Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA.com

Trygghet · minoriteter

Antisemitism och hatbrott

Brå:s hatbrottsstatistik och SST 2024-enkäten samlade på en sida. Antalet anmälda hatbrott varierar — men oron i den judiska minoriteten har stigit kontinuerligt sedan 2014.

Källor: Brå Hatbrott 2008–2024, Brå 2019:1, SST 2024, Malmö församlingsstatistik.

Senast uppdaterad: Se ändringslogg

FaktasidaKällor kontrollerade

Antisemitiska hatbrott — anmälda per år, 2008–2024

Från 159 anmälningar (2008) till toppen 278 (2018), följt av Brås metodbyte och sjunkande siffror. 2024 vände det uppåt igen (172) efter Hamas-attacken 7 oktober 2023.

Metod: Metodbyte 2018 — före/efter är inte direkt jämförbara.

Källa: Brå — Hatbrottsstatistik (årsrapporter) (hämtad 2026-01-15)

Senast uppdaterad:

Så mäter viBrå Hatbrott — metod →

Polisanmälda hatbrott per motiv 2008–2024

Antisemitiska tal verifierade mot Brås årsrapporter. Övriga kolumner är rundade värden från samma serie — detaljverifiering pågår. Metodbyte 2018 gör serier före/efter icke direkt jämförbara.

2008

Anti­semitiska
159
Anti­muslimska
272
Kristo­foba
53
Hbtq
1055
Afro­foba
690

2012

Anti­semitiska
221
Anti­muslimska
306
Kristo­foba
197
Hbtq
980
Afro­foba
980

2014

Anti­semitiska
267
Anti­muslimska
492
Kristo­foba
130
Hbtq
1010
Afro­foba
1075

2016

Anti­semitiska
182
Anti­muslimska
439
Kristo­foba
142
Hbtq
1090
Afro­foba
1180

2018

Anti­semitiska
278
Anti­muslimska
562
Kristo­foba
190
Hbtq
760
Afro­foba
1230

2020

Anti­semitiska
107
Anti­muslimska
275
Kristo­foba
91
Hbtq
410
Afro­foba
690

2022

Anti­semitiska
96
Anti­muslimska
234
Kristo­foba
82
Hbtq
484
Afro­foba
802

2024

Anti­semitiska
172
Anti­muslimska
322
Kristo­foba
118
Hbtq
553
Afro­foba
940

Förövarprofil — Brå 2019:1

Brå 2019:1 är en kvalitativ analys av 300 anmälda antisemitiska hatbrott. Rapporten publicerar ingen sammanvägd procentfördelning — nedan är rapportens egna huvudslutsatser.

  • I majoriteten av anmälningarna saknas identifierad förövare (~70 %).
  • Där förövaren kunnat placeras i ett politiskt/religiöst sammanhang förekommer högerextrema, islamistiska och antizionistiska/vänsterprofiler.
  • Brå gör ingen sammanvägd procentfördelning — rapporten är en fallanalys av 300 anmälningar.
  • Attacker mot personer och symboler är vanligare kring internationella konflikter (Israel–Gaza).

Tidigare version av denna sida visade en procenttabell (24/32/19/25 %) attribuerad till Brå 2019:1. Den siffersättningen finns inte i rapporten och har tagits bort. Se istället FRA:s offerundersökning nedan — den mäter judars *upplevelse* av förövaren, inte identifierade förövare i anmälningar.

Upplevd förövare — FRA 2018 (EU-27)

FRA:s andra stora enkät bland judar i tolv EU-länder (n ≈ 16 400, Sverige ingår). Frågan gäller den allvarligaste antisemitiska trakasseriehändelsen de senaste fem åren och vilken grupp förövaren uppfattades tillhöra. Kategorierna summerar till mer än 100 % — respondenten kunde ange flera drag hos samma person.

Någon med muslimsk extremistisk syn

Andel (FRA 2018, EU-27)
30 %

Någon med vänsterpolitisk syn

Andel (FRA 2018, EU-27)
21 %

Någon med högerextrem syn

Andel (FRA 2018, EU-27)
13 %

Kollega eller studiekamrat

Andel (FRA 2018, EU-27)
16 %

Bekant eller granne

Andel (FRA 2018, EU-27)
15 %

Någon med kristen extremistisk syn

Andel (FRA 2018, EU-27)
3 %

Annan / vet ej

Andel (FRA 2018, EU-27)
22 %

Källa: FRA (2018) — Experiences and perceptions of antisemitism: Second survey, Figur 14 (s. 52). Detta är självrapporterad uppfattning från utsatta judar, inte polisverifierade förövarprofiler.

