0 % of the reading pathStage 0 of 70/66 pages
Källor
De ekonomiska beräkningarna vilar på två huvudkällor: Konjunkturinstitutets Specialstudie 117 (2025) och Ruists ESO 2018:3 — båda fritt tillgängliga i full text. Övriga sakområden — brott, skola, vård, arbete, trygghet — bygger på ansvarig myndighet per indikator; alla listade nedan.
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) · 2018 · ESO 2018:3
PrimärkällaJoakim Ruist
Huvudkälla för webbplatsen
Livstidsperspektiv på flyktinggruppens offentligfinansiella nettobidrag: ca 74 000 kr/år per person i genomsnittlig nettokostnad (spann 53 000–94 000 kr). Tvärsnitt 2015: ca −41,5 mdkr för ~690 000 personer.
Konjunkturinstitutet · 2025 · Specialstudie 117
PrimärkällaThomas Eisensee & Fredrik Paues
Kompletterande, uppdaterad källa
2022 års tvärsnitt och livscykelberäkningar (1,5 % diskonteringsränta) baserade på svenska registerdata 1983–2022. Används främst för att visa utveckling över tid.
Källkritik
Vi presenterar inte siffrorna i andra hand. Här är nyckelcitaten ur originalen — KI Specialstudie 117, Ruist ESO 2018:3 och Brå 2021:9 — med sidhänvisning. Samma metadata-struktur (namn, år, rapport, sida, prioritet) som i huvudkällistan ovan. Citaten återges enligt vår läsning av rapporterna. Klicka på sidhänvisningen för att öppna primärkällan och verifiera själv — hittar du en avvikelse, mejla oss så rättas och dateras det öppet i changeloggen.
Konjunkturinstitutet · 2025 · Specialstudie 117
PrimärkällaThomas Eisensee & Fredrik Paues
Specialstudie 117 · sammanfattning · s. 6 (pdf s. 7)
”År 2022 var de utrikes föddas nettobidrag till de offentliga finanserna svagt positivt.”
Vår kommentar: Det är detta KI-citat webbplatsen utgår från. Enligt KI:s tabell 1 (s. 16) var nettobidraget 2022 +2 700 kronor per utrikes född person, jämfört med −700 kronor per inrikes född. Totalgruppen ligger alltså nära noll, och det är uppdelningen som ger informationen: flyktingar hade knappt −28 000 kronor per person och övriga utrikes födda knappt +20 000 kronor per person.
Specialstudie 117 · sammanfattning · s. 7 (pdf s. 8)
”För flyktingar uppgår i stället nuvärdet till nästan −1 miljon kronor, vilket motsvarar ett genomsnittligt negativt årligt nettobidrag på −25 000 kronor. Detta speglar en omfördelning till flyktingar över livscykeln, som är en följd av en generellt lägre sysselsättningsgrad för flyktingar jämfört med andra grupper.”
Vår kommentar: KI kopplar flyktingarnas negativa nettobidrag över livscykeln till en generellt lägre sysselsättningsgrad.
Specialstudie 117 · sammanfattning · s. 5 (pdf s. 6)
”Utvecklingen för utrikes födda har påverkats av flera faktorer. Av särskild betydelse är gruppens storlek, sammansättning och vistelsetid i Sverige samt konjunkturläget.”
Vår kommentar: KI nämner konjunkturläget som en av de faktorer som påverkat nettobidraget. Därför använder vår kalkylator cykelsnitt 2015–2022 som huvudsiffra, inte 2022 ensamt.
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) · 2018 · ESO 2018:3
PrimärkällaJoakim Ruist
ESO 2018:3 · sammanfattning · s. 11
”Osäkerheten i beräkningarna är stor, men indikerar att nettoomfördelningen via de offentliga finanserna till en genomsnittlig flykting under hela dennas livstid i Sverige uppgår till i genomsnitt 74 000 kronor per år. Som jämförelse var omfördelningen till en genomsnittlig flykting i Sveriges befolkning 2015 cirka 60 000 kronor.”
Vår kommentar: Det är denna siffra — i genomsnitt 74 000 kronor per år under flyktingens hela livstid i Sverige — som ligger till grund för vår kommunkalkyl när vi beräknar flyktinggruppens del. Det är ett livstidsgenomsnitt per år, inte ett värde för en viss period.
