Vad blev konsekvenserna?

Arbetskraftsinvandrare når 86 % sysselsättning efter fem år. Flyktingar når 15 % efter två år och 58 % först efter tio år. Källa: SCB STATIV.

Etableringstiden har inte förbättrats trots ökade insatser. Etableringsuppdraget (2010) har inte förkortat den genomsnittliga tiden till första jobbet. Källa: IFAU och Riksrevisionen.

Utrikes födda som grupp bidrar mindre än de kostar under sina första decennier i Sverige. Storleken på nettokostnaden beror starkt på grund för uppehållstillstånd, ålder vid ankomst och utbildningsnivå. Ruist 2015; Aldén & Hammarstedt 2019; ESO 2018:3.

BNP totalt har vuxit i takt med befolkningen, men BNP per capita har stagnerat sedan 2018. Sambandet är inte enbart migration — produktivitetsutveckling och sysselsättningsgap samverkar. Källa: SCB Nationalräkenskaperna.

Av landets 290 kommuner hade 133 år 2024 negativt resultat. Kommuner med hög mottagning av nyanlända har i genomsnitt lägre skattekraft och högre försörjningsstöd per invånare. Källa: SKR och SCB räkenskapssammandrag.

Andelen försörjningsstöd samvarierar starkt med andelen utrikes födda i kommunen, men förklaras inte av det ensamt — utbildning, arbetsmarknad och tid i Sverige bär det mesta av effekten. Källa: Socialstyrelsen; SCB.

Andelen elever som lämnar årskurs 9 utan gymnasiebehörighet var 16 % 2024 — högsta nivån sedan mätningen började. Skillnaden mellan inrikes och utrikes bakgrund är stor men krymper med uppväxttid i Sverige. Källa: Skolverket.

Skolsegregationen har ökat sedan friskolereformen 1992. Forskningen är enig om ökningen; oenigheten gäller hur mycket det förklarar av resultatgapet. Källa: IFAU, Skolverket, OECD.

Överrisken för att registreras som misstänkt är cirka 2,5 gånger för utrikes födda och 3,2 gånger för inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Efter kontroll för ålder, kön och socioekonomi kvarstår cirka 1,6 respektive 2,0 gånger. Källa: Brå 2021:9.

Dödsskjutningarna nådde 63 år 2022 — högst i EU per capita — och har därefter halverats till 32 år 2024 och fortsatt nedåt 2025. Sprängningarna nådde 149 detonationer 2023, ny rekordnivå 2024, och har minskat kraftigt första halvåret 2026. Källa: Polisen; Brå.

Om utvecklingen ska tolkas som en integrationskris, en rekryteringskris i utsatta områden, eller en effekt av narkotikamarknadens struktur är en politisk och analytisk tolkningsfråga där forskarna inte är eniga.

Antalet utsatta områden har legat stabilt runt 59–61 sedan 2017. Antalet särskilt utsatta har minskat från 23 (2017) till 15 (2025) — delvis genom uppgradering, delvis genom att områden "kliver ner" från särskilt utsatt till riskområde. Källa: Polisen NOA.

Trångboddheten är cirka fyra gånger så hög i utsatta områden som i landet i övrigt. Andelen barn som växer upp i trångboddhet påverkar skolresultat, hälsa och risk för kriminalitet. Källa: Boverket; Folkhälsomyndigheten.

Andra generationen presterar konsekvent bättre än första på skola, sysselsättning och inkomst — men når inte inrikes bakgrunds nivå. Sysselsättningen ligger cirka 10 procentenheter lägre; medianinkomsten cirka 14 % lägre; bidragsberoendet nästan dubbelt så högt. Källa: SCB STATIV.

Konvergensen är starkare för elever med föräldrar från Europa och Ostasien, svagare för elever med föräldrar från Mellanöstern och Afrika. Detta gäller även efter kontroll för föräldrarnas utbildning. Källa: Rooth & Ekberg, IFAU-rapporter.

Om det kvarvarande gapet beror på diskriminering, kulturell distans, bostadssegregation, skolvalssystemet eller en kombination — där är forskarna inte eniga. Detta är kapitlets viktigaste öppna fråga.