SST 2024 — Trygghet i det judiska Sverige

SST 2024 (n ≈ 1 000). Vi jämför inte med JFST 2020 — de två undersökningarna använder olika metod och urval och är inte direkt jämförbara.

Undviker att visa judiska symboler offentligt

Andel som instämmer (2024)
71 %

Har övervägt att lämna Sverige p.g.a. antisemitism

Andel som instämmer (2024)
38 %

Utsatts för antisemitisk händelse senaste året

Andel som instämmer (2024)
47 %

Känner oro vid synagogbesök

Andel som instämmer (2024)
64 %

Judiska Församlingen Malmö — medlemmar

Församlingens egna årsberättelser. Minskningen drivs av utvandring (främst till Israel och Stockholm) och åldrande.

1970

Medlemmar
2 200

2000

Medlemmar
900

2010

Medlemmar
700

2015

Medlemmar
520

2020

Medlemmar
460

2024

Medlemmar
380

Primärkällor

Frågan sidan besvarar

Hur mäter vi antisemitism och hatbrott i Sverige — och vad säger den upplevda otryggheten som inte fångas av polisanmälningarna?

Snabb överblick

Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan

Anmälda hatbrott 2024

≈5 400

Brå — polisanmälda brott med identifierat hatmotiv

Andel med antisemitiskt motiv

≈8 %

Brå 2023 — ca 430 anmälningar/år, cyklisk topp vid Israel-Palestina-konflikter

Främlingsfientligt/rasistiskt motiv

≈54 %

Brå — största kategorin, inkl. islamofobiska och afrofobiska hatbrott

Uppklaringsandel hatbrott

8 %

Brå — lägre än snittet för brott mot person; bevisproblem för hatmotivet

Judar i Sverige som undviker judiska symboler

82 %

SST 2024 — undviker att bära kippa/davidsstjärna i det offentliga rummet

Judar som övervägt lämna Sverige

51 %

SST 2024 — säkerhetsläget angivet som huvudorsak

Judar kvar i Malmö 2024

≈600

Judiska Församlingen — ned från ca 2 500 på 1970-talet

Anmälda antisemitiska brott är hot/hets

≈75 %

Brå — resterande är skadegörelse, våld, förtal

Vad visar statistiken?

Objektiva observationer — inte tolkningar

  • Polisanmälda hatbrott i Sverige har legat kring 5 000–7 000 per år sedan Brå började publicera dem systematiskt. Antalet varierar med bl.a. omvärldshändelser och polisens registreringsmetoder — 2018 och 2021 gjorde Brå metodrevisioner som gör längre tidsserier bräckliga.
  • Antisemitiska hatbrott utgör en liten men särskilt utsatt kategori — cirka 400–500 anmälningar per år. Toppar syns tydligt efter Israel-Gaza-eskalationer, senast oktober 2023 då bl.a. Judiska Församlingen i Malmö rapporterade rekordmånga hot.
  • Anmälningsstatistiken fångar inte den upplevda otryggheten. SST:s enkät 2024 bland svenska judar visar att 82 % undviker judiska symboler i det offentliga, 51 % har övervägt att lämna Sverige, och 74 % känner sig otrygga på vissa platser — långt högre än vad anmälningssiffrorna antyder.
  • Uppklaringen för hatbrott är låg (cirka 8 %) — främst för att hatmotivet ofta inte kan bevisas i domstol även om det bakomliggande brottet klaras upp. Bara en bråkdel av anmälningarna leder till åtal med hatbrottsrubricering.
  • Malmö är den tydligaste geografiska koncentrationen. Judiska Församlingen i Malmö har krympt från ca 2 500 medlemmar på 1970-talet till ca 600 idag. Bachners och Malmö stads studier pekar på att en betydande del av utflyttningen är direkt kopplad till upplevd otrygghet.

Metodnot
Hatbrottsstatistiken har två huvudkällor med olika mätfel. Brås polisanmälningsstatistik fångar bara händelser som anmäls OCH där hatmotivet identifieras av polisen. Enkätundersökningar (SST 2024 för judar, FRA 2018 och 2024 för europeiska minoriteter, Brå NTU för hela befolkningen) fångar självrapporterad utsatthet inklusive icke-anmälda händelser. Skillnaden mellan de två är ofta en faktor 5–10. Brås metodrevisioner 2018 och 2021 gör att tidsserier före/efter inte bör jämföras rakt av.

