Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA.com

Senast uppdaterad: Se ändringslogg

Följ pengarna

Privata utförare i mottagandet — vem fakturerade mest?

När 163 000 personer sökte asyl 2015 saknade staten egen kapacitet och upphandlade boende, omsorg och tolktjänster av privata aktörer — för miljardbelopp. Här listar vi de största utförarna: bolag, organisationsnummer, fakturerade belopp och primärkälla för varje siffra. Vi värderar inte motiv och drar inga slutsatser — siffrorna redovisas, du bedömer själv. Varje aktör har fått sitt offentliga bemötande återgivet. Rättelser och kompletteringar välkomnas.

Så läser du siffrorna: beloppen avser fakturerade intäkter från offentlig sektor, inte vinst efter skatt. Att en aktör finns på listan innebär inte att något fel begåtts — offentlig upphandling är det avsedda systemet. Där en oberoende granskning riktat kritik anges det, med källa.

Kontext

  • Statens granskning: mottagandet klarades — men upphandlingen kan förbättras

    Riksrevisionens granskning RiR 2016:10 slår fast att Migrationsverket ordnade tak över huvudet åt alla asylsökande 2015 — för nästan fyra miljarder kronor — men rekommenderar bättre anbudsgranskning och uppföljning. Det är den officiella ramen kring alla enskilda fall nedan.

    Riksrevisionen — Asylboenden — Migrationsverkets arbete med att ordna boenden (RiR 2016:10) · 2016-06-14

  • Marknadens storlek: ~877 miljoner till de elva största bolagen 2015

    Dagens ETC:s granskning: de elva största privata asylboendebolagen fakturerade tillsammans 877 miljoner kronor från Migrationsverket 2015 och gjorde gemensamt över 100 miljoner i vinst.

    Dagens ETC — Företagen som tjänar miljoner på flyktingar · 2016-09-12

Aktörer, sorterade efter fakturerat belopp

Så är listan gjord: Varje siffra har en primärkälla (årsredovisning, upphandling, Riksrevisionen) eller en etablerad journalistisk granskning som redovisar sin metod (SVT, DN, Expressen, Corren, Dagens ETC). Aktörens egna svar återges eller söks. Uppdateras när nya årsredovisningar publiceras eller nya granskningar tillkommer. Ingen Flashback, ingen Nordfront, inga anonyma bloggar som källa.

Statusetiketterna: Verifierad = siffrorna är belagda med primärkälla (årsredovisning/upphandling) och aktörens bemötande finns dokumenterat. Delvis belagt = huvudsiffrorna vilar på journalistiska sammanställningar snarare än på fullständiga årsredovisningar, eller aktörens bemötande saknas eller är delvis dokumenterat. Under granskning = ny information har tillkommit och sidan uppdateras.

Rättelse eller komplettering? Hör av dig — vi lägger till primärkälla hellre än att lämna en obelagd siffra.

Frågan sidan besvarar

Vilka har egentligen tjänat på det svenska mottagandet 2014–2024 — ekonomiskt, politiskt, demografiskt och geografiskt — och på vilken tidsskala?

Snabb överblick

Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan

Asylsökande 2015

~163 000

Migrationsverket — mer än en fördubbling av tidigare kapacitet.

Upphandlat asylboende 2015–2017

~24 mdkr

Migrationsverket — kumulativ ersättning till privata drift-aktörer.

Årlig tolktjänstmarknad (topp)

~3–4 mdkr

Kammarkollegiet & kommuner — offentlig sektor är dominerande köpare.

Nystartade HVB-platser 2015–2016

~8 000

IVO — övervägande privata utförare.

Kommuner med befolkningsökning enbart via invandring

~40 %

SCB — 2015–2022, annars hade befolkningen minskat.

SD:s ökning 2014→2018

5 %-enheter

SCB valstatistik — från 12,9 % till 17,5 %.

SD:s ökning 2014→2022

8 %-enheter

SCB valstatistik — från 12,9 % till 20,5 %.

Genomsnittsnetto per anställd i topp­bolagen

~1,4 mkr/år

Årsredovisningar — bruttovinst före utdelning, urval 2015–2017.

Vad visar statistiken?

Objektiva observationer — inte tolkningar

  • Vi använder 'vinnare' strikt beskrivande — den aktör som mätbart ökade sin ekonomiska omsättning, sin marknadsposition, sitt väljarstöd eller sin befolkning under perioden. Ingen värdering av moralisk skuld ligger i ordet.
  • Ekonomiska vinnare: privata drift-, HVB- och tolkbolag som fakturerade offentlig sektor för miljardbelopp 2015–2018. Här går att spåra siffror via årsredovisningar och upphandlingar.
  • Sysselsättningsvinnare: yrkesgrupper där efterfrågan steg — SFI-lärare, socialsekreterare, boendevärdar, tolkar, familjerättssekreterare. Många av tillskotten var tillfälliga statsbidragsfinansierade tjänster.
  • Politiska vinnare: partier vars uppslutning ökade i takt med migrationsfrågans stigande salience. Sverigedemokraterna ökade från 12,9 % (2014) till 17,5 % (2018) och 20,5 % (2022) enligt SCB — ökningen är statistisk, inte kausal.
  • Demografiska vinnare: kommuner som utan invandring skulle haft krympande befolkning. SCB visar att ~40 % av kommunerna 2015–2022 uppvisade befolkningstillväxt endast tack vare utrikes inflyttning — samtidigt som en offentligekonomisk nettokostnad ackumulerades enligt SNS/ESO.
  • Geografiska vinnare på kort sikt: mindre kommuner med lediga hyresbostäder som fick statsbidrag per mottagen. Långsiktigt: storstadsområden dit sekundär inflyttning skett efter etableringsperioden.
  • Kort sikt (0–3 år): bruttointäkter för utförare och statsbidrag till kommuner. Lång sikt (10+ år): fiskal balans beror på sysselsättning; endast en delmängd av kohorten når nettobidragande position enligt SNS 2024, ESO 2023 och Finanspolitiska rådet 2024.

