Skip to content
SVERIGEFAKTA.com

International

Same pattern, different numbers.

Four countries have done similar calculations. The conclusion is consistently the same.

The question this page answers

Har andra europeiska länder kommit fram till samma slutsats som Sverige om invandringens offentligfinansiella nettoeffekter?

At a glance

Key figures — the most important numbers on this page

Studies compared

4

DK, NO, DE, NL.

Shared pattern

Neg. net asylum

All four studies.

Positive net

Labour/EU

All four studies.

Dominant driver

Employment

Isolated in every report.

What does the data show?

Objective observations — not interpretations

  • Alla fyra länder redovisar negativt nettobidrag för asyl-/flyktinggruppen och positivt för kvalificerad arbetskraftsinvandring.
  • Storleksordningen ligger inom samma intervall efter metodjustering — trots olika välfärdssystem och tidshorisonter.
  • Sysselsättningsgraden är den dominerande förklaringsvariabeln i samtliga studier.
  • Metoderna skiljer sig: årsbidrag (DK), livstidsnetto (NO, NL, SE) och fiskal balans över tid (DE).

Sverige är inte unikt. Danmark, Norge, Tyskland och Nederländerna har alla gjort nettobidragsstudier på sina respektive invandrargrupper, med liknande metodik som KI och Ruist. Konkreta siffror skiljer sig — välfärdens omfång och invandringssammansättning varierar — men strukturen är densamma:

  • Labour migration from Western Europe: positive net contribution.
  • Refugee + family from low-income countries: negative net contribution the first 10–20 years.
  • The difference is explained by employment + education level, not by ethnicity or religion.

Last updated: View changelog

🇩🇰Denmark

Source ↗

Finansministeriet, ”Indvandreres nettobidrag til de offentlige finanser” · 2023

Refugee / asylum
−109 000 DKK / person / år (≈ −165 000 SEK)
Labour / EU
+74 000 DKK / person / år (≈ +110 000 SEK)

Mest detaljerade redovisningen i Norden. MENA-flyktingar är största nettokostnad; arbetskraftsinvandrare från Västeuropa största plus.

Last updated: View changelog

🇳🇴Norway

Source ↗

SSB Rapport 2023/22 (Holmøy & Strøm), ”Lifetime fiscal effects of immigration” · 2023

Refugee / asylum
−9,1 mNOK livstid (≈ −9 mkr över hela livet)
Labour / EU
+0,8 till +2,4 mNOK livstid

Norge använder livstidsmått (likt Ruist). Samma mönster: skarp negativ för flyktinggrupp, svagt positiv för EU/EES-arbetskraft.

Last updated: View changelog

🇩🇪Germany

Source ↗

IAB Forschungsbericht 9/2017 (Bach m.fl.), uppdaterad 2022 · 2017/2022

Refugee / asylum
Negativ första 10–15 åren, ofta över −10 000 €/år
Labour / EU
Positiv från år 1 för EU-arbetskraft

Tyska studier hamnar i samma intervall som svenska/danska. Skillnaden mellan grupperna är stor och drivs av sysselsättning + utbildningsnivå.

Last updated: View changelog

🇳🇱Netherlands

Source ↗

CPB / van de Beek, ”Borderless Welfare State” (Universiteit van Amsterdam, 2021) · 2021

Refugee / asylum
−€ 600 000 livstid per asylinvandrare (medel)
Labour / EU
+€ 200 000 till +€ 400 000 livstid för kunskapsinvandring

Den mest kontroversiella studien — kritiserad för antaganden om diskontering, men resultaten ligger i samma intervall som Ruist 2018 efter justering.

What this does NOT prove

  • Att svensk politik måste kopiera dansk. Politikutrymmet beror på andra mål än offentliga finanser.
  • Att invandring överlag är dålig. EU-arbetskraftsinvandring går plus i alla studier.
  • Att ”kulturen” driver siffrorna. Studierna kontrollerar för utbildning och sysselsättning, inte för kultur — och variabeln som dominerar är jobbet.

Frequently asked questions

Short answers to what is most often discussed

Nej. Danmark räknar årsbidrag, Norge livstidsnetto, Tyskland fiskal balans över tid, Nederländerna livstid med olika diskonteringsantaganden. Riktningen och den relativa storleksordningen är samstämmig — den absoluta siffran är det inte.

Definitions

How the numbers are counted — and what they do not cover

Integration model
Combination of selection, integration requirements and citizenship rules a country applies. DK, NL and CA represent distinct models.
Assimilation
Requirement that migrants adopt the majority society's language and norms. Central in French and Danish policy traditions.
Multiculturalism
Policy that recognises and supports multiple parallel cultures. Central in Canadian and earlier Swedish traditions.
Resettlement refugee
Person selected by UNHCR for resettlement within a country's quota. Sweden has used 5,000/year as a benchmark.
Skilled labour migration
Migration with a job offer above a wage threshold. Generally yields positive fiscal net (NIER, VIVE, IAB).

Primary sources

Agencies and research institutions behind this page

4

agencies/institutions

4

reports & studies

0

primary datasets

Related topics

Logical next steps if you want to understand the background

Sources for this page

The data comes from official primary sources.

Report an error on this pageSupport Sverigefakta