Fruktsamhet, födelsetal, familjebildning, ekonomi, psykisk hälsa och andra möjliga förklaringar — med officiell statistik och tydlig åtskillnad mellan samband och orsak.
Källor: SCB (befolkningsstatistik), Socialstyrelsen (läkemedelsregistret och dödsorsaksregistret) och Folkhälsomyndigheten (Hälsa på lika villkor). Hämtade 2026-09-13.
Referenshubb
Svaret först
Barnafödandet i Sverige har fallit kraftigt. Summerad fruktsamhet var 1,42 barn per kvinna 2025 — den lägsta nivån i den serie SCB publicerar, och en nedgång från 1,98 år 2010. Det finns sannolikt inte en enda förklaring. Officiell statistik kan visa vad som har förändrats och när; den kan inte i sig visa varför. Två kurvor som rör sig samtidigt är inte ett bevis för orsakssamband.
summerad fruktsamhet
1,4 barn per kvinna
2025 · Sverige · observerat värde från källan
antal födda
97 491 levande födda
2025 · Sverige · observerat värde från källan
medelålder vid första barnet (kvinnor)
31 år
2025 · Sverige · observerat värde från källan
döda i suicid
1 220 antal döda
2025 · Sverige · egen beräkning ur källdata
Suicidtalet står här som en separat samhällsindikator. Det presenteras inte som en förklaring till barnafödandet, och sidan gör inget sådant påstående någonstans.
Hur mycket har barnafödandet minskat?
Summerad fruktsamhet 1,42 barn per kvinna 2025 — lägsta nivån i SCB:s serie
2000–2025 · barn per kvinna · Sverige
Summerad fruktsamhet är summan av årets åldersspecifika fruktsamhetstal. Den beskriver årets nivå, inte hur många barn en verklig årskull till slut får.
Summerad fruktsamhet 1,42 barn per kvinna 2025 — lägsta nivån i SCB:s serie: Barn per kvinna går från 1,54 (2000) till 1,42 (2025) — ned 0,12 barn per kvinna. Fullständiga värden finns i datatabellen nedan (2000–2025, Sverige).
Summerad fruktsamhet 1,42 barn per kvinna 2025 — lägsta nivån i SCB:s serie · barn per kvinna · 2000–2025 · Sverige
År
Barn per kvinna
2000
1,54
2001
1,57
2002
1,65
2003
1,71
2004
1,75
2005
1,77
2006
1,85
2007
1,88
2008
1,91
2009
1,93
2010
1,98
2011
1,9
2012
1,9
2013
1,89
2014
1,88
2015
1,85
2016
1,85
2017
1,78
2018
1,75
2019
1,7
2020
1,66
2021
1,67
2022
1,52
2023
1,45
2024
1,43
2025
1,42
Observeradpublicerad officiell statistik utan egen bearbetning
Metod: Hämtas maskinellt ur SCB:s statistikdatabas för riket, kvinnor, utan egen omräkning. År utan publicerat värde visas som avbrott i kurvan, aldrig som noll.
Summerad fruktsamhet (TFR): summan av de åldersspecifika fruktsamhetstalen ett enskilt år. Talet beskriver hur många barn en kvinna skulle få om årets fruktsamhet i varje ålder gällde hela hennes liv — det är alltså ett mått på årets nivå, inte på hur många barn en verklig årskull faktiskt får.
SCB:s summerade fruktsamhet i statistikdatabasen börjar år 2000. Vi skriver därför inte att nivån är den lägsta någonsin — bara att den är den lägsta i den serie källan publicerar. En längre jämförbar serie är inte verifierad och redovisas inte förrän den är det.
Hur många barn föds?
97 491 barn föddes 2025 — färre än något år sedan 2001
1900–2025 · antal levande födda · Sverige
Antal levande födda per kalenderår. Måttet påverkas både av fruktsamheten och av hur många kvinnor i barnafödande ålder som bor i landet.
97 491 barn föddes 2025 — färre än något år sedan 2001: Levande födda går från 138 139 (1900) till 97 491 (2025) — ned 40 648 antal levande födda. Fullständiga värden finns i datatabellen nedan (1900–2025, Sverige).