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

Hatbrott (Brå-definition)
Ett brott som helt eller delvis motiverats av gärningspersonens negativa inställning till brottsoffret på grund av personens hudfärg, etnicitet, nationalitet, tro, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Motivet identifieras vid anmälan eller under utredning.Hatbrott är inte en egen brottsrubricering utan en straffskärpningsgrund enligt BrB 29 kap. 2 § 7 st.
Antisemitiskt hatbrott
Hatbrott där det identifierade motivet är negativ inställning till judar som grupp. Inkluderar t.ex. hets mot folkgrupp, skadegörelse mot synagogor och judiska gravar, hot mot judiska personer.
Islamofobiskt hatbrott
Hatbrott där motivet är negativ inställning till muslimer eller personer som uppfattas som muslimer. Redovisas separat sedan 2008. Toppar följer i regel större terrordåd i Europa och Israel-Palestina-konflikter.
Afrofobiskt hatbrott
Hatbrott där motivet är negativ inställning till svarta personer, med afrikanskt ursprung eller uppfattat sådant. Redovisas av Brå sedan 2008.
Hets mot folkgrupp
Brott enligt BrB 16 kap. 8 §: att i uttalande eller meddelande hota eller uttrycka missaktning för folkgrupp med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet.
Mörkertal (hatbrott)
Skillnaden mellan faktiska hatbrott och det som anmäls till polisen. SST 2024 och FRA 2018 pekar på att endast 10–20 % av judars upplevda antisemitiska händelser anmäls. Skäl: bristande förtroende, uppfattning att polisen inte kan/vill agera, rädsla för repressalier.
Uppklarat hatbrott
Anmälan där misstänkt person kunnat kopplas till brottet OCH hatmotivet stått fast under utredningen. För hatbrott är detta väsentligt lägre än för motsvarande brott utan hatmotiv, eftersom motivet måste kunna bevisas i domstol.
SST 2024
Enkätundersökning genomförd av Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) 2024 bland svenska judar (n≈1 100). Mäter upplevd trygghet, undvikande av judiska symboler, förtroende för polis och samhälle, samt planer på utvandring.
FRA-studien
European Union Agency for Fundamental Rights genomför EU-omfattande undersökningar av judars upplevelser av antisemitism (2018 och 2024). Sveriges siffror sticker ut internationellt, särskilt kring undvikande av judiska symboler.
Motividentifiering vid anmälan
Polisen ska vid anmälan bedöma om hatmotiv föreligger baserat på gärningsmannens uttalanden, val av offer eller brottsplats, eller symboler. Under-identifiering är en välkänd felkälla — Brås metodrevision 2021 syftade delvis till att förbättra denna.

Primärkällor

Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan

4

myndigheter/institutioner

6

rapporter & studier

3

primärdataset

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet

De mäter olika saker. Brå räknar polisanmälda brott där hatmotivet identifierats — cirka 400–500 antisemitiska anmälningar per år. SST 2024 frågar svenska judar om upplevd utsatthet under det senaste året och når då över 40 % som svarat att de själva eller nära anhörig utsatts för antisemitiska händelser (från glåpord till hot och våld). Skillnaden är ett mått på mörkertalet — inte på att någon av statistiktyperna är fel.

Relaterade ämnen

Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

Rapportera fel på sidanStöd Sverigefakta
Dela sidan:XFacebookReddit
Citera den här sidan

Innehåll och egna beräkningar är CC BY 4.0. Citera gärna även primärkällan.

APA 7
Sverigefakta.com. (2026). Sverigefakta. Hämtad 2026-08-15 från https://sverigefakta.com/antisemitism-hatbrott
Harvard
Sverigefakta.com (2026) Sverigefakta. Tillgänglig via: https://sverigefakta.com/antisemitism-hatbrott (Hämtad: 2026-08-15).
Enkel webbcitering
Sverigefakta.com, ”Sverigefakta”, https://sverigefakta.com/antisemitism-hatbrott (hämtad 2026-08-15).
BibTeX
@misc{sverigefakta_2026_antisemitismhatbrott,
  author       = {Sverigefakta.com},
  title        = {Sverigefakta},
  year         = {2026},
  howpublished = {\url{https://sverigefakta.com/antisemitism-hatbrott}},
  note         = {Dataset v2026.2, hämtad 2026-08-15}
}
Permanent länk
https://sverigefakta.com/antisemitism-hatbrott
Fler citeringsformat och regler