Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA

Befolkning · officiell statistik

Varför är barnafödandet så lågt i Sverige?

Fruktsamhet, födelsetal, familjebildning, ekonomi, psykisk hälsa och andra möjliga förklaringar — med officiell statistik och tydlig åtskillnad mellan samband och orsak.

Källor: SCB (befolkningsstatistik), Socialstyrelsen (läkemedelsregistret och dödsorsaksregistret) och Folkhälsomyndigheten (Hälsa på lika villkor). Hämtade 2026-09-13.

Referenshubb

Svaret först

Barnafödandet i Sverige har fallit kraftigt. Summerad fruktsamhet var 1,42 barn per kvinna 2025 — den lägsta nivån i den serie SCB publicerar, och en nedgång från 1,98 år 2010. Det finns sannolikt inte en enda förklaring. Officiell statistik kan visa vad som har förändrats och när; den kan inte i sig visa varför. Två kurvor som rör sig samtidigt är inte ett bevis för orsakssamband.

summerad fruktsamhet

1,4 barn per kvinna

2025 · Sverige · observerat värde från källan

antal födda

97 491 levande födda

2025 · Sverige · observerat värde från källan

medelålder vid första barnet (kvinnor)

31 år

2025 · Sverige · observerat värde från källan

döda i suicid

1 220 antal döda

2025 · Sverige · egen beräkning ur källdata

Suicidtalet står här som en separat samhällsindikator. Det presenteras inte som en förklaring till barnafödandet, och sidan gör inget sådant påstående någonstans.

Hur mycket har barnafödandet minskat?

Summerad fruktsamhet 1,42 barn per kvinna 2025 — lägsta nivån i SCB:s serie

2000–2025 · barn per kvinna · Sverige

Summerad fruktsamhet är summan av årets åldersspecifika fruktsamhetstal. Den beskriver årets nivå, inte hur många barn en verklig årskull till slut får.

Summerad fruktsamhet 1,42 barn per kvinna 2025 — lägsta nivån i SCB:s serie: Barn per kvinna går från 1,54 (2000) till 1,42 (2025) — ned 0,12 barn per kvinna. Fullständiga värden finns i datatabellen nedan (2000–2025, Sverige).

Summerad fruktsamhet 1,42 barn per kvinna 2025 — lägsta nivån i SCB:s serie · barn per kvinna · 2000–2025 · Sverige
ÅrBarn per kvinna
20001,54
20011,57
20021,65
20031,71
20041,75
20051,77
20061,85
20071,88
20081,91
20091,93
20101,98
20111,9
20121,9
20131,89
20141,88
20151,85
20161,85
20171,78
20181,75
20191,7
20201,66
20211,67
20221,52
20231,45
20241,43
20251,42

Observerad publicerad officiell statistik utan egen bearbetning

Metod: Hämtas maskinellt ur SCB:s statistikdatabas för riket, kvinnor, utan egen omräkning. År utan publicerat värde visas som avbrott i kurvan, aldrig som noll.

Källa: SCB, Befolkningsstatistik, tabell SCB BE0101H/FruktsamhetSum (hämtad 2026-09-13 · verifierad 2026-09-13)

Mått
Summerad fruktsamhet (TFR): summan av de åldersspecifika fruktsamhetstalen ett enskilt år. Talet beskriver hur många barn en kvinna skulle få om årets fruktsamhet i varje ålder gällde hela hennes liv — det är alltså ett mått på årets nivå, inte på hur många barn en verklig årskull faktiskt får.
Population
kvinnor folkbokförda i Sverige
Period
2025
Geografi
Sverige
Datastatus
observerat värde från källan

Källa: SCB, SCB BE0101H/FruktsamhetSum · SCB BE0101H/FruktsamhetSum · hämtad 2026-09-13 · observerat värde från källan

SCB:s summerade fruktsamhet i statistikdatabasen börjar år 2000. Vi skriver därför inte att nivån är den lägsta någonsin — bara att den är den lägsta i den serie källan publicerar. En längre jämförbar serie är inte verifierad och redovisas inte förrän den är det.

Hur många barn föds?

97 491 barn föddes 2025 — färre än något år sedan 2001

1900–2025 · antal levande födda · Sverige

Antal levande födda per kalenderår. Måttet påverkas både av fruktsamheten och av hur många kvinnor i barnafödande ålder som bor i landet.

