Sweden
Language: lowHigh asylum intake, low threshold
Empl.
58%
Fiscal
−74k
Asylum/100k
1 180
Höga initiala kostnader, långsam etablering. Ruist 2018: ca −74 000 kr/år och flykting över livet.
International comparison · 8 countries
Several countries have chosen different paths than Sweden regarding selection, volume and integration requirements. Outcomes differ markedly in employment and long-term public costs. This compares eight countries using OECD, KI, Ruist, VIVE, IAB, StatCan and CBS.
The question this page answers
Vad kan Sverige lära av länder som valt andra vägar — och vilka utfall har deras policyval gett?
Key figures — the most important numbers on this page
Countries compared
8
SE, DK, NO, DE, NL, FI, CA, AU.
Largest employment gap (5–7 yrs)
SE / DE
OECD 2018–2023.
Smallest gap
CA / AU
Points-based selection.
Fiscal net CA/AU
Positive overall
StatCan / Productivity Commission.
Refugee employment 5–7 years after arrival, fiscal net effect per person and year, and asylum volume per 100,000 inhabitants. Sources are listed per country — click each country to verify.
High asylum intake, low threshold
Empl.
58%
Fiscal
−74k
Asylum/100k
1 180
Höga initiala kostnader, långsam etablering. Ruist 2018: ca −74 000 kr/år och flykting över livet.
Strict asylum, tough integration requirements
Empl.
68%
Fiscal
−165k
Asylum/100k
220
Krav på språk, egenförsörjning och tidsbegränsade uppehållstillstånd. Finansministeriets årsredovisning (2023) visar −109 000 DKK/år för flykting/asyl — den mest detaljerade nordiska redovisningen.
Points-based (skills-driven)
Empl.
78%
Fiscal
+35k
Asylum/100k
280
Express Entry väljer arbetskraft efter utbildning, ålder, språk och yrkeserfarenhet. Det fiskala plusvärdet avser hela den points-selekterade invandringen — Kanadas flyktinggrupp är också fiskalt negativ.
Points-based + strict asylum handling
Empl.
75%
Fiscal
+28k
Asylum/100k
120
Låg asylvolym och stark selektion. Plusvärdet gäller Skilled Migration Program — Australiens flyktinggrupp går också minus fiskalt.
Large asylum intake from 2015
Empl.
60%
Fiscal
−55k
Asylum/100k
950
Liknande utmaningar som Sverige efter 2015. IAB-data visar långsam etablering, särskilt bland kvinnor.
Tighter asylum + labour-market focus
Empl.
66%
Fiscal
−115k
Asylum/100k
470
van de Beek 2021 (UvA/CPB-metodik): −€600 000 livstid per asylinvandrare i medel. Studien är omstridd men resultatet ligger i samma intervall som Ruist/FM efter justering.
Fast introduction + language requirement
Empl.
65%
Fiscal
−145k
Asylum/100k
420
SSB rapport 2023/22 (Holmøy & Strøm): −9,1 mNOK livstid per flykting, omräknat till ≈ −145 000 SEK/år. Arbetskraftsinvandring är fiskalt positiv (+0,8 till +2,4 mNOK livstid).
Lower volume, integration programmes
Empl.
55%
Fiscal
−60k
Asylum/100k
380
Lower asylum volume than Sweden but worse employment. Language barrier highlighted by VATT.
| Country | Model | Employment | Fiscal / year (not directly comparable) | Lifetime net | Asylum / 100k | Requirements | Sources |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sweden | High asylum intake, low threshold | 58 % | −74,000 SEK/yr | −4 M SEK | 1 180 | Language: low | |
| Denmark | Strict asylum, tough integration requirements | 68 % | −165,000 SEK/yr | −10 M SEK* | 220 | Language: high | |
| Canada | Points-based (skills-driven) | 78 % | +35,000 SEK/yr | +2 M SEK* | 280 | Language: high · points | |
| Australia | Points-based + strict asylum handling | 75 % | +28,000 SEK/yr | +2 M SEK* | 120 | Language: high · points | |
| Germany | Large asylum intake from 2015 | 60 % | −55,000 SEK/yr | −3 M SEK* | 950 | Language: medium | |
| Netherlands | Tighter asylum + labour-market focus | 66 % | −115,000 SEK/yr | −7 M SEK | 470 | Language: high | |
| Norway | Fast introduction + language requirement | 65 % | −145,000 SEK/yr | −9 M SEK | 420 | Language: medium | |
| Finland | Lower volume, integration programmes | 55 % | −60,000 SEK/yr | −4 M SEK* | 380 | Language: medium |
Two measures: 'Fiscal / year' is net effect per person per year (taxes in minus benefits and public services out). 'Lifetime net' sums the same over an adult lifetime (NPV). SE, NL and NO report lifetime directly; DK, DE, FI, CA and AU (*) are methodologically derived from annual value × 60 adult years — directional indicator, not source-reported. Studies use different methods, populations and years; the columns are not directly comparable.
