Hur säkra är siffrorna som visas?

Årssiffran är en illustrativ beräkning: vald flyktingpopulation × årlig nettokostnad enligt vald integrationspotential. NPV-siffran skalas proportionellt mot diskonteringsräntan från KI:s bas 1,5 %. Osäkerheten är stor: verkligt utfall beror på arbetsmarknad, konjunktur, ålderssammansättning och framtida politiska beslut som modellen inte fångar.

Varför skiljer sig scenarierna så mycket åt?

Två antaganden dominerar spridningen: (1) integrationspotential — Ruist redovisar ett spann på 53 000–94 000 kr/år per flykting beroende på arbetsmarknadsutfall, (2) diskonteringsränta — låg ränta ger stora absoluta livstidsnetton, hög ränta krymper dem. Ändra ett reglage i taget för att se effekten.

Vad kan göra att utfallet blir helt annorlunda?

Modellen kan inte förutse: större asylchocker, återvändande i stor skala, förändrade regler för arbetskraftsinvandring, konjunkturkriser, teknikskiften på arbetsmarknaden eller framtida reformer av bidrags- och skattesystem. Alla dessa kan flytta utfallet utanför spannet sidan visar.

Är detta officiella siffror?

Nej. Basvärdena kommer från Konjunkturinstitutets Specialstudie 117 (2025) och Ruist ESO 2018:3, men själva reglagen och skalningen är ett pedagogiskt verktyg för att visa antagandenas betydelse. Ingen myndighet står bakom exakt de kombinationer du väljer.

Interaktivt · scenarier · Ruist-spann

Justera antagandena själv

Huvudreglaget är integrationspotential enligt Ruists spann 53 000–94 000 kr/år per flykting. Tidsperiod och diskonteringsränta finns som komplement för att jämföra med KI 2025.

Frågan sidan besvarar

Hur mycket beror det uppskattade offentligfinansiella nettobidraget på antagandena vi väljer?

Snabb överblick

Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan

Ruist-spann per flykting/år

53–94 tkr

Ruist ESO 2018:3.

KI-tvärsnitt 2022

≈ −74 tkr/år

KI Specialstudie 117.

Diskonteringsränta bas

1,5 %

KI-antagande.

Karaktär

Scenario

Ej prognos. Antagandena avgör.

Begreppen — läs detta först

Prognos = forskarens bästa gissning om vad som troligen inträffar. Framskrivning = mekanisk extrapolering av befolkning/finanser givet uttalade antaganden. Scenario = en specifik kombination av antaganden, utan påstående om sannolikhet. Känslighetsanalys = variera ett antagande i taget för att se hur mycket det flyttar utfallet. Denna sida är ett scenarioverktyg med känslighetsanalys — inte en prognos.

⚠️ Varning: Siffrorna nedan är modellerade uppskattningar baserade på förenklande antaganden. De ska inte tolkas som officiell statistik eller sanning. Resultatet ändras kraftigt beroende på vilka antaganden man gör.

Per flykting · vald integrationspotential

−74 000 kr/ år

Genomsnittlig livstids nettokostnad per flykting enligt Ruist 2018 (medel integrationspotential).

Tidsperiod

2015 motsvarar toppen av flyktinginvandringen (Ruist). 2022 är KI:s senaste tvärsnitt.

Diskonteringsränta (livscykel-NPV)

KI använder 1,5 % som basantagande. Lägre ränta ger större absoluta nuvärden.

Integrationspotential (Ruist-spann)

Hög integrationspotential = 53 000 kr/år, låg = 94 000 kr/år i nettokostnad per flykting.

Baserat på KI 2025 och Ruist 2018 antaganden. Modellen är pedagogisk: NPV skalas proportionellt mot diskonteringsräntan utifrån KI:s basvärde 1,5 %.

Uppskattat nettobidrag · valt scenario

−43,1 mdkr

−49,1 mdkr jämfört med KI:s 2022-tvärsnitt (+6 mdkr, alla utrikes födda).

OBS: Den här jämförelsen är en illustration, inte apples-to-apples. Modellen varierar flyktinggruppen enligt Ruists per-person-spann; KI:s 2022-siffra avser en annan population och metod.