97 491 barn föddes 2025 — färre än något år sedan 2001: Levande födda går från 138 139 (1900) till 97 491 (2025) — ned 40 648 antal levande födda. Fullständiga värden finns i datatabellen nedan (1900–2025, Sverige).

97 491 barn föddes 2025 — färre än något år sedan 2001 · antal levande födda · 1900–2025 · Sverige
ÅrLevande födda
1900138 139
1901139 370
1902137 364
1903133 896
1904134 952
1905135 409
1906136 620
1907136 793
1908138 874
1909139 505
1910135 625
1911132 977
1912132 868
1913130 200
1914129 458
1915122 997
1916121 679
1917120 855
1918117 955
1919115 193
1920138 753
1921127 723
1922116 946
1923113 435
1924109 055
1925106 292
1926102 007
192797 994
192897 868
192992 861
193094 220
193191 074
193289 779
193385 020
193485 092
193585 906
193688 938
193790 373
193893 946
193997 380
194095 778
194199 727
1942113 961
1943125 392
1944134 991
1945135 373
1946132 597
1947128 779
1948126 683
1949121 272
1950115 414
1951110 168
1952110 192
1953110 144
1954105 096
1955107 305
1956107 960
1957107 168
1958105 502
1959104 743
1960102 219
1961104 501
1962107 284
1963112 903
1964122 664
1965122 806
1966123 354
1967121 360
1968113 087
1969107 622
1970110 150
1971114 484
1972112 273
1973109 663
1974109 874
1975103 632
197698 345
197796 057
197893 248
197996 255
198097 064
198194 065
198292 748
198391 780
198493 889
198598 463
1986101 950
1987104 699
1988112 080
1989116 023
1990123 938
1991123 737
1992122 848
1993117 998
1994112 257
1995103 422
199695 297
199790 502
199889 028
199988 173
200090 441
200191 466
200295 815
200399 157
2004100 928
2005101 346
2006105 913
2007107 421
2008109 301
2009111 801
2010115 641
2011111 770
2012113 177
2013113 593
2014114 907
2015114 870
2016117 425
2017115 416
2018115 832
2019114 523
2020113 077
2021114 263
2022104 734
2023100 051
202498 451
202597 491

Observerad publicerad officiell statistik utan egen bearbetning

Metod: Levande födda per år enligt SCB:s befolkningsstatistik, hela riket, båda könen. Ingen egen omräkning.

Källa: SCB, Befolkningsstatistik, tabell SCB BE0101G/BefUtvKon1749 (hämtad 2026-09-13 · verifierad 2026-09-13)

Antalet födda är inte samma sak som fruktsamheten. Det beror också på hur många kvinnor i barnafödande ålder som finns i landet — därför kan antalet födda falla samtidigt som fruktsamheten ligger still, och tvärtom. Födelsenetto (födda minus döda) är ytterligare ett annat mått och används inte som synonym här.

Får kvinnor och män barn senare i livet?

Första barnet kommer allt senare: 30,74 år för mödrar 2025

2000–2025 · år · Sverige

Medelålder vid födelsen av det första barnet, för mödrar och fäder. Avser förstfödda barn under respektive kalenderår.

Första barnet kommer allt senare: 30,74 år för mödrar 2025: Mödrar, ålder går från 28,22 (2000) till 30,74 (2025) — upp 2,52 år. Fullständiga värden finns i datatabellen nedan (2000–2025, Sverige).

Första barnet kommer allt senare: 30,74 år för mödrar 2025 · år · 2000–2025 · Sverige
ÅrMödrar, ålderFäder, ålder
200028,2230,73
200128,530,94
200228,6130,97
200328,8431,18
200428,9831,41
20052931,45
200629,0431,51
200728,9731,45
200828,8931,41
200928,9331,42
201028,9131,43
201128,9431,45
201228,9731,5
201329,0131,49
201429,0731,5
201529,1131,5
201629,1531,49
201729,2831,59
201829,3731,65
201929,6331,78
202029,8631,93
202130,0732,1
202230,2732,26
202330,3932,39
202430,5932,55
202530,7432,68

Observerad publicerad officiell statistik utan egen bearbetning

Metod: SCB redovisar medelålder efter barnets ordningsnummer och förälderns kön. Här visas ordningsnummer 1 (första barnet) för riket.