ESO 2018:3 · kapitel 3 · s. 79
”En flykting från gruppen med högst integrationspotential beräknas utgöra en nettokostnad om i genomsnitt 53 000 kronor per år, och en från gruppen med lägst potential om i genomsnitt 94 000 kronor per år.”
Vår kommentar: Ruist redovisar själv ett spann kring genomsnittet 74 000 kronor per år: 53 000 kronor för gruppen med högst och 94 000 kronor för gruppen med lägst integrationspotential.
Brottsförebyggande rådet · 2021 · Brå 2021:9
PrimärkällaBrå 2021:9 · delstudie 1, Misstänkta för brott totalt · s. 50 (pdf s. 52)
”För gruppen inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar reduceras överrisken mer, från 3,21 till 1,68, vilket är en procentuell minskning av överrisken med 69 procent. Överrisken för gruppen utrikesfödda reduceras från 2,51 till 1,76, vilket betyder en procentuell minskning av överrisken med 50 procent.”
Vår kommentar: Ordagrant ur s. 50; riskkvoterna visas i figur 7 på s. 51. Riskkvoter för misstanke om minst ett brott 2015–2018, personer 15 år och äldre folkbokförda 2014-12-31: ojusterat respektive efter ålder, kön, disponibel inkomst, utbildning och kommuntyp. Efter enbart ålder och kön: 2,25 (utrikes födda) och 1,96 (andra generationen).
Om en myndighet flyttar eller tar bort sin URL fungerar dessa lokala arkivkopior som försäkring. Hämtade direkt från ursprungs-URL:en, oförändrade. Använd alltid originalet i första hand — arkivet finns bara som backup.
Ruist och KI använder olika populationer, basår och tidsperspektiv. Här ser du deras siffror radade jämte varandra med inflationsjustering.
Huvudsiffrorna kommer från Ruist 2018 och KI 2025. Nedan listas oberoende myndighets- och forskningskällor som antingen stödjer huvudsiffran, fyller luckor som KI/Ruist inte mäter, eller ger internationella jämförelser. Endast officiella myndigheter, statliga utredningar och etablerade forskningsinstitut.
A. Oberoende verifiering
Stödjer slutsatserna i Ruist och KI.
Finanspolitiska rådet · Löpande
Svensk finanspolitik — Finanspolitiska rådets årsrapport ↗Oberoende granskning av regeringens finanspolitik. Kommenterar löpande migrationens roll i de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.
Ekonomistyrningsverket (ESV) · Löpande
Prognos för statens budget ↗Offentligfinansiella prognoser; visar storleksordningar för migrations- och integrationsutgifterna i statsbudgeten.
Riksrevisionen · 2021
RiR 2021:29 — Effektiviteten i etableringsprogrammet ↗Granskning av etableringsinsatserna. Stödjer Ruists slutsats om låg sysselsättning efter etableringsperiodens slut.
Joakim Ruist / Regeringskansliet · 2017
SOU 2017:12 — Att ta emot människor på flykt (bilaga till Långtidsutredningen) ↗Ruists tidigare arbete för regeringen. Visar att 74 000 kr/år-resultatet inte är en isolerad siffra från 2018.
OECD · Årlig
International Migration Outlook ↗Internationellt etablerad metod. Visar att flyktinggruppens nettobidrag är negativt i nästan alla OECD-länder.
B1. Brottslighet
Kostnader som inte fördelas per grupp i KI eller Ruist.
Brottsförebyggande rådet · 2021
Brå 2021:8 — Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder ↗Jämför Sverige med 22 europeiska länder. Sverige har bland de högsta nivåerna av dödligt skjutvapenvåld per capita.
Brottsförebyggande rådet · 2024
Brå 2024:7 — Ökningen av skjutvapenvåld i Sverige ↗Analys av drivkrafter bakom ökningen 2013–2022 samt utvecklingen efteråt.
Polisens nationella operativa avdelning (Noa) · 2024
Lägesbild över organiserad brottslighet ↗Polisens samlade lägesbild över kriminella nätverk, utsatta områden och rekryteringsbaser.
Brottsförebyggande rådet · Årlig
Nationella trygghetsundersökningen (NTU) ↗Sveriges största årliga undersökning om utsatthet för brott, otrygghet och förtroende för rättsväsendet.
B2. Långsiktiga konsekvenser
Skola, segregation, försörjningsstöd, bostad.
IFAU — Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering · Löpande
Forskningsrapporter om utrikes föddas arbetsmarknadsetablering ↗Peer-review-nära studier om sysselsättningsgapet — särskilt för utrikes födda kvinnor från Mellanöstern och Afrika.
Delegationen mot segregation (Delmos) · 2023
Segregationsbarometern och slutrapport ↗Dokumenterar boendesegregationens utveckling. Delmos avvecklades 2023; uppdrag fördes över till Boverket och länsstyrelserna.
Socialstyrelsen · Årlig
Statistik om ekonomiskt bistånd ↗Officiell statistik över försörjningsstöd, inklusive uppdelning på utländsk bakgrund.
Boverket · Årlig
Bostadsmarknadsenkäten ↗Kommunernas egna bedömningar av bostadsbrist, trångboddhet och mottagningskapacitet.
Skolverket · 2023
Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultat ↗Visar att skillnader i resultat ökat och korrelerar med migrationsbakgrund och socioekonomi.
SCB — Statistiska centralbyrån · Årlig
Registerdata för integration (STATIV) ↗Officiell registerbas för arbetsmarknad, utbildning, inkomst, boende, hälsa och demokrati efter födelseregion, uppehållsgrund och vistelsetid. Grunden bakom kommunverktyget.
B3. Kommunal obalans
Statliga granskningar av kostnadsfördelningen mellan stat och kommun.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) · Två gånger per år
Ekonomirapporten ↗Kommunernas och regionernas samlade ekonomiska läge. Rapporterar löpande om kostnadstrycket från mottagande och integration.
Statskontoret · 2022
2022:13 — Statlig ersättning till kommuner för flyktingmottagande ↗Schablonens konstruktion ger över- och underskott olika i olika kommuner beroende på integrationsutfall.
Riksrevisionen · 2022
RiR 2022:14 — Statens styrning av kommunerna ↗Granskar samspelet mellan stat och kommun — inklusive obalanserade åtaganden inom integrationsområdet.
Statskontoret · 2021
2021:6 — Kommunernas mottagande av nyanlända ↗Dokumenterar att statens ersättningar till kommunerna för mottagandet minskade från cirka 16,2 mdkr (2018) till cirka 7,5 mdkr (2020) — en obalans som lever kvar i kommunal ekonomi.
Riksrevisionen · 2024
RiR 2024:14 — Bosättningslagen ↗Balansperspektiv: bosättningslagen tycks ha kortat väntetider, jämnat ut mottagandet och styrt fler nyanlända till kommuner med lägre arbetslöshet — samtidigt som obalanser kvarstår.
SKR / RKA — Rådet för främjande av kommunala analyser · Årlig
Nyckeltal integration (Kolada) ↗Kommunjämförande nyckeltal för integration: sysselsättning, försörjningsstöd, skolresultat och boende. Underlag bakom kommunverktygets jämförelser.
C. Internationella jämförelser
Liknande studier i Norge, Danmark och Nederländerna.
Norges offentlige utredninger · 2017
NOU 2017:2 — Integrasjon og tillit (Brochmann II-utvalget) ↗Norsk motsvarighet till Ruist. Beräknar livstidsnetto per flykting till storleksordningen –10 mn NOK och dokumenterar överrepresentation i välfärdsmottagandet.
Finansministeriet (Danmark) · Årlig
Indvandreres nettobidrag til de offentlige finanser ↗Årlig redovisning per ursprungsregion. MENA/Afrika: negativt netto. Västlig invandring: nära noll eller positivt.
van de Beek m.fl. (Universiteit van Amsterdam) · 2021
Borderless Welfare State — kostnaderna för icke-västlig invandring ↗Beräknar nettokostnaden för icke-västlig invandring till storleksordningen 17 mrd EUR per år i ett livscykelperspektiv.
CBS — Centraal Bureau voor de Statistiek (Nederländerna) · 2024
Asylum and integration 2024 — cohort study ↗Följer asylmigranter 2014–2023 med data om arbete, bidragsberoende, vård, inkomst, utbildning, boende och brott. Bästa nordeuropeiska kohortjämförelsen.
Foged, Hasager, Peri, Arendt & Bolvig — IZA / Journal of Population Economics · 2020
Labor market effects of a work-first policy for refugees ↗Kvasi-experimentell utvärdering av Danmarks 2016-reform: krav på aktivt jobbsökande och tidig arbetsplatsförlagd träning ökade flyktingars sysselsättning markant.
