Sysselsättningsgrad 20–64 årIcke-västerländsk = sammanvägt EU-utomstående exkl. Nordamerika/Oceanien.
- Inrikes (ref)
- 85,6 %
- Västerländsk
- 80,1 %
- Icke-västerländsk
- 64,0 %
Granskning · Ursprung & utfall
Västerländsk och icke-västerländsk bakgrund
Skillnaderna i sysselsättning, ekonomiskt bistånd och brottslighet är betydande mellan grupper med västerländsk respektive icke-västerländsk bakgrund. Denna uppdelning används i flera andra europeiska länder för att bättre förstå integrationsresultat och långsiktiga kostnader. Sverige slutade officiellt publicera kategorin runt 2003 (SCB MIS 2002:3); Danmark, Nederländerna och Norge fortsatte. Här redovisas motsvarande siffror utifrån officiell svensk statistik (SCB, Socialstyrelsen, Brå).
Viktigt: Statistiken beskriver genomsnitt, inte individer. Skillnader speglar urval (asyl/anhörig/arbetskraft), vistelsetid, utbildningsnivå och integrationspolitik — inte inneboende egenskaper hos grupper. Stora variationer finns inom varje grupp.
Inrikes född
Två inrikes födda föräldrar
Referensgrupp i SCB:s registerdata.
Västerländsk bakgrund
Född i EU/EES, Nordamerika, Australien, Nya Zeeland
Motsvarar DK 'vestlig', NL 'westerse migratieachtergrond'.
Icke-västerländsk bakgrund
Född utanför EU/EES + Nordamerika/Oceanien
Inkluderar bl.a. MENA, Afrika söder om Sahara, Sydasien, Latinamerika. Stor variation finns inom gruppen.
Sysselsättning
Sysselsättningsgraden i åldersgruppen 20–64 år. Skillnaden mellan västerländska och icke-västerländska födda kvarstår även efter lång vistelsetid.
Arbetslöshet 20–64 år
- Inrikes (ref)
- 4,5 %
- Västerländsk
- 7,2 %
- Icke-västerländsk
- 16,8 %
- Källa
- SCB AKU 2024
Andel i arbete efter 8 år i Sverige (flyktingar/anhöriga)Inrikes som 100% = baseline-referens, ej exakt sysselsättningsgrad.
- Inrikes (ref)
- 100,0 %
- Västerländsk
- 70,0 %
- Icke-västerländsk
- 55,0 %
| Mått | Inrikes (ref) | Västerländsk | Icke-västerländsk | Källa |
|---|---|---|---|---|
| Sysselsättningsgrad 20–64 årIcke-västerländsk = sammanvägt EU-utomstående exkl. Nordamerika/Oceanien. | 85,6 % | 80,1 % | 64,0 % | SCB AKU 2024 (årsmedeltal, födelseregion) |
| Arbetslöshet 20–64 år | 4,5 % | 7,2 % | 16,8 % | SCB AKU 2024 |
| Andel i arbete efter 8 år i Sverige (flyktingar/anhöriga)Inrikes som 100% = baseline-referens, ej exakt sysselsättningsgrad. | 100,0 % | 70,0 % | 55,0 % | SCB STATIV / Aldén & Hammarstedt 2016 + uppdaterad SCB 2023 |
Sysselsättningsgrad 20–64 år — inrikes, västerländsk och icke-västerländsk bakgrund
senast publicerade år (2022–2024 beroende på indikator) · procent · Sverige
| Mått | Inrikes född (%) | Västerländsk bakgrund (%) | Icke-västerländsk bakgrund (%) |
|---|---|---|---|
| Sysselsättningsgrad 20–64 år | 85,6 % | 80,1 % | 64,0 % |
| Arbetslöshet 20–64 år | 4,5 % | 7,2 % | 16,8 % |
| Andel i arbete efter 8 år i Sverige … | 100,0 % | 70,0 % | 55,0 % |
Method: Gruppindelningen västerländsk/icke-västerländsk följer SCB:s regionindelning efter födelseland och säger inget om individer. Överrisker är ojusterade för ålder, kön, utbildning och socioekonomi — kontrollerade skattningar redovisas i respektive källrapport.
Source: SCB — Integration och registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS/LISA) (accessed 2026-07-27) · Socialstyrelsen — Ekonomiskt bistånd, årsstatistik (accessed 2026-07-27) · Brå — Misstänkta för brott bland personer med inrikes och utrikes bakgrund (2021:9) (accessed 2026-07-27)
Ekonomiskt bistånd
Mottagare av försörjningsstöd enligt Socialstyrelsens årsstatistik. Icke-västerländska födda står för majoriteten av det totalt utbetalda biståndet.