Källa: SCB, Befolkningsstatistik, tabell SCB BE0101H/MedelAlder1 (hämtad 2026-09-13 · verifierad 2026-09-13)

Mått
Medelålder vid födelsen av det första barnet, mödrar folkbokförda i Sverige. Avser förstfödda barn under kalenderåret, inte en uppföljd årskull.
Period
2025
Geografi
Sverige
Datastatus
observerat värde från källan

Var i åldrarna har barnafödandet minskat?

Nedgången är störst bland kvinnor under 30 år (2007 mot 2025)

2007–2025 · födda per 1 000 kvinnor i åldersgruppen · Sverige

Åldersspecifika fruktsamhetstal: antal födda per 1 000 kvinnor i varje åldersgrupp. Jämförelsen visar var i åldersfördelningen barnafödandet har minskat.

Nedgången är störst bland kvinnor under 30 år (2007 mot 2025): 2025 går från 1,26 (15-19) till 1,17 (45-49) — ned 0,09 födda per 1 000 kvinnor i åldersgruppen. Fullständiga värden finns i datatabellen nedan (2007–2025, Sverige).

Nedgången är störst bland kvinnor under 30 år (2007 mot 2025) · födda per 1 000 kvinnor i åldersgruppen · 2007–2025 · Sverige
Åldersgrupp20072025
15-196,091,26
20-2449,9422,18
25-29112,3778,22
30-34132,17109,27
35-3962,458,74
40-4412,0813,62
45-490,591,17

Observerad publicerad officiell statistik utan egen bearbetning

Metod: Två år ur samma SCB-tabell ställs bredvid varandra. Diagrammet visar nivåskillnaden mellan åldersgrupper, inte en förklaring till den.

Källa: SCB, Befolkningsstatistik, tabell SCB BE0101H/FruktsamhetHVD (hämtad 2026-09-13 · verifierad 2026-09-13)

Nedgången är koncentrerad till åldrarna under 30 år, medan nivån i åldrarna 40–44 ligger kvar eller är något högre. Det är förenligt både med att barn skjuts upp och med att färre barn föds totalt — men fördelningen i sig avgör inte vilket. Att avgöra det kräver uppföljning av verkliga årskullar, vilket är ett annat mått än de som visas här.

Har ekonomi, arbetsmarknad eller boende förändrats samtidigt?

Sidan publicerar ännu inga serier för unga vuxnas inkomster, etableringsålder, boendekostnader eller trångboddhet. Skälet är att dessa mått kräver egna verifierade hämtningar mot primärkällan, med definition, population och seriebrott kontrollerade — annars blir en ekonomisk förklaring en illustration snarare än ett belägg.

Status: HOLD — publiceras när serierna är hämtade och verifierade i samma pipeline som övriga mått på sidan.

Antidepressiva läkemedel

En separat statistikdel. Den visar hur många som hämtar ut antidepressiva läkemedel — inte hur många som är sjuka, och inte varför barnafödandet minskar. Ett uthämtat recept kan spegla bättre tillgång till vård, förändrad förskrivningspraxis eller förändrad sjuklighet; statistiken skiljer inte mellan dem.

155,45 av 1 000 kvinnor 15–49 år hämtade ut antidepressiva 2025

2006–2025 · patienter per 1 000 invånare · Sverige

Patienter som under året hämtat ut minst ett receptförskrivet läkemedel i ATC-grupp N06A (antidepressiva) respektive N06AB (SSRI), per 1 000 invånare i åldersspannet 15–49 år. Uthämtat läkemedel är inte samma sak som en ställd diagnos.

155,45 av 1 000 kvinnor 15–49 år hämtade ut antidepressiva 2025: Kvinnor, N06A går från 105,45 (2006) till 155,45 (2025) — upp 50 patienter per 1 000 invånare. Fullständiga värden finns i datatabellen nedan (2006–2025, Sverige).

