Skip to content
SVERIGEFAKTA.com

International comparison · 8 countries

How do other countries do it?

Several countries have chosen different paths than Sweden regarding selection, volume and integration requirements. Outcomes differ markedly in employment and long-term public costs. This compares eight countries using OECD, KI, Ruist, VIVE, IAB, StatCan and CBS.

The question this page answers

Vad kan Sverige lära av länder som valt andra vägar — och vilka utfall har deras policyval gett?

At a glance

Key figures — the most important numbers on this page

Countries compared

8

SE, DK, NO, DE, NL, FI, CA, AU.

Largest employment gap (5–7 yrs)

SE / DE

OECD 2018–2023.

Smallest gap

CA / AU

Points-based selection.

Fiscal net CA/AU

Positive overall

StatCan / Productivity Commission.

Comparison table

Refugee employment 5–7 years after arrival, fiscal net effect per person and year, and asylum volume per 100,000 inhabitants. Sources are listed per country — click each country to verify.

Sweden

Language: low

High asylum intake, low threshold

Empl.

58%

Fiscal

74k

Asylum/100k

1 180

Höga initiala kostnader, långsam etablering. Ruist 2018: ca −74 000 kr/år och flykting över livet.

Denmark

Language: high

Strict asylum, tough integration requirements

Empl.

68%

Fiscal

165k

Asylum/100k

220

Krav på språk, egenförsörjning och tidsbegränsade uppehållstillstånd. Finansministeriets årsredovisning (2023) visar −109 000 DKK/år för flykting/asyl — den mest detaljerade nordiska redovisningen.

Canada

Language: high

Points-based (skills-driven)

Empl.

78%

Fiscal

+35k

Asylum/100k

280

Express Entry väljer arbetskraft efter utbildning, ålder, språk och yrkeserfarenhet. Det fiskala plusvärdet avser hela den points-selekterade invandringen — Kanadas flyktinggrupp är också fiskalt negativ.

Norway

Language: medium

Fast introduction + language requirement

Empl.

65%

Fiscal

145k

Asylum/100k

420

SSB rapport 2023/22 (Holmøy & Strøm): −9,1 mNOK livstid per flykting, omräknat till ≈ −145 000 SEK/år. Arbetskraftsinvandring är fiskalt positiv (+0,8 till +2,4 mNOK livstid).

Finland

Language: medium

Lower volume, integration programmes

Empl.

55%

Fiscal

60k

Asylum/100k

380

Lower asylum volume than Sweden but worse employment. Language barrier highlighted by VATT.

Two measures: 'Fiscal / year' is net effect per person per year (taxes in minus benefits and public services out). 'Lifetime net' sums the same over an adult lifetime (NPV). SE, NL and NO report lifetime directly; DK, DE, FI, CA and AU (*) are methodologically derived from annual value × 60 adult years — directional indicator, not source-reported. Studies use different methods, populations and years; the columns are not directly comparable.

In depth

The Danish model

Since 2015–2016 Denmark has implemented a series of sharp tightenings of its immigration policy. These include lower benefit levels for newcomers (integrationsydelse), stricter language and self-sufficiency requirements, so-called ghetto laws with special rules in vulnerable areas, and a more restrictive asylum policy with lower intake (Ministry of Immigration and Integration 2015–2024).

The result has been that Denmark has had a significantly lower asylum intake than Sweden over the same period. At the same time, employment rates among non-Western immigrants have developed better in Denmark than in Sweden according to several comparative studies (VIVE 2018, OECD International Migration Outlook 2023). Long-term costs per person have also been lower, partly due to lower benefit levels and stronger work incentives.

In a Swedish context, a "Danish model" would mean lower volumes of asylum immigration, stricter integration requirements from day one, lower benefits for newcomers and a more consistent deportation policy in cases of crime. In the simulator, this setting can be used to show how such changes could affect both direct costs and long-term effects, particularly in municipal finances and crime.

Sysselsättning bland flyktingar 5–7 år efter ankomst

senast publicerade mätning (2019–2023 beroende på land) · procent sysselsatta · OECD

AU AustralienCA KanadaDE TysklandDK DanmarkFI FinlandNL NederländernaNO NorgeSE Sverige
Sysselsättning bland flyktingar 5–7 år efter ankomst · procent sysselsatta · senast publicerade mätning (2019–2023 beroende på land) · OECD
LandKodSysselsatta 5–7 år efter ankomst (%)
KanadaCA78
AustralienAU75
DanmarkDK68
NederländernaNL66
NorgeNO65
TysklandDE60
SverigeSE58
FinlandFI55

Method: Andel sysselsatta bland personer som beviljats skydd, mätt 5–7 år efter ankomst. Länderna använder delvis olika definitioner av flyktingstatus, sysselsättning och mätfönster; nivåerna visar storleksordning snarare än exakt rangordning.