IRCC / Statistics Canada · Årlig
Express Entry Year-End Report + Longitudinal Immigration Database (IMDB) ↗Kanadas selektionssystem (CRS-poäng) följs upp med inkomst- och sysselsättningsdata via IMDB. Visar varför arbetskraftsstyrd invandring ger positivt offentligfinansiellt utfall.
Australian Department of Home Affairs / Productivity Commission · 2023–2024
Review of the Migration System + Points Test review ↗Australiens pågående reform av poängtestet för att bättre välja migranter som bidrar till långsiktigt välstånd. Användbar kontrast till Sveriges asyldrivna sammansättning.
Alla 27 nationella tidsserier på webbplatsen kommer direkt från ansvarig myndighet eller etablerad forskningsinstitution. Ingen interpolering – år utan publicerad siffra visas som tomma punkter. Klicka för att gå till primärkällan.
Crime
Swedish Police Authority – Shootings per police region (annual files) · last retrieved 2026-10
Gun violence – confirmed shootings ↗The Police's annual files 2017–2025 (the 2025 file dated 3 March 2026). The statistics are preliminary and may be revised. Earlier years are not in the series.
Brå — Reported offences (public destruction by explosion) · last retrieved 2026-07
Bombings and detonations ↗Brå's series of reported bombings (completed offences and attempts, using the offence code for public destruction by explosion). The Police Authority's operational series of detonations is reported separately and is not directly comparable. Levels before 2018 are not fully comparable because the Police only began reporting bombings separately then.
Brå — Confirmed cases of lethal violence · Retrieval not registered
Confirmed cases of lethal violence ↗Brå – Reported offences, table 1.2 (per 100,000 of the mean population) · last retrieved 2026-11
Reported rapes ↗The legal definition of sexual offences was broadened in 2005, 2013 and 2018; comparisons across these periods are not directly equivalent. Reporting propensity also affects the level.
Brå – Reported offences, table 10 (robbery of a private person under 18, incl. aggravated) · last retrieved 2026-10
Robbery against persons under 18 ↗NOTE: The increase in 2015–2019 coincided with markedly greater media and police attention to robberies of children, which probably increased reporting propensity. Both actual crime trends and reporting frequency contribute to the change in level and cannot be separated in reported-offence statistics.
Brå – Reported offences, table 1.1 (residential burglary column) · last retrieved 2026-11
Reported burglaries ↗Police Authority — Vulnerable areas status report · last retrieved 2026-10
Areas classified as vulnerable by the Police ↗The sum of the Police's categories per situation report. In 2015–2023 'risk area' was included; the category was removed in the 2025 report (65 areas, of which 19 especially vulnerable). According to the Police, the increase 2023→2025 is because seven areas were split.
Schools
Skolverket – Slutbetyg åk 9, riksnivå, tabell 1C (läsåren 2015/16–2019/20 och 2020/21–2024/25) · last retrieved 2026-10
Eligible for upper secondary, year 9 ↗Andel (%) behöriga till ett yrkesprogram bland elever med betyg i det mål- och kunskapsrelaterade systemet, samtliga elever. År = vårterminens år (2016 = läsåret 2015/16). Äldre år visas inte: behörighetsreglerna ändrades 2011 och åren före 2016 har inte lästs ur originaltabell. Gruppvärden per bakgrund redovisas i tabellerna bara för senaste läsår och med olika gruppindelning, och visas därför inte som serie.
OECD PISA / Swedish National Agency for Education · Retrieval not registered
PISA — reading, age 15 ↗OECD-genomsnitt 476 poäng (2022). 2025: 466 poäng, lägsta uppmätta, i nivå med OECD-snittet (Skolverket 2026-09-08). Urvalsundersökning.
Skolverket – Slutbetyg åk 9, riksnivå, tabell 1B (läsåren 2015/16–2019/20 och 2020/21–2024/25) · last retrieved 2026-10
Average merit value, year 9 (17 subjects) ↗Samtliga elever, 17 ämnen (max 340), beräknat för elever med godkänt betyg i minst ett ämne. År = vårterminens år (2016 = läsåret 2015/16). Meritvärde på 17 ämnen finns först från vårterminen 2015; 2015 har inte lästs ur originaltabell och visas inte.
