Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA
0 % av läsvägenEtapp 2 av 70/68 sidor

Granskning · Ursprung & utfall

Västerländsk och icke-västerländsk bakgrund

Indelningen västerländsk/icke-västerländsk bakgrund används eller har använts av statistikbyråer i flera länder. SCB:s standardbegrepp är utländsk bakgrund (utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar), och Nederländernas CBS ersatte 2022 sin indelning västerländsk/icke-västerländsk med en indelning efter födelseland och föräldrars födelseland. Sajten publicerar inga egna väst/icke-väst-aggregat. Nedan visas verifierade Brå-tal för de grupper Brå själv redovisar.

Viktigt: Statistiken beskriver genomsnitt, inte individer. Skillnader speglar urval (asyl/anhörig/arbetskraft), vistelsetid, utbildningsnivå och integrationspolitik — inte inneboende egenskaper hos grupper. Stora variationer finns inom varje grupp.

Brottsmisstankar 2015–2018 — Brå 2021:9

Personer 15 år och äldre folkbokförda 2014-12-31, misstänkta minst en gång 2015–2018. Riskkvot = gånger så vanligt att vara misstänkt som inrikes födda med två inrikes födda föräldrar (1,00×). Misstanke är inte dom. Brå redovisar inte väst/icke-väst som grupp.

GruppAndel av alla misstänktaOjusteratÅlder och könFem faktorer
Inrikes födda, två inrikes födda föräldrar51,39 %1,00×1,00×1,00×
Inrikes födda, en utrikes född förälder8,26 %visas ej här
Inrikes födda, två utrikes födda föräldrar7,44 %3,21×1,96×1,68×
Utrikes födda32,90 %2,51×2,25×1,76×

Källa: Brå 2021:9, tabell 1 (s. 47) och figur 7 (s. 51). Fem faktorer = ålder, kön, disponibel inkomst, egen utbildning och kommuntyp.

Redovisas inte ännu: Tidigare tabeller över sysselsättning, ekonomiskt bistånd och brott uppdelade på västerländsk/icke-västerländsk bakgrund är undanhållna. De var egna sammanvägningar utan reproducerbara vikter, regionlistor och nämnare, och en rad jämförde en konstruerad baslinje (100) med uppmätta procent. Inga ersättningstal har räknats fram.

Hur andra länder gör uppdelningen

Statistikbyråer i andra länder har använt olika ursprungsindelningar. SCB:s standardbegrepp är utländsk bakgrund; när och varför en tidigare regional indelning upphörde har vi inte kontrollerat mot original.

Danmark

Indvandrere fra ikke-vestlige lande / MENAPT

Danmarks Statistik (DST) redovisar invandrare och efterkommande efter västliga och icke-västliga länder. MENAPT (Mellanöstern, Nordafrika, Pakistan, Turkiet) används i vissa danska offentliga rapporter.

Källa

Nederländerna

Westerse / niet-westerse migratieachtergrond — ersatt från 2022

CBS meddelade 2022 att indelningen västerländsk/icke-västerländsk fasas ut och ersätts av en ny befolkningsindelning efter ursprung (födelseland och föräldrars födelseland).

Källa

Norge

Landbakgrunn — gruppe 1 (EU/EES, USA, Canada, AU, NZ) vs gruppe 2

SSB redovisar statistik efter landbakgrund i två landgrupper (gruppe 1: EU/EES, USA, Kanada, Australien, Nya Zeeland; gruppe 2: övriga länder).

Källa

Sverige

Utländsk bakgrund (SCB:s standardbegrepp)

SCB:s standardbegrepp är utländsk bakgrund: utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. Uppgiften att en tidigare binär väst/icke-väst-indelning avskaffades genom MIS 2002:3 är inte kontrollerad mot originalet och används inte som belägg här.

Källa

Varför uppdelningen är relevant

  • Aggregaten döljer skillnader. När "utrikes födda" rapporteras som en grupp blandas grupper med olika invandringsskäl, utbildning och vistelsetid. Genomsnittet säger lite om enskilda gruppers utfall.
  • Politiken behöver differentiera. Etableringsinsatser, validering, språkkrav och bidragsregler får olika effekt beroende på migrationsgrund, utbildning, vistelsetid och föräldrabakgrund — faktorer som bör redovisas var för sig.
  • Skillnaderna handlar om urval, utbildning och mottagningssystem — inte etnicitet eller kultur i sig.

Se även: Efter födelseland · Definitioner av utländsk bakgrund · Andra generationen · Långsiktiga kostnader per kohort

Hur siffrorna ska – och inte ska – tolkas

  • Analyserna är statiska tvärsnitts- eller livscykelberäkningar baserade på registerdata.
  • Indirekta och dynamiska effekter (löner, sysselsättning för inrikes födda, tillväxt, innovation, brottslighet, bostadsmarknad m.m.) ingår inte.
  • Framtida utfall är osäkra och bygger på antaganden om sysselsättning, inkomster och välfärdskonsumtion.
  • Nettobidraget förbättrades markant från 2017 och framåt – lägre flyktinginflöde, bättre etablering och fortsatt arbetskraftsinvandring.
  • Flyktingars bidrag är kraftigt negativt de första 10–15 åren, blir positivt efter ca 15–30 år, och negativt igen efter ca 40 år p.g.a. pension.

Detta är inte en fullständig samhällsekonomisk analys – endast en uppskattning av direkta offentliga inkomster och utgifter.

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

Dela sidan:XFacebookRedditWhatsAppE-post
Använd denna statistik

Kopiera en referens eller canonical-länken. Originalkällan anges när den finns registrerad för sidan.

Kort källa
SVERIGEFAKTA, “Ursprung och humankapital — vad datan visar”. Originalkälla: Brå. https://sverigefakta.com/ursprung
Full referens
SVERIGEFAKTA, “Ursprung och humankapital — vad datan visar”. Originalkälla: Brå (https://bra.se/rapporter/arkiv/2021-08-25-misstankta-for-brott-bland-personer-med-inrikes-respektive-utrikes-bakgrund). https://sverigefakta.com/ursprung
APA 7
Ursprung och humankapital — vad datan visar. (u.å.). SVERIGEFAKTA. Hämtad 2026-11-04 från https://sverigefakta.com/ursprung Originalkälla: Brå.
Harvard
”Ursprung och humankapital — vad datan visar” (u.å.) SVERIGEFAKTA. Tillgänglig via: https://sverigefakta.com/ursprung (Hämtad: 2026-11-04). Originalkälla: Brå.
BibTeX
@misc{sverigefakta_2026_ursprung,
  title        = {Ursprung och humankapital — vad datan visar},
  howpublished = {\url{https://sverigefakta.com/ursprung}},
  note         = {Återgiven av SVERIGEFAKTA; originalkälla Brå}
}
Canonical-länk
https://sverigefakta.com/ursprung
Fler citeringsformat och regler