97 491 barn föddes 2025 — färre än något år sedan 2001 · antal levande födda · 1900–2025 · Sverige
År
Levande födda
1900
138 139
1901
139 370
1902
137 364
1903
133 896
1904
134 952
1905
135 409
1906
136 620
1907
136 793
1908
138 874
1909
139 505
1910
135 625
1911
132 977
1912
132 868
1913
130 200
1914
129 458
1915
122 997
1916
121 679
1917
120 855
1918
117 955
1919
115 193
1920
138 753
1921
127 723
1922
116 946
1923
113 435
1924
109 055
1925
106 292
1926
102 007
1927
97 994
1928
97 868
1929
92 861
1930
94 220
1931
91 074
1932
89 779
1933
85 020
1934
85 092
1935
85 906
1936
88 938
1937
90 373
1938
93 946
1939
97 380
1940
95 778
1941
99 727
1942
113 961
1943
125 392
1944
134 991
1945
135 373
1946
132 597
1947
128 779
1948
126 683
1949
121 272
1950
115 414
1951
110 168
1952
110 192
1953
110 144
1954
105 096
1955
107 305
1956
107 960
1957
107 168
1958
105 502
1959
104 743
1960
102 219
1961
104 501
1962
107 284
1963
112 903
1964
122 664
1965
122 806
1966
123 354
1967
121 360
1968
113 087
1969
107 622
1970
110 150
1971
114 484
1972
112 273
1973
109 663
1974
109 874
1975
103 632
1976
98 345
1977
96 057
1978
93 248
1979
96 255
1980
97 064
1981
94 065
1982
92 748
1983
91 780
1984
93 889
1985
98 463
1986
101 950
1987
104 699
1988
112 080
1989
116 023
1990
123 938
1991
123 737
1992
122 848
1993
117 998
1994
112 257
1995
103 422
1996
95 297
1997
90 502
1998
89 028
1999
88 173
2000
90 441
2001
91 466
2002
95 815
2003
99 157
2004
100 928
2005
101 346
2006
105 913
2007
107 421
2008
109 301
2009
111 801
2010
115 641
2011
111 770
2012
113 177
2013
113 593
2014
114 907
2015
114 870
2016
117 425
2017
115 416
2018
115 832
2019
114 523
2020
113 077
2021
114 263
2022
104 734
2023
100 051
2024
98 451
2025
97 491
Observeradpublicerad officiell statistik utan egen bearbetning
Metod: Levande födda per år enligt SCB:s befolkningsstatistik, hela riket, båda könen. Ingen egen omräkning.
Antalet födda är inte samma sak som fruktsamheten. Det beror också på hur många kvinnor i barnafödande ålder som finns i landet — därför kan antalet födda falla samtidigt som fruktsamheten ligger still, och tvärtom. Födelsenetto (födda minus döda) är ytterligare ett annat mått och används inte som synonym här.
Får kvinnor och män barn senare i livet?
Första barnet kommer allt senare: 30,74 år för mödrar 2025
2000–2025 · år · Sverige
Medelålder vid födelsen av det första barnet, för mödrar och fäder. Avser förstfödda barn under respektive kalenderår.
Första barnet kommer allt senare: 30,74 år för mödrar 2025: Mödrar, ålder går från 28,22 (2000) till 30,74 (2025) — upp 2,52 år. Fullständiga värden finns i datatabellen nedan (2000–2025, Sverige).
Första barnet kommer allt senare: 30,74 år för mödrar 2025 · år · 2000–2025 · Sverige
År
Mödrar, ålder
Fäder, ålder
2000
28,22
30,73
2001
28,5
30,94
2002
28,61
30,97
2003
28,84
31,18
2004
28,98
31,41
2005
29
31,45
2006
29,04
31,51
2007
28,97
31,45
2008
28,89
31,41
2009
28,93
31,42
2010
28,91
31,43
2011
28,94
31,45
2012
28,97
31,5
2013
29,01
31,49
2014
29,07
31,5
2015
29,11
31,5
2016
29,15
31,49
2017
29,28
31,59
2018
29,37
31,65
2019
29,63
31,78
2020
29,86
31,93
2021
30,07
32,1
2022
30,27
32,26
2023
30,39
32,39
2024
30,59
32,55
2025
30,74
32,68
Observeradpublicerad officiell statistik utan egen bearbetning
Metod: SCB redovisar medelålder efter barnets ordningsnummer och förälderns kön. Här visas ordningsnummer 1 (första barnet) för riket.
