Utländsk överrepresentation i grov brottslighet

Vad visar statistiken?

Objektiva observationer — inte tolkningar

• Brå 2021:9 är den senaste heltäckande registerstudien av misstänkta för brott efter bakgrund. Den bygger på hela befolkningen 2007–2018 (inte urval) och standardiserar för ålder och kön — två faktorer som annars förklarar en stor del av brottsmönstren i alla länder.
• Efter standardisering är utrikes födda 2,5 gånger mer sannolika än inrikes födda med svensk bakgrund att misstänkas för grova våldsbrott. Andra generationen (inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) har cirka 1,8× överrisk — högre än förstagenerationen från jämförbara områden i vissa fall.
• Överrisken varierar kraftigt med ursprungsregion. Från Mellanöstern och Nordafrika är överrisken 2,5–3× för mord/dråp; från östeuropeiska EU-länder och Sydostasien är den nära 1,0×. Detta är dokumenterat i Brå 2021:9 tabell 5.4.
• Absolut andel och relativ risk är olika saker. Cirka 53 % av alla misstänkta för grovt våld har utländsk bakgrund (Brå 2021:9) — men eftersom gruppen är 38 % av befolkningen är den relativa risken ×1,4 om man inte standardiserar, ×2,5 om man standardiserar för ålder och kön.
• För dödligt skjutvåld är överrisken högre än för något annat brott (×3,5–5 enligt Sturup et al. 2019 och Polisens NOA 2024). Brå har inte publicerat en separat överrisksiffra för dödligt skjutvåld — den forskningsbaserade uppskattningen visas här.
• Ingen ny Brå-studie efter 2018 har publicerats trots regeringsuppdrag lämnat april 2024. Detta gör att den mest uppdaterade nationella siffran är sju år gammal — en central metodisk begränsning för alla dagsdebatter.

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

Överrisk (relativ risk)

Kvoten mellan sannolikheten att en person i grupp A misstänks för ett brott och samma sannolikhet i grupp B. Uttrycks som ×N, där ×1,0 = ingen skillnad. Överrisken säger inte hur många brott en grupp begår totalt — bara hur mycket vanligare det är per person i den gruppen.Standardiseras normalt för ålder och kön eftersom dessa är starka bakgrundsvariabler för brott i alla länder.

Utländsk bakgrund (svensk definition, SCB)

Person som är utrikes född ELLER inrikes född med två utrikes födda föräldrar. Snävare än flera EU-länders definition (som ofta räknar en förälder). Från och med 2024 utgör gruppen cirka 38 % av Sveriges befolkning.

Utländsk bakgrund (dansk definition)

Person som är »invandrer« (utrikes född) ELLER »efterkommer« (inrikes född med minst en utrikes född förälder). Under dansk definition tillämpad på svenska data skulle den överrepresenterade gruppen bli större eftersom fler räknas in.

Standardisering (ålder och kön)

Statistisk justering som räknar bort effekten av att grupper har olika åldersstruktur och könsfördelning. Utan standardisering skulle en yngre grupp automatiskt visa högre överrisk för brott eftersom brott är vanligast i åldern 15–29.

Absolut andel misstänkta

Hur stor andel av alla misstänkta som tillhör en viss grupp — exempelvis »53 % av misstänkta för grovt våld har utländsk bakgrund«. Detta är inte samma sak som överrisk och kan vara vilseledande utan jämförelse med gruppens andel av befolkningen.

Andra generationen

Inrikes född person med två utrikes födda föräldrar. Brå 2021:9 visar att andra generationen ofta har HÖGRE överrisk än förstagenerationen från samma ursprungsregioner — ett mönster som liknar många andra invandringsländer.

Registerdata

Data baserad på myndigheternas totalregister (folkbokföring, LISA-databasen, misstankeregistret). Fördel: täcker hela befolkningen, ingen bortfallsproblematik. Nackdel: mäter bara det som registrerats — mörkertal och urvalseffekter i polisens arbete påverkar.

Brå 2021:9

»Misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund« — Brottsförebyggande rådets rapport publicerad 2021. Bygger på misstankeregistret 2007–2018 kopplat till LISA. Senaste heltäckande registerstudien av brottsmisstankar efter bakgrund.

Brå 2005:17

Föregångare till 2021:9 — täcker perioden 1997–2001. Överrisken var då något lägre än 2021:9 för de flesta brottstyper. Ger jämförelsepunkt för att bedöma förändring över tid.

Sturup et al. 2019

Forskningsstudie av dödligt skjutvåld i Sverige publicerad i European Journal of Criminology. Ger den mest citerade uppskattningen av överrisk för dödligt skjutvåld (×3,5–5). Bygger på Polismyndighetens data 2000–2017.

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet