +3 mdkr. See history → By residence permit → Total cost →
Granskning · 1985 → 2025
What happened to Sweden?
På en generation har Sverige gått från ett av världens tryggaste och mest sammanhållna länder till att toppa europeiska listor över dödligt skjutvapenvåld, sprängningar och segregation. Den här sektionen sätter siffrorna bredvid varandra — utan att blunda för vad de visar.
Sverige 1990 vs Sverige 2024 — åtta officiella mått
| Mått | Då (90-tal) | Nu (2020-tal) |
|---|---|---|
| Dödsskjutningar per år(Brå) | ca 10 (1996) | 53 (2023) |
| Anmälda sprängningar(Polisen) | < 30/år (90-talet) | 363 (2024) |
| Andel utrikes födda(SCB) | 9 % (1990) | 20,5 % (2024) |
| Andel med utländsk bakgrund(SCB) | 13 % (1990) | 27 % (2024) |
| Polisens utsatta områden(Polisen) | 0 (begreppet fanns ej) | 59 (2023) |
| PISA-läsförståelse(OECD/Skolverket) | 516 (2000) | 487 (2022) |
| Mellanmänsklig tillit (hög)(SOM-institutet) | ca 62 % (1996) | ca 55 % (2023) |
| Otrygga kvinnor (sent ute)(Brå NTU) | 27 % (2007) | 34 % (2023) |
Historisk jämförelse
Sverige förr vs Sverige nu
Brottslighet, skolresultat, tillit och trygghet under fyra decennier — i jämförbara mått.
≈ 4×
fler dödsskjutningar än för 25 år sedan (Brå)
Read the review →
Kvinnors trygghet
Hederskultur och kvinnors rättigheter
Hedersrelaterat våld, kontroll och könssegregering — vad svensk forskning visar.
≈ 240 000
unga lever med hedersnormer (Astrid Schlytter / Sthlms stad)
Read the review →
Otrygg vardag
Gängvåldets påverkan på samhället
Skjutningar, sprängningar och företag som väljer bort Sverige eller vissa områden.
363
sprängningar 2024 — rekordnivå (Polisen)
Read the review →
Befolkningen
Demografisk och kulturell förändring
Hur snabbt Sveriges befolkningssammansättning har förändrats — på två generationer.
ca 27 %
av Sveriges befolkning har utländsk bakgrund (SCB 2024)
Read the review →
Samhällskontraktet
Social tillit och samhällskontrakt
Tillitstrender från SOM-institutet, segregation och parallella samhällen.
−10 p.e.
fall i mellanmänsklig tillit i utsatta områden (SOM)
Read the review →
Näringslivet
Företag och kompetensflykt
Rekryteringsproblem, etableringar som uteblir och hur otrygghet förändrar affärsklimatet.
1 av 4
företagare har övervägt att flytta verksamhet pga otrygghet (Svenskt Näringsliv)
Read the review →
Utforska hela granskningen →
Källor: Brå · Polisen · SCB · OECD/Skolverket · SOM-institutet · Svenskt Näringsliv
FAQ
What's included — and what isn't?
The most common objections and questions answered neutrally and with sources.
Is family-reunification immigration included?
Yes, within Ruist's refugee category.
Is crime included?
No, not in any meaningful way.
Are Swedish-for-immigrants, housing and dental care included?
Yes, the direct public outlays are included.
Why do municipalities see it differently?
Costs are unevenly split between the state and the municipality.
Metodik · källkritik · definitioner
Så räknar vi — och vad siffrorna inte säger
Alla siffror på webbplatsen kommer från publika myndighetsrapporter. Här ser du primärkällorna, hur centrala begrepp definieras och vilka begränsningar du ska känna till innan du tolkar siffrorna.
Så räknar vi
- Huvudsiffra: Ruist ESO 2018:3 — 74 000 kr/år per flykting över livet.
- Tvärsnitt 2022: KI Specialstudie 117 (juni 2025).
- Kommunal nivå: Ruists genomsnitt skalat på kommunal statistik från SCB.
- Brott: Brå 2021:9 — överrisk per grupp, åldersstandardiserat.
- Inflation: SCB KPI, justerar äldre belopp till 2026 års prisnivå.
Primärkällor
- ESO 2018:3 – Tid för integration (Ruist)ESO/Finansdepartementet
- Specialstudie 117 – Invandrades nettobidrag 1983–2022Konjunkturinstitutet, juni 2025
- Statistik om brott (rapport 2021:9)Brå – Brottsförebyggande rådet
- Utsatta områden – lägesbild 2023Polismyndigheten (NOA)
- Befolkning efter utländsk/svensk bakgrundStatistiska centralbyrån (SCB)
- Skolresultat och PISASkolverket
- Migrationsstatistik (uppehållstillstånd m.m.)Migrationsverket
- World Values Survey – SverigeWVS Association
- SOM-undersökningen – tillit & samhälleSOM-institutet, Göteborgs universitet
- Segregationsmått (Delmos-arvet)Statskontoret / SCB integrationsdatabas
Begränsningar & källkritik
- KI och Ruist fördelar inte rättsväsendets kostnader per grupp — brottslighetens nettoeffekt är därför inte med i huvudsiffran.
- Andra generationen klassas som inrikes födda i KI:s data → deras nettobidrag göms i 'inrikes födda'-siffran.
- Demografi: åldersfördelning skiljer sig kraftigt mellan grupper. Åldersstandardiserade tal finns hos SCB/Brå men inte alltid i populära jämförelser.
- Definitionsglidning: 'flykting', 'invandrare' och 'utländsk bakgrund' används olika av olika myndigheter — jämför alltid samma definition.
- Urvalsfel: opinionsundersökningar (SOM, WVS) bygger på frivilligt deltagande och kan systematiskt missa de mest utsatta grupperna.
- Interpolerade värden i historikserien 1983–2022 är linjära mellan KI:s publicerade brytpunkter och ska tolkas som visuell illustration.
Definitioner
Klicka för att se hur varje begrepp definieras — och vilken myndighet som äger definitionen.
Hur siffrorna ska – och inte ska – tolkas
- Analyserna är statiska tvärsnitts- eller livscykelberäkningar baserade på registerdata.
- Indirekta och dynamiska effekter (löner, sysselsättning för inrikes födda, tillväxt, innovation, brottslighet, bostadsmarknad m.m.) ingår inte.
- Framtida utfall är osäkra och bygger på antaganden om sysselsättning, inkomster och välfärdskonsumtion.
- Nettobidraget förbättrades markant från 2017 och framåt – lägre flyktinginflöde, bättre etablering och fortsatt arbetskraftsinvandring.
- Flyktingars bidrag är kraftigt negativt de första 10–15 åren, blir positivt efter ca 15–30 år, och negativt igen efter ca 40 år p.g.a. pension.
Detta är inte en fullständig samhällsekonomisk analys – endast en uppskattning av direkta offentliga inkomster och utgifter.