Nedgången är störst bland kvinnor under 30 år (2007 mot 2025)
2007–2025 · födda per 1 000 kvinnor i åldersgruppen · Sverige
Åldersspecifika fruktsamhetstal: antal födda per 1 000 kvinnor i varje åldersgrupp. Jämförelsen visar var i åldersfördelningen barnafödandet har minskat.
Nedgången är störst bland kvinnor under 30 år (2007 mot 2025): 7 kategorier. Högst 30-34 (109,27 födda per 1 000 kvinnor i åldersgruppen), lägst 45-49 (1,17 födda per 1 000 kvinnor i åldersgruppen). Fullständiga värden finns i datatabellen nedan (2007–2025, Sverige).
Nedgången är störst bland kvinnor under 30 år (2007 mot 2025) · födda per 1 000 kvinnor i åldersgruppen · 2007–2025 · Sverige
Åldersgrupp
2007
2025
15-19
6,09
1,26
20-24
49,94
22,18
25-29
112,37
78,22
30-34
132,17
109,27
35-39
62,4
58,74
40-44
12,08
13,62
45-49
0,59
1,17
Observeradpublicerad officiell statistik utan egen bearbetning
Metod: Två år ur samma SCB-tabell ställs bredvid varandra. Diagrammet visar nivåskillnaden mellan åldersgrupper, inte en förklaring till den.
Nedgången är koncentrerad till åldrarna under 30 år, medan nivån i åldrarna 40–44 ligger kvar eller är något högre. Det är förenligt både med att barn skjuts upp och med att färre barn föds totalt — men fördelningen i sig avgör inte vilket. Att avgöra det kräver uppföljning av verkliga årskullar, vilket är ett annat mått än de som visas här.
Har ekonomi, arbetsmarknad eller boende förändrats samtidigt?
Sidan publicerar ännu inga serier för unga vuxnas inkomster, etableringsålder, boendekostnader eller trångboddhet. Skälet är att dessa mått kräver egna verifierade hämtningar mot primärkällan, med definition, population och seriebrott kontrollerade — annars blir en ekonomisk förklaring en illustration snarare än ett belägg.
Antidepressiva läkemedel
En separat statistikdel. Den visar hur många som hämtar ut antidepressiva läkemedel — inte hur många som är sjuka, och inte varför barnafödandet minskar. Ett uthämtat recept kan spegla bättre tillgång till vård, förändrad förskrivningspraxis eller förändrad sjuklighet; statistiken skiljer inte mellan dem.
155,45 av 1 000 kvinnor 15–49 år hämtade ut antidepressiva 2025
2006–2025 · patienter per 1 000 invånare · Sverige
Patienter som under året hämtat ut minst ett receptförskrivet läkemedel i ATC-grupp N06A (antidepressiva) respektive N06AB (SSRI), per 1 000 invånare i åldersspannet 15–49 år. Uthämtat läkemedel är inte samma sak som en ställd diagnos.
155,45 av 1 000 kvinnor 15–49 år hämtade ut antidepressiva 2025: Kvinnor, N06A går från 105,45 (2006) till 155,45 (2025) — upp 50 patienter per 1 000 invånare. Fullständiga värden finns i datatabellen nedan (2006–2025, Sverige).