155,45 av 1 000 kvinnor 15–49 år hämtade ut antidepressiva 2025 · patienter per 1 000 invånare · 2006–2025 · Sverige
ÅrKvinnor, N06AMän, N06AKvinnor, SSRI (N06AB)Män, SSRI (N06AB)
2006105,4553,4875,5836,83
2007106,3954,1576,2537,26
2008106,0454,3275,5937,14
2009105,2554,3279,1239,21
2010106,5855,3475,4339,89
2011109,3256,9877,2138,32
201211258,3778,7241,43
2013114,9559,9880,5542,22
2014119,4162,3382,840,57
2015123,5369,2284,7444,48
2016126,3170,5785,3444,46
2017128,3866,9585,2641,27
2018130,2168,5690,3844,22
2019133,4670,6285,8242,03
2020135,3971,6990,9841,74
2021140,3473,8887,9942,35
2022145,8276,6790,4443,44
2023149,7478,9696,8244
2024153,681,4697,8144,74
2025155,4583,1192,6844,94

Härledd Sverigefakta räknar själv på publicerade värden

Metod: Socialstyrelsen redovisar inte någon färdig totalnivå för 15–49 år. Talet beräknas här som summa patienter i åldersgrupperna 15–49 dividerat med summa befolkning i samma grupper, gånger 1 000. ATC-koderna är källans egna; ingen egen läkemedelsklassning görs.

Källa: Socialstyrelsen, Statistikdatabas för läkemedel, tabell Läkemedelsregistret, ATC N06A och N06AB (hämtad 2026-09-13 · verifierad 2026-09-13)

ATC-grupper
N06A (antidepressiva), N06AB (SSRI)
Vad måttet inte är
Inte antal diagnoser, inte antal sjuka och inte läkemedelsvolym — utan antal personer med minst ett uttag under året.
Mått
Antal kvinnor 15–49 år som under året hämtat ut minst ett receptförskrivet läkemedel i ATC-grupp N06A (antidepressiva medel), per 1 000 kvinnor i samma åldersspann. Uthämtat läkemedel är inte samma sak som en ställd psykiatrisk diagnos.
Period
2025
Geografi
Sverige
Nämnare
kvinnor 15–49 år folkbokförda i Sverige
Datastatus
egen beräkning ur källdata

Källa: Socialstyrelsen, Statistikdatabas för läkemedel · Statistikdatabas för läkemedel · hämtad 2026-09-13 · egen beräkning ur källdata

Psykisk hälsa

Folkhälsomyndigheten har mätt självrapporterad psykisk hälsa med två olika instrument under perioden. De mäter inte samma sak och redovisas för olika år. De visas därför som två separata serier och slås aldrig ihop till en enda kurva över ”psykisk ohälsa”.

Nedsatt psykiskt välbefinnande, 16-29 år — självrapporterat i Hälsa på lika villkor

2004–2024 · procent av befolkningen i åldersgruppen · Sverige

Nedsatt psykiskt välbefinnande mätt med GHQ-12, självrapporterat i Hälsa på lika villkor. Måttet är självrapporterat och är varken en diagnos eller en vårdkontakt.

Nedsatt psykiskt välbefinnande, 16-29 år — självrapporterat i Hälsa på lika villkor: Kvinnor, procent går från 28,1 (2004) till 32,7 (2018) — upp 4,6 procentenheter. Fullständiga värden finns i datatabellen nedan (2004–2024, Sverige). Serien är bruten vid 2020 — värden före och efter brottet är inte direkt jämförbara. Folkhälsomyndigheten redovisar nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ-12) till och med 2018 och allvarlig psykisk påfrestning (K6) från 2020. Serierna är olika mått.

Nedsatt psykiskt välbefinnande, 16-29 år — självrapporterat i Hälsa på lika villkor · procent av befolkningen i åldersgruppen · 2004–2024 · Sverige
ÅrKvinnor, procentMän, procent
200428,113,5
200524,911,2
20062514,4
200720,410
200822,210,4
200923,214,4
201022,69,5
201120,811,8
201224,712,4
201324,615,3
20142514,4
201523,813,9
20162916,8
201832,718,7
2020
2021
2022
2024

Observerad publicerad officiell statistik utan egen bearbetning

Tidsseriebrott 2020: Folkhälsomyndigheten redovisar nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ-12) till och med 2018 och allvarlig psykisk påfrestning (K6) från 2020. Serierna är olika mått. (Folkhälsomyndigheten)

Metod: De två måtten bygger på olika instrument och olika frågor, och redovisas för olika år. De visas därför var för sig och får inte kedjas ihop till en enda kurva över psykisk ohälsa.

Källa: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten (Hälsa på lika villkor), tabell Folkhälsodata, Hälsa på lika villkor (hämtad 2026-09-13 · verifierad 2026-09-13)

Måttet är självrapporterat i en urvalsundersökning och har konfidensintervall. Enskilda årsskillnader kan därför ligga inom osäkerheten. Självrapporterade besvär, ställda diagnoser och vårdkontakter är tre olika saker och blandas inte här.