Mottagare av ekonomiskt bistånd, andel av befolkningenIcke-västerländska födda är överrepresenterade — Socialstyrelsen redovisar att utrikes födda står för ca 60% av bidragsutbetalningarna trots ~20% av befolkningen.
- Inrikes (ref)
- 1,7 %
- Västerländsk
- 3,2 %
- Icke-västerländsk
- 13,5 %
Långvarigt bistånd (≥10 mån/år), andel
- Inrikes (ref)
- 0,4 %
- Västerländsk
- 1,0 %
- Icke-västerländsk
- 6,2 %
- Källa
- Socialstyrelsen 2023
Andel av totalt utbetalt ekonomiskt bistånd
- Inrikes (ref)
- 38,0 %
- Västerländsk
- 5,0 %
- Icke-västerländsk
- 57,0 %
| Mått | Inrikes (ref) | Västerländsk | Icke-västerländsk | Källa |
|---|---|---|---|---|
| Mottagare av ekonomiskt bistånd, andel av befolkningenIcke-västerländska födda är överrepresenterade — Socialstyrelsen redovisar att utrikes födda står för ca 60% av bidragsutbetalningarna trots ~20% av befolkningen. | 1,7 % | 3,2 % | 13,5 % | Socialstyrelsen 'Ekonomiskt bistånd' 2023 |
| Långvarigt bistånd (≥10 mån/år), andel | 0,4 % | 1,0 % | 6,2 % | Socialstyrelsen 2023 |
| Andel av totalt utbetalt ekonomiskt bistånd | 38,0 % | 5,0 % | 57,0 % | Socialstyrelsen 2023 (beräknat på födelseregion) |
Mottagare av ekonomiskt bistånd, andel av befolkningen — inrikes, västerländsk och icke-västerländsk bakgrund
senast publicerade år (2022–2024 beroende på indikator) · procent · Sverige
| Mått | Inrikes född (%) | Västerländsk bakgrund (%) | Icke-västerländsk bakgrund (%) |
|---|---|---|---|
| Mottagare av ekonomiskt bistånd, and… | 1,7 % | 3,2 % | 13,5 % |
| Långvarigt bistånd (≥10 mån/år), andel | 0,4 % | 1,0 % | 6,2 % |
| Andel av totalt utbetalt ekonomiskt … | 38,0 % | 5,0 % | 57,0 % |
Method: Gruppindelningen västerländsk/icke-västerländsk följer SCB:s regionindelning efter födelseland och säger inget om individer. Överrisker är ojusterade för ålder, kön, utbildning och socioekonomi — kontrollerade skattningar redovisas i respektive källrapport.
Source: SCB — Integration och registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS/LISA) (accessed 2026-07-27) · Socialstyrelsen — Ekonomiskt bistånd, årsstatistik (accessed 2026-07-27) · Brå — Misstänkta för brott bland personer med inrikes och utrikes bakgrund (2021:9) (accessed 2026-07-27)
Brottsmisstankar
Överrisk jämfört med inrikes födda enligt Brå 2021:9. Värdena är genomsnitt över registerade brottstyper; standardisering för ålder/kön gör enligt Brå att överriskerna minskar men kvarstår.
Misstänkta för brott — överrisk (samtliga brott)Vägt medelvärde över regioner. Brå betonar att överriskerna minskar (men kvarstår) efter standardisering för ålder, kön och socioekonomi.
- Inrikes (ref)
- 100 %
- Västerländsk
- 160 %
- Icke-västerländsk
- 320 %
Våldsbrott — överrisk
- Inrikes (ref)
- 100 %
- Västerländsk
- 140 %
- Icke-västerländsk
- 300 %
- Källa
- Brå 2021:9
Sexualbrott — överrisk
- Inrikes (ref)
- 100 %
- Västerländsk
- 130 %
- Icke-västerländsk
- 410 %
- Källa
- Brå 2021:9
| Mått | Inrikes (ref) | Västerländsk | Icke-västerländsk | Källa |
|---|---|---|---|---|
| Misstänkta för brott — överrisk (samtliga brott)Vägt medelvärde över regioner. Brå betonar att överriskerna minskar (men kvarstår) efter standardisering för ålder, kön och socioekonomi. | 100 % | 160 % | 320 % | Brå 2021:9 'Misstänkta för brott bland personer med inrikes resp. utländsk bakgrund' |
| Våldsbrott — överrisk | 100 % | 140 % | 300 % | Brå 2021:9 |
| Sexualbrott — överrisk | 100 % | 130 % | 410 % | Brå 2021:9 |
Misstänkta för brott — överrisk (samtliga brott) — inrikes, västerländsk och icke-västerländsk bakgrund
senast publicerade år (2022–2024 beroende på indikator) · kvot mot inrikes födda (index) · Sverige
| Mått | Inrikes född (×) | Västerländsk bakgrund (×) | Icke-västerländsk bakgrund (×) |
|---|---|---|---|
| Misstänkta för brott — överrisk (sam… | 100 % | 160 % | 320 % |
| Våldsbrott — överrisk | 100 % | 140 % | 300 % |
| Sexualbrott — överrisk | 100 % | 130 % | 410 % |
Method: Gruppindelningen västerländsk/icke-västerländsk följer SCB:s regionindelning efter födelseland och säger inget om individer. Överrisker är ojusterade för ålder, kön, utbildning och socioekonomi — kontrollerade skattningar redovisas i respektive källrapport.
Source: SCB — Integration och registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS/LISA) (accessed 2026-07-27) · Socialstyrelsen — Ekonomiskt bistånd, årsstatistik (accessed 2026-07-27) · Brå — Misstänkta för brott bland personer med inrikes och utrikes bakgrund (2021:9) (accessed 2026-07-27)
Hur andra länder gör uppdelningen
Flera europeiska statistikbyråer redovisar utfall uppdelat på västerländsk/icke-västerländsk bakgrund eftersom skillnaderna är stora och politikrelevanta. Sverige har sedan 2003 valt en grövre indelning (utländsk bakgrund).
Danmark
Indvandrere fra ikke-vestlige lande / MENAPT
Danmarks Statistik (DST) särredovisar systematiskt utfall för icke-västerländska invandrare och deras efterkommande. MENAPT-gruppen (Mellanöstern, Nordafrika, Pakistan, Turkiet) granskas separat i offentliga rapporter.
KällaNederländerna
Westerse / niet-westerse migratieachtergrond (ersatt 2022 av 'herkomstland')
CBS publicerade fram till 2022 statistik uppdelad på westerse/niet-westerse. Sedan 2022 används 'herkomstland' (Europa/utomeuropeisk) — fortfarande en mer detaljerad uppdelning än Sveriges.
KällaNorge
Landbakgrunn — gruppe 1 (EU/EES, USA, Canada, AU, NZ) vs gruppe 2
SSB redovisar utfall efter 'landbakgrunn' i två grupper. Studier från SSB visar bestående skillnader i sysselsättning även efter 10+ års vistelse.
KällaSverige
(Inte längre publicerat efter 2003)
SCB MIS 2002:3 rekommenderade att den binära västerländsk/icke-västerländsk-indelningen utgår. Sedan dess används 'utländsk bakgrund' (utrikes född eller två utrikes födda föräldrar) — utan regional uppdelning i officiell standard.
KällaVarför uppdelningen är relevant
- Aggregaten döljer skillnader. När "utrikes födda" rapporteras som en grupp blandas EU-medborgare med hög sysselsättning med kohorter där sysselsättningen efter 10 år ligger kring 55 %. Genomsnittet säger lite om policyutfall.
- Politiken behöver differentiera. Etableringsinsatser, validering, språkkrav och bidragsregler får olika effekt beroende på utbildningsbakgrund och ursprungsland. Danmark och NL motiverar uppdelningen med just detta.
- Skillnaderna handlar om urval, utbildning och mottagningssystem — inte etnicitet eller kultur i sig. Jämförelsen mellan svenskar med bosnisk bakgrund (1990-talskohorten, hög etablering) och senare kohorter visar att resultat förändras med urval, utbildning och mottagningssystem.
Se även: Definitioner av utländsk bakgrund · Andra generationen · Långsiktiga kostnader per kohort
How the figures should — and should not — be interpreted
- The analyses are static cross-sectional or lifecycle calculations based on register data.
- Indirect and dynamic effects (wages, employment of the native-born, growth, innovation, crime, housing market, etc.) are not included.
- Future outcomes are uncertain and rely on assumptions about employment, incomes and welfare consumption.
- The net contribution improved markedly from 2017 onwards — lower refugee inflow, better integration and continued labour migration.
- Refugees' contribution is strongly negative for the first 10–15 years, turns positive after about 15–30 years, and negative again after about 40 years due to pensions.
This is not a full socioeconomic analysis – only an estimate of direct public revenues and expenditures.
Sources for this page
The data comes from official primary sources.
Brå · Irregular
Brå 2021:9 — Misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrundÖverrisk för brottsmisstanke efter inrikes/utrikes bakgrund (2007-2018)
Latest data point · Source published