155,45 av 1 000 kvinnor 15–49 år hämtade ut antidepressiva 2025 · patienter per 1 000 invånare · 2006–2025 · Sverige
År
Kvinnor, N06A
Män, N06A
Kvinnor, SSRI (N06AB)
Män, SSRI (N06AB)
2006
105,45
53,48
75,58
36,83
2007
106,39
54,15
76,25
37,26
2008
106,04
54,32
75,59
37,14
2009
105,25
54,32
79,12
39,21
2010
106,58
55,34
75,43
39,89
2011
109,32
56,98
77,21
38,32
2012
112
58,37
78,72
41,43
2013
114,95
59,98
80,55
42,22
2014
119,41
62,33
82,8
40,57
2015
123,53
69,22
84,74
44,48
2016
126,31
70,57
85,34
44,46
2017
128,38
66,95
85,26
41,27
2018
130,21
68,56
90,38
44,22
2019
133,46
70,62
85,82
42,03
2020
135,39
71,69
90,98
41,74
2021
140,34
73,88
87,99
42,35
2022
145,82
76,67
90,44
43,44
2023
149,74
78,96
96,82
44
2024
153,6
81,46
97,81
44,74
2025
155,45
83,11
92,68
44,94
HärleddSVERIGEFAKTA räknar själv på publicerade värden
Metod: Socialstyrelsen redovisar inte någon färdig totalnivå för 15–49 år. Talet beräknas här som summa patienter i åldersgrupperna 15–49 dividerat med summa befolkning i samma grupper, gånger 1 000. ATC-koderna är källans egna; ingen egen läkemedelsklassning görs.
Inte antal diagnoser, inte antal sjuka och inte läkemedelsvolym — utan antal personer med minst ett uttag under året.
Mått
Antal kvinnor 15–49 år som under året hämtat ut minst ett receptförskrivet läkemedel i ATC-grupp N06A (antidepressiva medel), per 1 000 kvinnor i samma åldersspann. Uthämtat läkemedel är inte samma sak som en ställd psykiatrisk diagnos.
Folkhälsomyndigheten har mätt självrapporterad psykisk hälsa med två olika instrument under perioden. De mäter inte samma sak och redovisas för olika år. De visas därför som två separata serier och slås aldrig ihop till en enda kurva över ”psykisk ohälsa”.
Nedsatt psykiskt välbefinnande, 16-29 år — självrapporterat i Hälsa på lika villkor
2004–2024 · procent av befolkningen i åldersgruppen · Sverige
Nedsatt psykiskt välbefinnande mätt med GHQ-12, självrapporterat i Hälsa på lika villkor. Måttet är självrapporterat och är varken en diagnos eller en vårdkontakt.
Nedsatt psykiskt välbefinnande, 16-29 år — självrapporterat i Hälsa på lika villkor: Kvinnor, procent går från 28,1 (2004) till 32,7 (2018) — upp 4,6 procentenheter. Fullständiga värden finns i datatabellen nedan (2004–2024, Sverige). Serien är bruten vid 2020 — värden före och efter brottet är inte direkt jämförbara. Folkhälsomyndigheten redovisar nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ-12) till och med 2018 och allvarlig psykisk påfrestning (K6) från 2020. Serierna är olika mått.
Nedsatt psykiskt välbefinnande, 16-29 år — självrapporterat i Hälsa på lika villkor · procent av befolkningen i åldersgruppen · 2004–2024 · Sverige
År
Kvinnor, procent
Män, procent
2004
28,1
13,5
2005
24,9
11,2
2006
25
14,4
2007
20,4
10
2008
22,2
10,4
2009
23,2
14,4
2010
22,6
9,5
2011
20,8
11,8
2012
24,7
12,4
2013
24,6
15,3
2014
25
14,4
2015
23,8
13,9
2016
29
16,8
2018
32,7
18,7
2020
–
–
2021
–
–
2022
–
–
2024
–
–
Observeradpublicerad officiell statistik utan egen bearbetning
Tidsseriebrott 2020: Folkhälsomyndigheten redovisar nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ-12) till och med 2018 och allvarlig psykisk påfrestning (K6) från 2020. Serierna är olika mått. (Folkhälsomyndigheten)
Metod: De två måtten bygger på olika instrument och olika frågor, och redovisas för olika år. De visas därför var för sig och får inte kedjas ihop till en enda kurva över psykisk ohälsa.
Måttet är självrapporterat i en urvalsundersökning och har konfidensintervall. Enskilda årsskillnader kan därför ligga inom osäkerheten. Självrapporterade besvär, ställda diagnoser och vårdkontakter är tre olika saker och blandas inte här.
Suicid
En separat indikator över psykisk hälsa och samhällsutveckling. Sidan hävdar inte att suicidutvecklingen förklarar barnafödandet, och inte heller att antidepressiva läkemedel påverkar suicid — inget av detta går att avgöra ur dessa serier.
1 220 personer avled i suicid 2025
1997–2025 · antal döda · Sverige
Döda med underliggande dödsorsak X60–X84, avsiktligt självdestruktiv handling (säkra suicid). Skadehändelser med oklar avsikt ingår inte.
1 220 personer avled i suicid 2025: Totalt, antal döda går från 1 200 (1997) till 1 220 (2025) — upp 20 antal döda. Fullständiga värden finns i datatabellen nedan (1997–2025, Sverige).
1 220 personer avled i suicid 2025 · antal döda · 1997–2025 · Sverige
År
Totalt, antal döda
Kvinnor
Män
1997
1 200
344
856
1998
1 229
349
880
1999
1 219
358
861
2000
1 130
328
802
2001
1 196
363
833
2002
1 180
318
862
2003
1 108
333
775
2004
1 154
321
833
2005
1 219
384
835
2006
1 196
379
817
2007
1 126
325
801
2008
1 170
315
855
2009
1 240
353
887
2010
1 138
302
836
2011
1 110
323
787
2012
1 156
335
821
2013
1 232
368
864
2014
1 153
364
789
2015
1 186
333
853
2016
1 142
354
788
2017
1 194
350
844
2018
1 273
383
890
2019
1 279
399
880
2020
1 180
331
849
2021
1 235
356
879
2022
1 276
366
910
2023
1 342
387
955
2024
1 229
371
858
2025
1 220
326
894
HärleddSVERIGEFAKTA räknar själv på publicerade värden
Metod: Antal döda per kön summeras till en totalrad. Talen är inte åldersstandardiserade och påverkas därför av befolkningens storlek och ålderssammansättning — de kan inte jämföras rakt av med åldersstandardiserade dödstal.
Döda med underliggande dödsorsak X60–X84, avsiktligt självdestruktiv handling (säkra suicid). Skadehändelser med oklar avsikt (Y10–Y34) ingår inte. Antalet är inte åldersstandardiserat och påverkas därför av befolkningens storlek och åldersfördelning.
Behöver du eller någon annan stöd: ring 112 vid akut fara. Mind Självmordslinjen når du på 90 101 och mind.se. Sidan ger ingen medicinsk rådgivning.
Kurvor som ser ut att hänga ihop
Samband är inte bevis för orsak.
Diagrammet nedan visar fyra serier med olika enheter, indexerade till 100 år 2006. Det är en jämförelse av relativ förändring — ingenting annat. Sidan beräknar medvetet ingen korrelationskoefficient och rangordnar inte serier efter hur väl de följer varandra: sådana tal skulle ge ett sken av orsakssamband som underlaget inte bär. Vi använder heller inte dubbla y-axlar, eftersom valet av skala då avgör hur ”lika” kurvorna ser ut.
Fyra serier med olika enheter, indexerade till 100 år 2006
2006–2025 · index, 2006 = 100 · Sverige
Kurvorna visar relativ förändring sedan basåret. De mäter helt olika saker och säger ingenting om orsak och verkan.
Fyra serier med olika enheter, indexerade till 100 år 2006: Summerad fruktsamhet går från 100 (2006) till 76,8 (2025) — ned 23,2 indexenheter. Fullständiga värden finns i datatabellen nedan (2006–2025, Sverige).
Fyra serier med olika enheter, indexerade till 100 år 2006 · index, 2006 = 100 · 2006–2025 · Sverige
År
Summerad fruktsamhet
Medelålder vid första barnet (kvinnor)
Antidepressiva, kvinnor 15–49 år
Döda i suicid, båda könen
2006
100
100
100
100
2007
101,6
99,8
100,9
94,1
2008
103,2
99,5
100,6
97,8
2009
104,3
99,6
99,8
103,7
2010
107
99,6
101,1
95,2
2011
102,7
99,7
103,7
92,8
2012
102,7
99,8
106,2
96,7
2013
102,2
99,9
109
103
2014
101,6
100,1
113,2
96,4
2015
100
100,2
117,1
99,2
2016
100
100,4
119,8
95,5
2017
96,2
100,8
121,7
99,8
2018
94,6
101,1
123,5
106,4
2019
91,9
102
126,6
106,9
2020
89,7
102,8
128,4
98,7
2021
90,3
103,5
133,1
103,3
2022
82,2
104,2
138,3
106,7
2023
78,4
104,6
142
112,2
2024
77,3
105,3
145,7
102,8
2025
76,8
105,9
147,4
102
HärleddSVERIGEFAKTA räknar själv på publicerade värden
Metod: Varje serie divideras med sitt eget värde basåret och multipliceras med 100. En enda y-axel används, och ingen korrelationskoefficient beräknas: att kurvor rör sig samtidigt är inget belägg för att den ena påverkar den andra.
Varje punkt nedan är hämtad ur en namngiven publikation och återger vad den studien faktiskt undersökte. Ingen förklaring viktas mot en annan, och ingen av studierna fastställer en enskild orsak till nedgången. Flera av dem säger uttryckligen motsatsen: de utesluter förklaringar snarare än bekräftar dem.
Nedgången i Sverige sitter i första barnet — inte i syskonen
Registerstudien finner att nedgången under 2010-talet är begränsad till förstfödda barn, och att den ser i stort sett likadan ut i olika kommuntyper och oavsett om personerna har helt svensk eller utländsk bakgrund. Nedgången syns i alla grupper på arbetsmarknaden men är något större bland dem med svagare arbetsmarknadsposition — samtidigt som andelen med arbete och höga inkomster ökade. Mönstren är påfallande lika för kvinnor och män. Författarnas slutsats är att drivkrafterna till största delen inte verkar vara strukturella.
Population: svenskfödd befolkning i svenska register.
Hela Norden vände nedåt samtidigt efter 2008 — men inte likadant på 1990-talet
En genomgång av fruktsamhet efter barnnummer, ålder och utbildning i de fem nordiska länderna visar stor spridning mellan länderna efter 1990-talskriserna, men mycket lika utveckling efter 2008–2009. Även utbildningsskillnaderna, som var tydliga efter 1990, var små de första åren efter 2008. Författarna menar att detta skifte från olikhet till likhet inte ryms i gängse teorier om att konjunkturen styr barnafödandet.
C.L. Comolli, G. Neyer, G. Andersson, L. Dommermuth, P. Fallesen, M. Jalovaara, A. Klængur Jónsson, M. Kolk och T. Lappegård (2021). European Journal of Population, vol. 37, s. 473–520.
Studiedesign: Jämförande registerstudie, fem länder.
Population: Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.
I Finland beror förstabarnsnedgången mest på färre barn i parrelationer, inte på färre relationer
Med finska heltäckande registerdata 2000–2018 beräknas hur mycket olika mekanismer bidrar till nedgången i förstfödda sedan 2010. Ungefär tre fjärdedelar förklaras av lägre barnafödande inom relationer och ungefär en fjärdedel av att relationer bildas mer sällan eller spricker oftare. Resultatet gäller Finland och är inte en mätning av svenska förhållanden, men det prövar en förklaring som ofta förs fram även här.
Julia Hellstrand, Jessica Nisén och Mikko Myrskylä (2022). European Journal of Population, vol. 38.
Studiedesign: Registerstudie, dekomponering av mekanismer.
Population: barnlösa 15–45-åringar i finska register.
Nordiska årskullar ser ut att få färre barn — inte bara senare
Studien följer verkliga födelseårskullar i stället för årsvisa tvärsnitt och finner att nedgången i de nordiska länderna inte enbart handlar om att barnen kommer senare i livet: också det slutliga antalet barn per årskull pekar nedåt. Det är en delvis annan fråga än den summerade fruktsamheten på den här sidan mäter, och den kan bara besvaras när årskullarna hunnit avsluta sitt barnafödande.
Julia Hellstrand, Jessica Nisén, Vítor Miranda, Peter Fallesen, Lars Dommermuth och Mikko Myrskylä (2021). Demography, vol. 58 (4), s. 1373–1399.