Flyktingar (årligt)

−51,1 mdkr

Övriga utrikes födda (årligt)

+8 mdkr

Ruist 2018-nivå för 2015. KI 2022 anger +28 mdkr för samma grupp.

Flyktingar — NPV per person

−1 000 000 kr

Övriga — NPV per person

+1 902 000 kr

Så beräknas årssiffran: Vald flyktingpopulation (690 000 personer) × årlig nettokostnad enligt vald integrationspotential (74 000 kr/år). Övriga utrikes föddas bidrag hålls på KI/Ruists publicerade årsvärde.

Vad visar statistiken?

Objektiva observationer — inte tolkningar

Modellen visar konsekvenser av tre reglage — inte en prognos: byter du antagande ändras utfallet direkt.
Integrationspotentialen (Ruist-spannet 53 000–94 000 kr/år per flykting) styr spridningen mer än diskonteringsräntan.
Årssiffran är ett tvärsnitt för vald population; NPV-siffran är ett livscykelsnitt per person — storheterna är inte utbytbara.
Övriga utrikes föddas årsbidrag hålls konstant på KI/Ruists publicerade värde — modellen varierar bara flyktinggruppen.

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet

En prognos är forskarens bästa gissning om vad som troligen inträffar. Ett scenario visar vad som händer om man antar vissa värden — utan att påstå att just de värdena är mest sannolika. Modellen på denna sida är ett scenarioverktyg: du väljer själv antagandena och ser konsekvenserna. Använd den för att förstå hur känsligt resultatet är för antagandena, inte som en prediktion.

Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden

Det här ingår INTE: Brottslighetens kostnader, kommunal obalans, andra generationen, dynamiska löne- och sysselsättningseffekter, bostadssegregation och tillväxteffekter. Riktningen på dessa effekter är osäker — se metodruta.

Källor: KI Specialstudie 117 · Ruist ESO 2018:3. Belopp redovisas i löpande priser för respektive basår (Ruist 2018 och KI 2022) och är inte inflationsjusterade till dagens prisnivå. Årssiffror är per år, NPV-värdena är ackumulerade livstidsnuvärden per person.

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

ESO · event-driven
ESO 2018:3 — Tid för integration (Joakim Ruist)
Flyktinginvandringens arbetsmarknadsetablering och fiskala kalkylram (Ruist)
Senaste datapunkt 31 maj 2018 · Källan publicerade 31 maj 2018
KI · Oregelbundet
Specialstudie 117 — Invandrades nettobidrag till de offentliga finanserna 1983–2022
Nettobidrag till offentliga finanser per person och år, efter grupp (endast KI:s egna beräknade värden)
Senaste datapunkt 31 dec. 2022 · Källan publicerade 4 juni 2025

Rapportera fel på sidanStöd Sverigefakta

Dela sidan:X Facebook Reddit WhatsApp E-post

Citera den här sidan

Innehåll och egna beräkningar är CC BY 4.0. Citera gärna även primärkällan.

APA 7

Sverigefakta.com. (2026). Sverigefakta. Hämtad 2026-08-21 från https://sverigefakta.com/framtidsscenarier

Harvard

Sverigefakta.com (2026) Sverigefakta. Tillgänglig via: https://sverigefakta.com/framtidsscenarier (Hämtad: 2026-08-21).

Enkel webbcitering

Sverigefakta.com, ”Sverigefakta”, https://sverigefakta.com/framtidsscenarier (hämtad 2026-08-21).

BibTeX

@misc{sverigefakta_2026_framtidsscenarier,
  author       = {Sverigefakta.com},
  title        = {Sverigefakta},
  year         = {2026},
  howpublished = {\url{https://sverigefakta.com/framtidsscenarier}},
  note         = {Dataset v2026.2, hämtad 2026-08-21}
}

Permanent länk

https://sverigefakta.com/framtidsscenarier

Fler citeringsformat och regler

Justera antagandena själv

Snabb överblick

Begreppen — läs detta först

Vad visar statistiken?

Vanliga frågor

Källor för denna sida

What if-simulator

Åtgärdsförslag

Snabb överblick

Begreppen — läs detta först

Vad visar statistiken?

Vanliga frågor

Relaterade ämnen

Källor för denna sida

What if-simulator

Åtgärdsförslag