Source: OECD — International Migration Outlook 2023 (accessed 2026-07-27) · SCB och nationella statistikmyndigheter (accessed 2026-07-27)

Fiskal nettoeffekt per person och år

studiernas respektive mätår (2016–2024) · kronor per person och år (omräknat till SEK) · OECD

Reading note: The studies use different definitions (all foreign-born, refugees only, asylum cohorts), different time windows and different public-sector scope. The amounts are converted to SEK to show order of magnitude and direction — not to rank countries to the krona. For strict comparison, read each source report.

AU AustralienCA KanadaDE TysklandDK DanmarkFI FinlandNL NederländernaNO NorgeSE Sverige
Fiskal nettoeffekt per person och år · kronor per person och år (omräknat till SEK) · studiernas respektive mätår (2016–2024) · OECD
LandKodFiskal nettoeffekt (kr/person och år)
KanadaCA35 000
AustralienAU28 000
TysklandDE−55 000
FinlandFI−60 000
SverigeSE−74 000
NederländernaNL−115 000
NorgeNO−145 000
DanmarkDK−165 000

Method: Nettoeffekt på offentliga finanser per person och år enligt nationella studier, omräknad till SEK. Studierna använder olika populationsavgränsningar (alla utrikes födda, enbart flyktingar, asylkohorter), olika tidsfönster och olika avgränsning av offentlig sektor. Beloppen visar riktning och storleksordning — inte en exakt rangordning.

Source: Konjunkturinstitutet / Ruist (SE) (accessed 2026-07-27) · VIVE (DK), StatCan (CA), Productivity Commission (AU), IAB (DE), CBS (NL), SSB (NO), VATT (FI) (accessed 2026-07-27)

Sysselsättning mot fiskal nettoeffekt — länderjämförelse

procent sysselsatta (x) mot kronor per person och år (y) · OECD

Sysselsättningsaxeln avser flyktingar 5–7 år efter ankomst. Fiskala axeln avser årlig nettoeffekt per person — härledd från nationella nettobidragsstudier. OBS: Kanadas och Australiens plusvärden avser deras points-selekterade totala invandring; deras flyktinggrupper är fiskalt negativa likt övriga länders. Sverige, Tyskland och Nederländerna redovisas för flyktingkohorten.

Sysselsättning mot fiskal nettoeffekt — länderjämförelse · procent sysselsatta (x) mot kronor per person och år (y) · OECD
LandSysselsatta 5–7 år efter ankomst (%)Fiskal nettoeffekt (kr/person och år)Asylsökande per 100 000 invånare
Sverige58−74 0001 180
Danmark68−165 000220
Kanada7835 000280
Australien7528 000120
Tyskland60−55 000950
Nederländerna66−115 000470
Norge65−145 000420
Finland55−60 000380

Method: Varje punkt är ett land; punktstorleken speglar asylmottagande per 100 000 invånare. Sambandet är en korrelation mellan två indikatorer med olika källor och mätår — det visar mönster, inte orsakssamband, och antalet länder är för litet för statistisk inferens.

Source: OECD — International Migration Outlook 2023 (accessed 2026-07-27) · Eurostat — asylsökande per land (accessed 2026-07-27) · Nationella finanspolitiska studier (se fiskaldiagrammet) (accessed 2026-07-27)

Viktiga lärdomar

Danmark: tydliga krav fungerar

Tydligare krav på språk, egenförsörjning och tidsbegränsade uppehållstillstånd ger högre sysselsättning och lägre långsiktiga kostnader. Asylvolymen är dessutom dramatiskt lägre per capita.

Kanada & Australien: urval avgör

Points-baserade system prioriterar utbildning, språk och arbetsförmåga. Resultatet blir betydligt bättre fiskalt nettobidrag — och hög sysselsättning redan från start.

Tyskland: parallell till Sverige

Länder som haft hög asylmottagning utan starka krav (Sverige och Tyskland) har sett stora initiala kostnader och långsammare integration. IAB-data visar att kvinnors etablering är särskilt långsam.

Kommunal nivå

Flera länder har bättre system för att kompensera lokala myndigheter för faktiska kostnader. I Sverige upphör schablonersättningen efter etableringsperioden — varpå kommunerna ensamma bär resterande kostnader.

Landsdjupdykning · 4 länder

Vad gör de — och vad kan Sverige faktiskt lära?

För varje land: vad politiken är, vad utfallet visar, vad Sverige rimligen kan ta efter — och lika viktigt: vad utfallet inte säger. Vi skiljer arbetsmarknadsutfall från mer kontroversiella delar av migrationspolitiken.

Definitionsskillnad · ofta missat

Sveriges definition är snävare än Tysklands

När vi jämför "utländsk bakgrund" mellan länder jämför vi sällan samma sak. Sverige använder ett av Västeuropas snävaste mått. En bredare definition skulle inkludera fler i andra generationen — där överrepresentationen i negativa utfall ofta kvarstår.

Sverige

Vem räknas?
Själv född utomlands ELLER båda föräldrar utrikes födda
Andra generationen
Endast om båda föräldrar är utrikes födda. Personer med en svensk och en utrikes född förälder klassas som svensk bakgrund.
Andel av bef.
26,5 %

Tyskland

Vem räknas?
Själv eller minst EN förälder utan tyskt medborgarskap vid födseln
Andra generationen
Ja — även personer med endast en utrikes född förälder räknas in. Familjer med utländsk härkomst följs över flera generationer.
Andel av bef.
29,7 %

Danmark

Vem räknas?
Indvandrere + efterkommere (båda föräldrar utländska)
Andra generationen
Ja, 'efterkommere' räknas explicit som grupp med utländsk bakgrund och följs i officiell statistik.
Andel av bef.
14,6 %

Nederländerna

Vem räknas?
Själv eller minst en förälder född utomlands
Andra generationen
Ja, även personer med en utrikes född förälder. Indelas i 'westerse' och 'niet-westerse' bakgrund för analys.
Andel av bef.
25,8 %

Fördjupning → Definitioner av utländsk bakgrund · Västerländsk vs icke-västerländsk · Kostnader per kohort

Slutsats

Det går att ha invandring med betydligt lägre kostnader

Skillnaderna mellan länderna handlar främst om urval, volym och krav på integration. Sverige ligger i botten bland jämförda länder på alla tre dimensioner. Testa själv hur olika modeller skulle påverka utfallet:

What does the data show?

Objective observations — not interpretations

  • Sysselsättningsgapet 5–7 år efter ankomst är minst i Kanada och Australien (poängbaserat urval).
  • Danmark och Nederländerna har smalare gap än Sverige efter regelskärpningar 2015–2022.
  • Sverige och Tyskland har fortsatt störst gap i EU för flyktinggruppen.
  • Fiskal nettoeffekt: Kanada/Australien positiva (totalen), Danmark ≈ noll, Sverige/Tyskland/Finland negativa.

Definitions

How the numbers are counted — and what they do not cover

Employment gap
Difference in employment rate between the refugee group and the native reference, in percentage points.
Fiscal net effect
Tax revenue minus public spending for a group over a period, expressed per person-year or as lifetime net (NPV).
Points-based selection
Canada and Australia: applicants scored on education, language, occupation and age. Only those above the threshold receive a work permit.
Resettlement refugee
Person selected abroad on UNHCR recommendation and admitted under the country's annual quota.
Asylum per 100,000
Asylum applications per 100,000 inhabitants — normalises for country size.

Primary sources

Agencies and research institutions behind this page

6

agencies/institutions

8

reports & studies

3

primary datasets

Frequently asked questions

Short answers to what is most often discussed

Partly. Employment gaps use OECD definitions (5–7 years post-arrival) and are comparable. Fiscal net contribution is measured in each country's national accounts and converted to SEK — levels are comparable but methodological choices differ. Use as orders of magnitude.

Logical next steps if you want to understand the background

How the figures should — and should not — be interpreted

  • The analyses are static cross-sectional or lifecycle calculations based on register data.
  • Indirect and dynamic effects (wages, employment of the native-born, growth, innovation, crime, housing market, etc.) are not included.
  • Future outcomes are uncertain and rely on assumptions about employment, incomes and welfare consumption.
  • The net contribution improved markedly from 2017 onwards — lower refugee inflow, better integration and continued labour migration.
  • Refugees' contribution is strongly negative for the first 10–15 years, turns positive after about 15–30 years, and negative again after about 40 years due to pensions.

This is not a full socioeconomic analysis – only an estimate of direct public revenues and expenditures.