Studiedesign: Kohortstudie med framskrivna årskullar.
Population: födelseårskullar i de nordiska länderna.
Utbildning slår olika för kvinnor och män — barnlösheten är högst bland lågutbildade män
Med harmoniserade registerdata jämförs kohortfruktsamhet och slutlig barnlöshet efter utbildningsnivå och kön i de nordiska länderna. Utbildningsgradienten går åt olika håll för kvinnor och män, och bland män med kort utbildning är barnlösheten genomgående hög i samtliga länder. Studien beskriver mönster och mäter inte varför de uppstår.
M. Jalovaara, G. Neyer, G. Andersson, J. Dahlberg, L. Dommermuth, P. Fallesen och T. Lappegård (2019). European Journal of Population, vol. 35, s. 563–586.
Studiedesign: Jämförande kohortstudie på harmoniserade register.
Population: avslutade födelseårskullar i Danmark, Finland, Norge och Sverige.
Svenskt barnafödande har historiskt följt konjunkturen tätt
Med svenska longitudinella data undersöks hur kvinnors och mäns arbetsmarknadsstatus och inkomst hänger ihop med födelserisker under 1980- och 1990-talen. Sysselsättning och inkomst samvarierar starkt med sannolikheten att få barn, vilket ger en procyklisk fruktsamhet: den steg under 1980-talets högkonjunktur och föll under 1990-talskrisen. Perioden är historisk och resultatet kan inte utan vidare överföras på 2010- och 2020-talen.
Gunnar Andersson (2000). European Journal of Population, vol. 16 (4), s. 293–333.
Studiedesign: Händelsehistorisk analys på longitudinella data.
Population: kvinnor och män i svenska longitudinella data 1980–1997.
Under 1990-talskrisen sköts första barnet upp mest av studerande och kvinnor utan egen inkomst
Studien kopplar de stora svängningarna i svensk summerad fruktsamhet 1986–1997 till kvinnors ekonomiska situation vid tiden för första barnet. Uppgången på 1980-talet och fallet på 1990-talet följer förändringar i arbete, studier och inkomst, och nedgången är störst bland studerande och kvinnor utan egen förvärvsinkomst.
Familjepolitikens utformning kan påverka i vilken takt barnen föds
Den klassiska analysen av den svenska så kallade snabbhetspremien — regeln som lät föräldrar behålla sin tidigare ersättningsnivå om nästa barn kom inom en viss tid — kopplar 1980-talets kortare födelseintervall och stigande summerade fruktsamhet till hur föräldraförsäkringen var konstruerad. Notera skillnaden: en policy som ändrar takten i barnafödandet höjer den summerade fruktsamheten tillfälligt utan att nödvändigtvis ändra hur många barn en årskull till slut får.
Jan M. Hoem (1993). Acta Sociologica, vol. 36 (1), s. 19–31.
Studiedesign: Policyanalys av regeländring (naturligt experiment).
Population: svenska föräldrar under 1980-talet.
Barnlösheten är inte högst bland högutbildade kvinnor — mönstret har vänt
SCB:s analys av barnlöshet visar att 13,5 procent av kvinnorna och 21,5 procent av männen i de årskullar som nyligen avslutat sitt barnafödande inte fått barn. Bland kvinnor födda 1973 var barnlösheten lägst bland dem med lång eftergymnasial utbildning och högst bland dem med förgymnasial utbildning — omvänt mot årskullen tio år tidigare.
Population: kvinnor vid 45 år och män vid 50 år, svenska register.
SCB har särskilt granskat pandemiårens barnafödande
Rapporten jämför barnafödandet under pandemiåren 2020–2021 med åren närmast före och redovisar utvecklingen efter bland annat ålder, barnnummer och födelseland. Den är en beskrivande jämförelse av perioder — den isolerar inte pandemins effekt från den nedgång som pågick redan före 2020.
Enkätdata visar vad människor själva uppger om familjebildning
SOM-institutets kapitel redovisar svenskars svar om barnafödande och familjebildning: inställning, planer och uppgivna förutsättningar. Självrapporterade skäl är en annan sorts underlag än registerdata — de beskriver hur människor resonerar, inte hur mycket varje faktor faktiskt bidrar till nedgången i antalet födda.