Suicid

En separat indikator över psykisk hälsa och samhällsutveckling. Sidan hävdar inte att suicidutvecklingen förklarar barnafödandet, och inte heller att antidepressiva läkemedel påverkar suicid — inget av detta går att avgöra ur dessa serier.

1 220 personer avled i suicid 2025

1997–2025 · antal döda · Sverige

Döda med underliggande dödsorsak X60–X84, avsiktligt självdestruktiv handling (säkra suicid). Skadehändelser med oklar avsikt ingår inte.

1 220 personer avled i suicid 2025: Totalt, antal döda går från 1 200 (1997) till 1 220 (2025) — upp 20 antal döda. Fullständiga värden finns i datatabellen nedan (1997–2025, Sverige).

1 220 personer avled i suicid 2025 · antal döda · 1997–2025 · Sverige
ÅrTotalt, antal dödaKvinnorMän
19971 200344856
19981 229349880
19991 219358861
20001 130328802
20011 196363833
20021 180318862
20031 108333775
20041 154321833
20051 219384835
20061 196379817
20071 126325801
20081 170315855
20091 240353887
20101 138302836
20111 110323787
20121 156335821
20131 232368864
20141 153364789
20151 186333853
20161 142354788
20171 194350844
20181 273383890
20191 279399880
20201 180331849
20211 235356879
20221 276366910
20231 342387955
20241 229371858
20251 220326894

Härledd Sverigefakta räknar själv på publicerade värden

Metod: Antal döda per kön summeras till en totalrad. Talen är inte åldersstandardiserade och påverkas därför av befolkningens storlek och ålderssammansättning — de kan inte jämföras rakt av med åldersstandardiserade dödstal.

Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret, tabell Dödsorsaksregistret, X60–X84 (hämtad 2026-09-13 · verifierad 2026-09-13)

Mått
Döda med underliggande dödsorsak X60–X84, avsiktligt självdestruktiv handling (säkra suicid). Skadehändelser med oklar avsikt (Y10–Y34) ingår inte. Antalet är inte åldersstandardiserat och påverkas därför av befolkningens storlek och åldersfördelning.
Period
2025
Geografi
Sverige
Datastatus
egen beräkning ur källdata
Behöver du eller någon annan stöd: ring 112 vid akut fara. Mind Självmordslinjen når du på 90 101 och mind.se. Sidan ger ingen medicinsk rådgivning.

Kurvor som ser ut att hänga ihop

Samband är inte bevis för orsak.

Diagrammet nedan visar fyra serier med olika enheter, indexerade till 100 år 2006. Det är en jämförelse av relativ förändring — ingenting annat. Sidan beräknar medvetet ingen korrelationskoefficient och rangordnar inte serier efter hur väl de följer varandra: sådana tal skulle ge ett sken av orsakssamband som underlaget inte bär. Vi använder heller inte dubbla y-axlar, eftersom valet av skala då avgör hur ”lika” kurvorna ser ut.

Fyra serier med olika enheter, indexerade till 100 år 2006

2006–2025 · index, 2006 = 100 · Sverige

Kurvorna visar relativ förändring sedan basåret. De mäter helt olika saker och säger ingenting om orsak och verkan.

Fyra serier med olika enheter, indexerade till 100 år 2006: Summerad fruktsamhet går från 100 (2006) till 76,8 (2025) — ned 23,2 indexenheter. Fullständiga värden finns i datatabellen nedan (2006–2025, Sverige).

Fyra serier med olika enheter, indexerade till 100 år 2006 · index, 2006 = 100 · 2006–2025 · Sverige
ÅrSummerad fruktsamhetMedelålder vid första barnet (kvinnor)Antidepressiva, kvinnor 15–49 årDöda i suicid, båda könen
2006100100100100
2007101,699,8100,994,1
2008103,299,5100,697,8
2009104,399,699,8103,7
201010799,6101,195,2
2011102,799,7103,792,8
2012102,799,8106,296,7
2013102,299,9109103
2014101,6100,1113,296,4
2015100100,2117,199,2
2016100100,4119,895,5
201796,2100,8121,799,8
201894,6101,1123,5106,4
201991,9102126,6106,9
202089,7102,8128,498,7
202190,3103,5133,1103,3
202282,2104,2138,3106,7
202378,4104,6142112,2
202477,3105,3145,7102,8
202576,8105,9147,4102

Härledd Sverigefakta räknar själv på publicerade värden

Metod: Varje serie divideras med sitt eget värde basåret och multipliceras med 100. En enda y-axel används, och ingen korrelationskoefficient beräknas: att kurvor rör sig samtidigt är inget belägg för att den ena påverkar den andra.

