1983
- Alla utrikes födda (mdkr)
- 8
- Flyktingar (mdkr)
- −2
- Övriga utrikes födda (mdkr)
- 10
History · 1983–2022
Foreign-born annual net contribution to public finances 1983–2022, split between refugees (incl. family members) and other foreign-born.
The question this page answers
Har utrikes föddas nettobidrag till de offentliga finanserna blivit bättre eller sämre under fyra decennier?
Key figures — the most important numbers on this page
Foreign-born annual net, 2022
≈ −22 bn SEK
NIER Special Study 117 (2025).
Refugee group net, 2015
≈ −41.5 bn SEK
Ruist ESO 2018:3 — historical trough.
Turning point
2017
Trend stops worsening after policy tightening.
Time series
1983–2022
40 years of consistent register data.
1983–2022 · miljarder kronor per år (2022 års priser) · Sverige
Tre serier: samtliga utrikes födda (yta), flyktinggruppen och övriga utrikes födda (linjer). Värden under nollinjen betyder att gruppen kostade mer än den betalade in det året.
| År | Samtliga utrikes födda (mdkr) | Flyktinggruppen (mdkr) | Övriga utrikes födda (mdkr) |
|---|---|---|---|
| 1 983 | 8 | −2 | 10 |
| 1 984 | 8,6 | −2,3 | 10,9 |
| 1 985 | 9,1 | −2,6 | 11,7 |
| 1 986 | 9,7 | −2,9 | 12,6 |
| 1 987 | 10,3 | −3,1 | 13,4 |
| 1 988 | 10,9 | −3,4 | 14,3 |
| 1 989 | 11,4 | −3,7 | 15,1 |
| 1 990 | 12 | −4 | 16 |
| 1 991 | 6,5 | −8,5 | 15 |
| 1 992 | 1 | −13 | 14 |
| 1 993 | −4,5 | −17,5 | 13 |
| 1 994 | −10 | −22 | 12 |
| 1 995 | −7,7 | −21 | 13,3 |
| 1 996 | −5,3 | −20 | 14,7 |
| 1 997 | −3 | −19 | 16 |
| 1 998 | −0,7 | −18 | 17,3 |
| 1 999 | 1,7 | −17 | 18,7 |
| 2 000 | 4 | −16 | 20 |
| 2 001 | 6 | −15,7 | 21,7 |
| 2 002 | 8 | −15,4 | 23,4 |
| 2 003 | 10 | −15,1 | 25,1 |
| 2 004 | 12 | −14,9 | 26,9 |
| 2 005 | 14 | −14,6 | 28,6 |
| 2 006 | 16 | −14,3 | 30,3 |
| 2 007 | 18 | −14 | 32 |
| 2 008 | 14 | −16 | 30 |
| 2 009 | 10 | −18 | 28 |
| 2 010 | 6 | −20 | 26 |
| 2 011 | −1,8 | −24,3 | 22,4 |
| 2 012 | −9,6 | −28,6 | 18,8 |
| 2 013 | −17,4 | −32,9 | 15,2 |
| 2 014 | −25,2 | −37,2 | 11,6 |
| 2 015 | −33 | −41,5 | 8 |
| 2 016 | −30,5 | −39,7 | 9 |
| 2 017 | −28 | −38 | 10 |
| 2 018 | −19 | −33 | 14 |
| 2 019 | −10 | −28 | 18 |
| 2 020 | −4,7 | −26 | 21,3 |
| 2 021 | 0,7 | −24 | 24,7 |
| 2 022 | 6 | −22 | 28 |
Series break 2015: Rekordstort asylmottagande 2015–2016 slår igenom i etableringskostnaderna. (Migrationsverket)
Method: Skillnaden mellan skatter och avgifter som gruppen betalar in och de offentliga utgifter som kan hänföras till gruppen, per år och i fasta priser. Serien bygger på publicerade brytpunkter (1983, 1990, 1994, 2000, 2007, 2010, 2015, 2017, 2019, 2022) i KI Specialstudie 117; mellanliggande år är visuellt interpolerade och ska inte läsas som egna mätpunkter.
Source: Konjunkturinstitutet — Specialstudie 117 (2025) (accessed 2026-07-27) · Ruist — ESO 2018:3 (referenspunkt 2015) (accessed 2026-07-27)
Turning point (2017): the year the net contribution stopped worsening and began to recover — after the 2015–2016 asylum peak, border controls were introduced and labour-market integration gradually improved. The deficit did not disappear, but the trend turned upward.
Y-axis: billion SEK per year (2022 prices). Exact annual values are in NIER Special Study 117 — intermediate years are visually interpolated between published breakpoints (1983, 1990, 1994, 2000, 2007, 2010, 2015, 2017, 2019, 2022).
| Year | Alla utrikes födda (mdkr) | Flyktingar (mdkr) | Övriga utrikes födda (mdkr) |
|---|---|---|---|
| 1983 | 8 | −2 | 10 |
| 1990 | 12 | −4 | 16 |
| 1994 | −10 | −22 | 12 |
| 2000 | 4 | −16 | 20 |
| 2007 | 18 | −14 | 32 |
| 2010 | 6 | −20 | 26 |
| 2015 | −33 | −41,5 | 8 |
| 2017 | −28 | −38 | 10 |
| 2019 | −10 | −28 | 18 |
| 2022 | 6 | −22 | 28 |
Endast publicerade brytpunkter från KI Specialstudie 117 — mellanliggande år är visuellt interpolerade i grafen.
Long-term pattern
Other foreign-born have largely contributed positively throughout the period, peaking around 2007.
2015 — historic dip
The large 2015 refugee inflow produced the largest negative deviation for the refugee group, about −41.5 bn SEK (Ruist 2018).
2017 → turning point
Från 2017 förbättrades nettobidraget markant tack vare lägre flyktinginflöde, bättre etablering och fortsatt arbetskraftsinvandring. Underskottet försvann dock inte — 2022 låg utrikes föddas årliga nettobidrag på ca −22 mdkr enligt KI (≈ −11 000 kr per utrikes född per år). Ruists livstidsvärde per flykting (≈ −74 000 kr) är ett annat mått och ska inte förväxlas med ett årsvärde. Nivån är fortsatt svagare än i Danmark och Finland (se /lander).
Objective observations — not interpretations
How the numbers are counted — and what they do not cover
Agencies and research institutions behind this page
3
agencies/institutions
4
reports & studies
2
primary datasets
Short answers to what is most often discussed
Logical next steps if you want to understand the background
By residence permit
Net contribution by ground: work, study, EEA, family, refugee — plus the 2026 policy change.
Country comparison
Eight countries side by side: Sweden, Denmark, Canada, Australia, Germany, Netherlands, Norway, Finland.
Total cost
Why bottom-up and top-down always yield a range — and what that range is.
Demographics over time
How Sweden's population composition has shifted since the 1970s.
Source: National Institute of Economic Research, Special Study 117 (PDF).
Your municipality
Se hur invandringen ser ut just där du bor — kommunkort med SCB-data.
Nästa steg
Recommended reading next →