Skolverket – Pedagogisk personal i grundskolan, riksnivå, tabell 3 (läsåren 2020/21–2024/25) · last retrieved 2026-10
Share of teachers with a teaching degree, compulsory school ↗Mått: andel tjänstgörande lärare (personer) med pedagogisk högskoleexamen. Det är inte samma mått som lärarlegitimation eller ämnesbehörighet. En tidigare serie om 'legitimerade lärare' 2015–2024 kunde inte bindas till originaltabell och är ersatt. År = vårterminens år (2021 = läsåret 2020/21).
Healthcare & elder care
SKR – Väntetider i vården, Tillgänglighet över tid (specialiserad vård, första besök), riket, decembervärde · last retrieved 2026-10
Specialist care – waiting for a first visit within 90 days (care guarantee) ↗Andel av väntande väntetillfällen i december som väntat högst 90 dagar, riket, ur SKR:s publika JSON (serviceTypeId 4, uttag sparat i E1-final18-C). SKR redovisar heltal: 70 % i december 2024 (tidigare angivet 69,7 % ur Vårdföretagarnas sekundära sammanställning är ersatt). Andel genomförda inom 90 dagar är ett annat mått (87 % dec 2024). Uppföljningsmodellen utökades 2021 – åren före och efter är inte fullt jämförbara.
Employment & benefits
Statistics Sweden — Labour Force Surveys (LFS), annual averages · last retrieved 2026-07
Employment rate 20–64 yrs ↗Official table AKURLBefInrUtrAr (matrix 000007VG), employment rate in percent, total age group 20–64, non-seasonally adjusted annual averages. The table was last updated on 23 January 2026 with results for 2025.
Eurostat — edat_lfse_20 (EU-LFS, Sverige) · last retrieved 2026-10-10
Young people 15–24 neither working nor studying (NEET) ↗Urval: geo=SE, age=Y15-24, sex=T, wstatus=NEMP, training=NO_FE_NO_NFE, unit=PC, freq=A. Andel av alla 15–24-åringar, båda könen, ej sysselsatta och utan formell eller icke-formell utbildning de senaste fyra veckorna. Eurostat markerar seriebrott 2018 och 2021; jämförelser över dessa gränser kräver försiktighet. Utvalda publicerade observationer, inga interpolerade år.
National Board of Health and Welfare — Social assistance statistics (art. no. 2026-6-10333), table 1b · last retrieved 2026-10
Households receiving social assistance ↗Number of households that received financial assistance at some point during the year, according to table 1b in the 2025 annual report (art. no. 2026-6-10333, published 11 June 2026). The table covers 2016–2025; the National Board of Health and Welfare has updated 2016–2024 from the register, so earlier years may differ slightly from previous releases (2024: 145,371, previously 145,456).
Safety
BRÅ – Nationella trygghetsundersökningen (NTU), tabell 4A:1 · last retrieved 2026-10
Feels unsafe outdoors late at night ↗Brå NTU table collection 2007–2025, table 4A:1: share aged 16–84 who feel fairly or very unsafe, or who refrain from going out, late in the evening in their own neighbourhood because of feeling unsafe (those who never go out for other reasons are excluded). Feeling unsafe refers to perception at the time of response. Method break: 2007–2016 have been recalculated by Brå because the survey then used another method (Brå 2019:2); levels before and after the change should be compared with caution.
BRÅ – Polisanmälda hatbrott 2024 (rapport 2025:19) · last retrieved 2026-10
Hate crimes reported to the police – reports with an identified hate-crime motive ↗Hatbrottsmarkerade polisanmälningar där Brå identifierat ett eller flera hatbrottsmotiv: 2 695 (2022) och 2 731 (2024) enligt Brå rapport 2025:19. Publiceras vartannat år. Omfattande metodförändringar 2020; äldre år visas inte eftersom de inte är jämförbara och inte stämts av.
Population (context)
Swedish Migration Agency — Asylum applications received · Retrieval not registered
Asylum applications to Sweden ↗Statistics Sweden — Population statistics · Retrieval not registered
Share foreign-born in Sweden's population ↗Alla tidsserier är fritt nedladdningsbara som JSON eller CSV. Återanvändning är fri – återge dock alltid ursprungskällan per serie (kolumnen source).