- Ansvarskedja
- Följden av aktörer från politiskt initiativ, via beslut och genomförande, till tillsyn och ansvarsutkrävande. Analytisk modell, inte en juridisk term.
- Politiskt ansvar
- Ansvar som utkrävs via val, KU-granskning eller misstroendeförklaring. Kräver inget lagbrott — räcker med förlorat parlamentariskt förtroende.
- Juridiskt ansvar
- Ansvar som prövas av domstol eller tillsynsorgan enligt lag. Kan avse tjänstefel, skadestånd eller straff.
- Parlamentarism
- Regeringen måste tolereras av riksdagen. Kodifierad i regeringsformen 1974 (negativ parlamentarism sedan 1975).
- Riksdag
- Sveriges enda lagstiftande församling. 349 ledamöter valda på fyra år. Beslutar om lag, statsbudget och godkänner statsminister.
- Regering
- Statsministern och statsråden. Styr riket, utfärdar förordningar och leder Regeringskansliet. Kollektivt beslutsansvar.
- Regeringskansliet
- Myndigheten som bereder regeringens ärenden — Statsrådsberedningen, departementen och Förvaltningsavdelningen. Ca 4 800 anställda (2024).
- Myndighet
- Statligt eller kommunalt organ som utför offentlig förvaltning. Statliga myndigheter lyder under regeringen men beslutar självständigt i enskilda ärenden.
- Myndighetsutövning
- Beslut eller åtgärder som ensidigt bestämmer om enskildas rättigheter eller skyldigheter — omfattas av förvaltningslagen.
- Myndighetsoberoende
- Myndigheter beslutar självständigt i enskilda ärenden. Regeringen styr genom generella normer, inte enskilda utfall (RF 12 kap. 2 §).
- Ministerstyre
- Otillåten styrning av myndigheters beslut i enskilda ärenden av ett statsråd. Kan leda till KU-kritik men inte automatiskt till straff.
- Regleringsbrev
- Årligt styrdokument från regeringen till en myndighet — anger uppdrag, mål och anslag.
- Myndighetsinstruktion
- Förordning som anger myndighetens uppgifter, ledning och organisation. Beslutas av regeringen.
- Regeringsuppdrag
- Enskilt uppdrag från regeringen till en myndighet, ofta med tidsfrist. Publiceras i regeringsbeslut.
- Lag
- Norm som stiftas av riksdagen. Kan endast ändras av riksdagen. Grundlag kräver två likalydande beslut med val emellan.
- Förordning
- Norm som utfärdas av regeringen med stöd av bemyndigande i lag eller regeringsformen.
- Föreskrift
- Bindande norm som utfärdas av en myndighet med stöd av bemyndigande i lag eller förordning.
- Kommunalt självstyre
- Kommuner och regioner sköter lokala angelägenheter enligt kommunallagen. Begränsas av rikslag och grundlag (RF 14 kap.).
- Region
- Direktvald folkvald församling på regional nivå. Ansvarar i huvudsak för hälso- och sjukvård samt regional utveckling.
- Tillsyn
- Extern granskning av att en aktör följer regelverket. Kan vara juridiskt bindande (t.ex. IVO, Skolinspektionen) eller rådgivande.
- Ansvarsutkrävande
- Process där en aktör hålls till svars för sitt agerande — politiskt (val, misstroende), juridiskt (domstol) eller administrativt (JO, JK).
- Konstitutionsutskottet (KU)
- Riksdagsutskott med 17 ledamöter som granskar statsrådens tjänsteutövning och regeringens handläggning av ärenden.
- Justitieombudsmannen (JO)
- Riksdagens ombudsmän — 4 stycken — som utövar tillsyn över myndigheter och tjänstemän efter enskildas anmälan.
- Justitiekanslern (JK)
- Regeringens ombudsman. Tillsyn över myndigheter, statens skadereglering samt åklagare för tryck- och yttrandefrihetsbrott.
- Riksrevisionen
- Oberoende revisionsmyndighet under riksdagen. Granskar statens verksamhet och hushållning; tre riksrevisorer väljs av riksdagen.
- Tjänsteansvar
- En offentligt anställds personliga ansvar för fel eller försummelse i tjänsten. Regleras i brottsbalken 20 kap.
- EU-förordning
- EU-rättsakt som gäller direkt i medlemsstaterna utan att införlivas i nationell rätt.
- EU-direktiv
- EU-rättsakt som anger ett mål och måste införlivas i nationell rätt inom en viss frist. Medlemsstaten väljer formen.