Källa: SCB, Befolkningsstatistik, tabell SCB BE0101H/FruktsamhetSum (hämtad 2026-09-13) · Socialstyrelsen, Statistikdatabas för läkemedel (hämtad 2026-09-13) · Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret (hämtad 2026-09-13)

Vad säger forskningen om möjliga orsaker?

En evidenssektion kräver att varje förklaring är läst i sin källa och klassad efter hur starkt stödet faktiskt är. Att lista teman ur minnet — ekonomisk osäkerhet, bostad, normer, klimatoro — och sätta etiketter på dem vore att bygga berättelsen först och leta belägg efteråt, vilket är precis det den här sidan inte ska göra.

Sidan publicerar därför ingen lista över orsaker med styrkegradering förrän underlaget är genomläst och varje påstående kan attribueras till en namngiven publikation med årtal.

Status: HOLD — evidenssektionen är inte publicerad.

Vad kan den här sidan svara på?

Det här kan sidan visa

  • Hur barnafödandet har utvecklats, i nivå och över tid.
  • När förändringarna inträffade och i vilka åldersgrupper.
  • Hur några andra samhällsmått har utvecklats under samma period.
  • Exakt definition, enhet, period, population och källa för varje siffra.

Det här kan sidan inte avgöra

  • Orsaken. Två kurvor som rör sig samtidigt visar inte att den ena styr den andra.
  • Hur mycket varje tänkbar faktor bidrar. Faktorerna samverkar och kan inte isoleras i offentlig aggregerad statistik.
  • Om uppskjutna barn till slut föds. Det kräver uppföljning av verkliga årskullar, inte årsvisa tvärsnitt.
  • Om skillnader mellan delpopulationer driver totalen. Det kräver en verifierad dekomposition, som inte är gjord här.

Vanliga frågor

Hur lågt är Sveriges barnafödande?

Summerad fruktsamhet var 1,42 barn per kvinna 2025 enligt SCB. Samma år föddes 97 491 barn. I den serie SCB publicerar (från 2000) är det den lägsta noterade nivån.

När började barnafödandet minska?

I SCB:s serie ligger toppen 2010 på 1,98 barn per kvinna. Därefter faller talet nästan varje år, med ett tydligt skift nedåt från och med 2022.

Är det rekordlågt?

Det är den lägsta nivån i den summerade fruktsamhetsserie SCB publicerar i statistikdatabasen, som startar år 2000. Vi påstår inget om längre historiska jämförelser förrän en jämförbar officiell serie är verifierad.

Varför får svenskar färre barn?

Det finns inte en enda verifierad orsak. Officiell statistik visar vad som har hänt — nivåer och tidpunkter — men inte varför. Forskningen pekar normalt på flera samverkande faktorer, och deras relativa betydelse går inte att avgöra ur de serier som visas här.

Får kvinnor barn senare än förr?

Ja. Medelåldern vid första barnet var 30,74 år för mödrar och 32,68 år för fäder 2025, mot 28,22 respektive 30,73 år 2000 (SCB).

Beror det på ekonomin eller bostadsmarknaden?

Sidan publicerar ingen sådan slutsats. Vi har ännu inte verifierat jämförbara officiella serier för unga vuxnas ekonomi och boende i den här pipelinen, och utan dem skulle en ekonomisk förklaring bli en gissning.

Har psykisk ohälsa eller antidepressiva något samband?

Uttag av antidepressiva läkemedel har ökat under samma period, men läkemedelsuttag är inte samma sak som psykisk sjukdom och samvariation är inte orsak. Vi redovisar serierna var för sig och gör inget kausalt påstående.

Hur har självmorden utvecklats?

2025 avled 1 220 personer i säkra suicid enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Antalet är inte åldersstandardiserat och redovisas här som en separat samhällsindikator, inte som en förklaring till barnafödandet.

Vad säger SCB om orsakerna?

SCB publicerar de mått som visas här. Vi återger inga tolkningar från myndighetens analyser på den här sidan förrän varje formulering är kontrollerad mot publikationen.

Relaterat: Sveriges befolkningspyramid