Population: slumpmässigt urval av boende i Sverige.
SCB beskriver nedgången som pågående sedan 2010, med tecken på utplaning
I SCB:s redovisning av befolkningsstatistiken för 2025 var summerad fruktsamhet 1,42 barn per kvinna mot 1,43 året innan, och 97 500 barn föddes — det lägsta antalet på 23 år. SCB beskriver trenden som pågående sedan 2010 men konstaterar att nedgången de senaste åren börjat plana ut. SCB anger ingen orsak till nedgången.
Population: hela Sveriges folkbokförda befolkning.
Det som inte står här är lika viktigt: ingen av de lästa studierna kvantifierar hur mycket bostadsmarknad, klimatoro, psykisk ohälsa eller förändrade normer bidrar till den svenska nedgången. Sådana förklaringar förekommer i debatten, men sidan listar dem inte som orsaker eftersom vi inte har läst ett underlag som mäter deras bidrag.
Vad kan den här sidan svara på?
Det här kan sidan visa
Hur barnafödandet har utvecklats, i nivå och över tid.
När förändringarna inträffade och i vilka åldersgrupper.
Hur några andra samhällsmått har utvecklats under samma period.
Exakt definition, enhet, period, population och källa för varje siffra.
Det här kan sidan inte avgöra
Orsaken. Två kurvor som rör sig samtidigt visar inte att den ena styr den andra.
Hur mycket varje tänkbar faktor bidrar. Faktorerna samverkar och kan inte isoleras i offentlig aggregerad statistik.
Om uppskjutna barn till slut föds. Det kräver uppföljning av verkliga årskullar, inte årsvisa tvärsnitt.
Om skillnader mellan delpopulationer driver totalen. Det kräver en verifierad dekomposition, som inte är gjord här.
Vanliga frågor
Hur lågt är Sveriges barnafödande?
Summerad fruktsamhet var 1,42 barn per kvinna 2025 enligt SCB. Samma år föddes 97 491 barn. I den serie SCB publicerar (från 2000) är det den lägsta noterade nivån.
När började barnafödandet minska?
I SCB:s serie ligger toppen 2010 på 1,98 barn per kvinna. Därefter faller talet nästan varje år, med ett tydligt skift nedåt från och med 2022.
Är det rekordlågt?
Det är den lägsta nivån i den summerade fruktsamhetsserie SCB publicerar i statistikdatabasen, som startar år 2000. Vi påstår inget om längre historiska jämförelser förrän en jämförbar officiell serie är verifierad.
Varför får svenskar färre barn?
Det finns inte en enda verifierad orsak. Officiell statistik visar vad som har hänt — nivåer och tidpunkter — men inte varför. Forskningen pekar normalt på flera samverkande faktorer, och deras relativa betydelse går inte att avgöra ur de serier som visas här.
Får kvinnor barn senare än förr?
Ja. Medelåldern vid första barnet var 30,74 år för mödrar och 32,68 år för fäder 2025, mot 28,22 respektive 30,73 år 2000 (SCB).
Beror det på ekonomin eller bostadsmarknaden?
Sidan publicerar ingen sådan slutsats. Vi har ännu inte verifierat jämförbara officiella serier för unga vuxnas ekonomi och boende i den här pipelinen, och utan dem skulle en ekonomisk förklaring bli en gissning.
Har psykisk ohälsa eller antidepressiva något samband?
Uttag av antidepressiva läkemedel har ökat under samma period, men läkemedelsuttag är inte samma sak som psykisk sjukdom och samvariation är inte orsak. Vi redovisar serierna var för sig och gör inget kausalt påstående.
Hur har självmorden utvecklats?
2025 avled 1 220 personer i säkra suicid enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Antalet är inte åldersstandardiserat och redovisas här som en separat samhällsindikator, inte som en förklaring till barnafödandet.
Vad säger SCB om orsakerna?
SCB publicerar de mått som visas här. Vi återger inga tolkningar från myndighetens analyser på den här sidan förrän varje formulering är kontrollerad mot publikationen.
