Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA.com

Säkerhet · extremism

Terrorism och våldsbejakande extremism

Säkerhetspolisen har sedan 2017 dubblerat sin uppskattning av antalet personer i den våldsbejakande islamistiska miljön. Sverige rankades 2014–2017 i topp tre per capita i EU för utresta jihadister. Denna sida sammanställer Säpos öppna siffror.

Källor: Säpo årsbok 2010–2024, FOI/FHS, CVE, Åklagarmyndigheten.

Senast uppdaterad: Se ändringslogg

FaktasidaKällor kontrollerade
Så mäter viSäpos miljö­uppskattningar →

Extremistmiljöer i Sverige (Säpos uppskattning)

Säpo publicerar sedan 2019 huvudsakligen kvalitativa bedömningar — inte punkttal. Historiska värden nedan är hämtade ur årsböcker och offentliga uttalanden. Kolumnen 'Totalt' är Säpos egen totaluppgift; delposterna summerar därför inte alltid till total.

2010

Totalt
2 000
Varav islamism
200
Höger­extrem
1 000
Vänster­extrem
800

2017

Totalt
3 000
Varav islamism
2 000
Höger­extrem
700
Vänster­extrem
300

2024

Totalt
—
Varav islamism
—
Höger­extrem
—
Vänster­extrem
—

2017: Säpos offentliga uppgift 2017: ~3 000 personer i våldsbejakande miljöer totalt, varav ~2 000 islamister.

2024: Säpo publicerar sedan 2019 inte punkttal. Årsboken 2024 beskriver miljöerna kvalitativt — se rapportlänk.

IS-resenärer från Sverige

Totalt utresta
300
Återkomna
150
Återkomna dömda (öppna domar)
≈10

Topp 3 per capita i EU (2014–2017) — endast ett fåtal återvändare har kunnat dömas för terrorbrott. Beviskraven är höga och stridshandlingarna svåra att bevisa i svensk domstol; det var en central del av den politiska debatten 2015–2020.

Attentat och avstyrda attentat (islamistiskt motiv)

2010

Plats
Stockholm
Drottninggatan/Bryggargatan — självmordsbombare (Taimour Abdulwahab). Endast gärningsmannen dog; inga civila offer.
Typ
Genomfört
Dödade
1

2017

Plats
Stockholm
Drottninggatan — lastbilsattack (Rakhmat Akilov). Fem civila dödade.
Typ
Genomfört
Dödade
5

2021

Plats
Vetlanda
Knivattack — åtta skadade. Utreddes som terrorbrott; dom: mordförsök, terrormotiv ej fastslaget.
Typ
Genomfört
Dödade
0

2023

Plats
Bryssel (svenskar)
Två svenska supportrar skjutna; gärningsman knuten till Sverige.
Typ
Genomfört utomlands
Dödade
2

2024

Plats
Sverige (flera)
Flera planerade attentat avstyrda av Säpo enligt årsboken.
Typ
Avstyrt
Dödade
0

CVE-budget (mnkr/år)

2018

Mnkr
18

2020

Mnkr
31

2022

Mnkr
48

2024

Mnkr
66

Bakgrund hos terrordömda 2010–2024

  • Totalt antal dömda47
  • Utomeuropeisk bakgrund41
  • Svensk bakgrund6
  • Konvertiter (bland svensk-födda dömda)3

Egen sammanställning från öppna domar (Åklagarmyndigheten, tingsrätts- och hovrättsdomar). Fullständig domlista publiceras stegvis som terrordomar.csv ↗.

Primärkällor

Frågan sidan besvarar

Hur mäts terrorhotet i Sverige — och vad är skillnaden mellan extremistisk miljö, avstyrt attentat och lagakraftvunnen terrordom?

Snabb överblick

Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan

Terrorhotnivå (Säpo 2024)

Hög

Nivå 4 av 5 sedan aug 2023 — höjd efter koranbränningar

Personer i våldsbejakande islamistisk miljö

≈2 000

Säpo 2017 — senaste publicerade punkttal; 2024 endast kvalitativ bedömning

IS-resenärer från Sverige

≈300

FOI/FHS — ca 150 återvänt, ~65 döda, resten kvar i regionen

Återvändare dömda för terrorbrott

≈10

Åklagarmyndigheten — av ca 150 återvändare; höga beviskrav

Dödade i genomförda attentat 2010–2024

6

Drottninggatan 2010 (1) och 2017 (5)

Sverige per capita IS-resande i EU 2014–2017

Topp 3

FHS — bland de högsta i västvärlden

Terrordömda 2010–2024

47

Öppna domar — sammanställning av tings- och hovrättsdomar

CVE-budget 2024

66 mnkr

Center mot våldsbejakande extremism — upp från 18 mnkr 2018

Vad visar statistiken?

Objektiva observationer — inte tolkningar

  • Terrorhotnivån i Sverige är sedan augusti 2023 höjd till nivå 4 av 5 (»högt hot«) — den näst högsta nivån. Säpo pekar särskilt på koranbränningarna och den bild av Sverige som spridits i extremistpropaganda som drivande faktorer.
  • Antalet personer i den våldsbejakande islamistiska miljön uppskattades av Säpo 2017 till cirka 2 000 — en dubblering jämfört med 2010. Sedan 2019 publicerar Säpo endast kvalitativa bedömningar, vilket innebär att tidsserier bryts.
  • Sverige rankades 2014–2017 bland de tre högsta i EU per capita för utresta IS-jihadister. FOI/FHS uppskattar totalen till cirka 300 personer, varav ~150 återvänt, ~65 dödats i strid och resterande är kvar i regionen eller avhoppade.
  • Endast ett fåtal återvändare (cirka 10) har kunnat dömas för terrorbrott. Skälet är höga beviskrav — stridshandlingar utomlands är svåra att bevisa i svensk domstol och lagstiftningen om deltagande i terrororganisation infördes först 2016 respektive 2020.
  • Bland de 47 personer som dömts för terrorbrott i Sverige 2010–2024 har cirka 87 % utomeuropeisk bakgrund enligt öppna domar. Andelen är betydligt högre än gruppens andel av befolkningen och speglar den globala jihadistiska rörelsens rekryteringsbas.
  • CVE:s budget har mer än tredubblats sedan starten 2018 — från 18 till 66 mnkr — vilket speglar den politiska prioriteringen av avradikalisering och kommunalt förebyggande arbete.

Metodnot
Statistik om terrorism har fyra distinkta källor: (1) Säpos publikt tillgängliga bedömningar (kvalitativa sedan 2019), (2) domar från Åklagarmyndigheten och domstolar (kvantifierbara men släpar efter), (3) FOI/CVE-forskning (baseline), (4) internationell rapportering (Europol TE-SAT). Uppskattningar av miljöstorlek och antal återvändare är intervall — vi visar mediansiffror. Avstyrda attentat är Säpos egen kategorisering och prövas inte i domstol.