In depth
Since 2015–2016 Denmark has implemented a series of sharp tightenings of its immigration policy. These include lower benefit levels for newcomers (integrationsydelse), stricter language and self-sufficiency requirements, so-called ghetto laws with special rules in vulnerable areas, and a more restrictive asylum policy with lower intake (Ministry of Immigration and Integration 2015–2024).
The result has been that Denmark has had a significantly lower asylum intake than Sweden over the same period. At the same time, employment rates among non-Western immigrants have developed better in Denmark than in Sweden according to several comparative studies (VIVE 2018, OECD International Migration Outlook 2023). Long-term costs per person have also been lower, partly due to lower benefit levels and stronger work incentives.
In a Swedish context, a "Danish model" would mean lower volumes of asylum immigration, stricter integration requirements from day one, lower benefits for newcomers and a more consistent deportation policy in cases of crime. In the simulator, this setting can be used to show how such changes could affect both direct costs and long-term effects, particularly in municipal finances and crime.
senast publicerade mätning (2019–2023 beroende på land) · procent sysselsatta · OECD
| Land | Kod | Sysselsatta 5–7 år efter ankomst (%) |
|---|---|---|
| Kanada | CA | 78 |
| Australien | AU | 75 |
| Danmark | DK | 68 |
| Nederländerna | NL | 66 |
| Norge | NO | 65 |
| Tyskland | DE | 60 |
| Sverige | SE | 58 |
| Finland | FI | 55 |
Method: Andel sysselsatta bland personer som beviljats skydd, mätt 5–7 år efter ankomst. Länderna använder delvis olika definitioner av flyktingstatus, sysselsättning och mätfönster; nivåerna visar storleksordning snarare än exakt rangordning.
Source: OECD — International Migration Outlook 2023 (accessed 2026-07-27) · SCB och nationella statistikmyndigheter (accessed 2026-07-27)
studiernas respektive mätår (2016–2024) · kronor per person och år (omräknat till SEK) · OECD
Reading note: The studies use different definitions (all foreign-born, refugees only, asylum cohorts), different time windows and different public-sector scope. The amounts are converted to SEK to show order of magnitude and direction — not to rank countries to the krona. For strict comparison, read each source report.
| Land | Kod | Fiskal nettoeffekt (kr/person och år) |
|---|---|---|
| Kanada | CA | 35 000 |
| Australien | AU | 28 000 |
| Tyskland | DE | −55 000 |
| Finland | FI | −60 000 |
| Sverige | SE | −74 000 |
| Nederländerna | NL | −115 000 |
| Norge | NO | −145 000 |
| Danmark | DK | −165 000 |
Method: Nettoeffekt på offentliga finanser per person och år enligt nationella studier, omräknad till SEK. Studierna använder olika populationsavgränsningar (alla utrikes födda, enbart flyktingar, asylkohorter), olika tidsfönster och olika avgränsning av offentlig sektor. Beloppen visar riktning och storleksordning — inte en exakt rangordning.
Source: Konjunkturinstitutet / Ruist (SE) (accessed 2026-07-27) · VIVE (DK), StatCan (CA), Productivity Commission (AU), IAB (DE), CBS (NL), SSB (NO), VATT (FI) (accessed 2026-07-27)
procent sysselsatta (x) mot kronor per person och år (y) · OECD
Sysselsättningsaxeln avser flyktingar 5–7 år efter ankomst. Fiskala axeln avser årlig nettoeffekt per person — härledd från nationella nettobidragsstudier. OBS: Kanadas och Australiens plusvärden avser deras points-selekterade totala invandring; deras flyktinggrupper är fiskalt negativa likt övriga länders. Sverige, Tyskland och Nederländerna redovisas för flyktingkohorten.
| Land | Sysselsatta 5–7 år efter ankomst (%) | Fiskal nettoeffekt (kr/person och år) | Asylsökande per 100 000 invånare |
|---|---|---|---|
| Sverige | 58 | −74 000 | 1 180 |
| Danmark | 68 | −165 000 | 220 |
| Kanada | 78 | 35 000 | 280 |
| Australien | 75 | 28 000 | 120 |
| Tyskland | 60 | −55 000 | 950 |
| Nederländerna | 66 | −115 000 | 470 |
| Norge | 65 | −145 000 | 420 |
| Finland | 55 | −60 000 | 380 |
Method: Varje punkt är ett land; punktstorleken speglar asylmottagande per 100 000 invånare. Sambandet är en korrelation mellan två indikatorer med olika källor och mätår — det visar mönster, inte orsakssamband, och antalet länder är för litet för statistisk inferens.
Source: OECD — International Migration Outlook 2023 (accessed 2026-07-27) · Eurostat — asylsökande per land (accessed 2026-07-27) · Nationella finanspolitiska studier (se fiskaldiagrammet) (accessed 2026-07-27)
Tydligare krav på språk, egenförsörjning och tidsbegränsade uppehållstillstånd ger högre sysselsättning och lägre långsiktiga kostnader. Asylvolymen är dessutom dramatiskt lägre per capita.
Points-baserade system prioriterar utbildning, språk och arbetsförmåga. Resultatet blir betydligt bättre fiskalt nettobidrag — och hög sysselsättning redan från start.
Länder som haft hög asylmottagning utan starka krav (Sverige och Tyskland) har sett stora initiala kostnader och långsammare integration. IAB-data visar att kvinnors etablering är särskilt långsam.
Flera länder har bättre system för att kompensera lokala myndigheter för faktiska kostnader. I Sverige upphör schablonersättningen efter etableringsperioden — varpå kommunerna ensamma bär resterande kostnader.
Landsdjupdykning · 4 länder
För varje land: vad politiken är, vad utfallet visar, vad Sverige rimligen kan ta efter — och lika viktigt: vad utfallet inte säger. Vi skiljer arbetsmarknadsutfall från mer kontroversiella delar av migrationspolitiken.
Definitionsskillnad · ofta missat
När vi jämför "utländsk bakgrund" mellan länder jämför vi sällan samma sak. Sverige använder ett av Västeuropas snävaste mått. En bredare definition skulle inkludera fler i andra generationen — där överrepresentationen i negativa utfall ofta kvarstår.
| Land | Vem räknas? | Andra generationen | Andel av bef. | Källa |
|---|---|---|---|---|
| Sverige | Själv född utomlands ELLER båda föräldrar utrikes födda | Endast om båda föräldrar är utrikes födda. Personer med en svensk och en utrikes född förälder klassas som svensk bakgrund. | 26,5 % | SCB — Utländsk/svensk bakgrund ↗ |
| Tyskland | Själv eller minst EN förälder utan tyskt medborgarskap vid födseln | Ja — även personer med endast en utrikes född förälder räknas in. Familjer med utländsk härkomst följs över flera generationer. | 29,7 % | Destatis — Bevölkerung mit Migrationshintergrund ↗ |
| Danmark | Indvandrere + efterkommere (båda föräldrar utländska) | Ja, 'efterkommere' räknas explicit som grupp med utländsk bakgrund och följs i officiell statistik. | 14,6 % | Danmarks Statistik — Indvandrere ↗ |
| Nederländerna | Själv eller minst en förälder född utomlands | Ja, även personer med en utrikes född förälder. Indelas i 'westerse' och 'niet-westerse' bakgrund för analys. | 25,8 % | CBS — Herkomst ↗ |
Fördjupning → Definitioner av utländsk bakgrund · Västerländsk vs icke-västerländsk · Kostnader per kohort
Slutsats
Skillnaderna mellan länderna handlar främst om urval, volym och krav på integration. Sverige ligger i botten bland jämförda länder på alla tre dimensioner. Testa själv hur olika modeller skulle påverka utfallet:
Objective observations — not interpretations
How the numbers are counted — and what they do not cover
Agencies and research institutions behind this page
6
agencies/institutions
8
reports & studies
3
primary datasets
Short answers to what is most often discussed
Logical next steps if you want to understand the background
This is not a full socioeconomic analysis – only an estimate of direct public revenues and expenditures.
Recommended reading next →