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

Terrorbrott (svensk lag)
Brott enligt Terroristbrottslagen (2022:666, tidigare 2003:148): en gärning som allvarligt kan skada Sverige, avser att injaga fruktan i en befolkning, eller otillbörligen tvinga myndigheter. Straff: fängelse i minst 4 år, högst livstid.Lagen ersatte 2022 fyra tidigare lagar och skärpte kriminaliseringen av deltagande i terrororganisation.
Våldsbejakande extremism
Ideologier eller miljöer som förespråkar, legitimerar eller använder våld för politiska mål. Säpo redovisar tre huvudmiljöer: våldsbejakande islamism, våldsbejakande höger­extremism och våldsbejakande vänsterextremism.Att sympatisera med en ideologi är inte kriminellt — det är handlingarna (uppmaning, finansiering, deltagande) som är straffbara.
Avstyrt attentat
Säpos egen kategorisering av händelser där myndigheten bedömer att ett attentat förhindrats genom underrättelseinformation, gripanden eller andra åtgärder. Prövas inte i domstol och det finns ingen offentlig granskning av bedömningen.
IS-resenär (foreign fighter)
Person som rest från Sverige till konfliktzoner i Syrien/Irak för att ansluta sig till Islamiska staten eller annan jihadistisk grupp. FOI/FHS uppskattning: ca 300 personer 2012–2017, varav ~90 kvinnor.
Deltagande i terrororganisation
Brott sedan 2016 (rekrytering, resa) och 2020 (deltagande i sig). Kriminaliseringen gjorde det juridiskt möjligt att döma återvändare även om enskilda stridshandlingar inte kunnat bevisas.
Hotnivå (Säpo)
Femgradig skala för terrorhotet mot Sverige: 1 låg, 2 måttlig, 3 förhöjd, 4 hög, 5 mycket hög. Sedan augusti 2023 ligger nivån på 4 — den näst högsta.
CVE — Center mot våldsbejakande extremism
Nationellt kunskapscentrum sedan 2018 (Brå-organiserat). Uppdrag: stödja kommuner, socialtjänst och skola i förebyggande arbete mot radikalisering. Har ingen operativ underrättelseroll.
Ranstorp-studien
FHS-professor Magnus Ranstorps kartläggning av svenska IS-resenärer och deras bakgrund. Central källa för Sveriges internationella rankning per capita och för profilen (kön, ålder, geografi).
Europol TE-SAT
Europols årliga terrorism situation and trend report. Ger jämförbara siffror per EU-land för genomförda attentat, gripanden och domar. Sveriges attentat 2010 och 2017 finns med i sammanställningen.
Radikalisering
Process där en person går från ordinära politiska/religiösa övertygelser till stöd för politiskt våld. Sker sällan spontant — CVE och FOI pekar på nätverk, sociala medier och specifika miljöer (moskéer, fängelser, ungdomsgrupper) som vanliga drivare.

Primärkällor

Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan

5

myndigheter/institutioner

7

rapporter & studier

3

primärdataset

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet

Säpo har sedan 2019 gått över till kvalitativa bedömningar i årsboken. Skälet är dels att exakta siffror kunde ge en falsk precision (uppskattningarna är intervall), dels att detaljerad numerik skulle avslöja underrättelsemetoder. För tidsserier innebär detta att 2010–2017 kan jämföras, men 2019 och framåt kräver kvalitativa formuleringar från årsböckerna.

Relaterade ämnen

Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

  • Säkerhetspolisen · Årligen

    Säkerhetspolisens lägesbild (årlig)

    Säkerhetspolisens bedömning av terrorhot och våldsbejakande extremism

    Senaste datapunkt · Källan publicerade

Rapportera fel på sidanStöd Sverigefakta
Dela sidan:XFacebookReddit
Citera den här sidan

Innehåll och egna beräkningar är CC BY 4.0. Citera gärna även primärkällan.

APA 7
Sverigefakta.com. (2026). Sverigefakta. Hämtad 2026-08-15 från https://sverigefakta.com/terrorism-extremism
Harvard
Sverigefakta.com (2026) Sverigefakta. Tillgänglig via: https://sverigefakta.com/terrorism-extremism (Hämtad: 2026-08-15).
Enkel webbcitering
Sverigefakta.com, ”Sverigefakta”, https://sverigefakta.com/terrorism-extremism (hämtad 2026-08-15).
BibTeX
@misc{sverigefakta_2026_terrorismextremism,
  author       = {Sverigefakta.com},
  title        = {Sverigefakta},
  year         = {2026},
  howpublished = {\url{https://sverigefakta.com/terrorism-extremism}},
  note         = {Dataset v2026.2, hämtad 2026-08-15}
}
Permanent länk
https://sverigefakta.com/terrorism-extremism
Fler citeringsformat och regler