Metodnot
Sidan listar bolag och belopp med primärkälla per rad; motiv analyseras inte. 'Ekonomisk vinnare' definieras som en aktör med minst 100 mkr fakturerat till offentlig sektor under perioden, verifierat mot årsredovisning eller upphandling. 'Politisk vinnare' definieras som ett parti med minst en procentenhets ökning i riksdagsval jämfört med 2014, enligt SCB — ökningen kan ha andra orsaker än migration. 'Demografisk vinnare' bygger på SCB:s befolkningsstatistik per kommun med och utan utrikes flyttnetto. Journalistiska granskningar (SVT, DN, Corren, Expressen, Dagens ETC) används endast där de redovisar sin metod; sekundärkällor markeras som sådana. Aktörens egen replik är obligatorisk på undersidorna.

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

Vinnare (i denna sida)
Aktör vars ekonomiska omsättning, marknadsposition, väljarstöd eller befolkning mätbart ökade under perioden 2014–2024. Beskrivande begrepp — inte anklagelse om oegentligheter.
Ekonomisk vinnare
Bolag med minst 100 mkr fakturerat till offentlig sektor inom mottagning, HVB, tolk eller konsult 2014–2024, verifierat mot årsredovisning eller upphandling.
Sysselsättningsvinnare
Yrkesgrupp eller kommunal förvaltning där antalet årsarbetare ökade som direkt följd av mottagandet, mätt via SCB:s RAMS och statsbidragsredovisningar.
Politisk vinnare
Riksdagsparti med minst en procentenhets ökning i valresultat jämfört med 2014, enligt SCB. Statistiskt konstaterat — orsakssambandet till migration är en separat fråga.
Demografisk vinnare
Kommun vars folkmängd 2014–2024 skulle ha minskat utan utrikes flyttnetto, enligt SCB. Innebär inte att kostnaden per invånare har sjunkit.
Geografisk vinnare — kort sikt
Kommun som fick statsbidrag för mottagande i förhållande till egna kostnader; ofta mindre kommuner med lediga hyresbostäder 2015–2017.
Geografisk vinnare — lång sikt
Storstadsområde dit sekundär inflyttning skedde efter etableringsperioden, mätt via SCB:s omflyttningsstatistik.
Kort sikt
0–3 år efter mottagningsbeslut. Domineras av bruttointäkter, statsbidrag och etableringsersättning.
Lång sikt
10+ år. Fiskal balans beror på sysselsättning och lönespridning i kohorten (SNS 2024, ESO 2023, Finanspolitiska rådet 2024).
Fakturerat
Bruttoersättning från offentlig sektor — inte vinst efter skatt och inte nettoöverskott till ägare. Bolagets kostnader ligger emellan.
Statsbidrag för mottagande
Schablonersättning från Migrationsverket till kommunen per mottagen person, storlek och regler har justerats flera gånger 2014–2024.
Sekundär inflyttning
Flyttning från första bosättningskommun till annan kommun efter avslutad etableringsperiod. Vanligast till storstadsregioner.

Primärkällor

Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan

5

myndigheter/institutioner

8

rapporter & studier

4

primärdataset

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet

Nej. Att en aktör finns på listan innebär inte att något fel begåtts — offentlig upphandling är det avsedda systemet. Där en oberoende granskning (Riksrevisionen, IVO, kammarrätt) riktat kritik anges det med källa, och aktören får själv svara.

Relaterade ämnen

Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

Rättelser för denna sida

  • Delningsankare och 14 nya OG-kort

    Sidor utan egen delningsyta har fått delningsankare (X, Facebook, Reddit, länk) och faktabaserade Open Graph-kort för /vad-hande-med-sverige/*, /vinnarna och /what-if — på både svenska och engelska. Delningsstatistik lagras anonymt och dubbelräknas inte.

Alla rättelser på Sverigefakta
Rapportera fel på sidanStöd Sverigefakta
Dela sidan:XFacebookReddit
Citera den här sidan

Innehåll och egna beräkningar är CC BY 4.0. Citera gärna även primärkällan.

APA 7
Sverigefakta.com. (2026). Sverigefakta. Hämtad 2026-08-21 från https://sverigefakta.com/vinnarna
Harvard
Sverigefakta.com (2026) Sverigefakta. Tillgänglig via: https://sverigefakta.com/vinnarna (Hämtad: 2026-08-21).
Enkel webbcitering
Sverigefakta.com, ”Sverigefakta”, https://sverigefakta.com/vinnarna (hämtad 2026-08-21).
BibTeX
@misc{sverigefakta_2026_vinnarna,
  author       = {Sverigefakta.com},
  title        = {Sverigefakta},
  year         = {2026},
  howpublished = {\url{https://sverigefakta.com/vinnarna}},
  note         = {Dataset v2026.2, hämtad 2026-08-21}
}
Permanent länk
https://sverigefakta.com/vinnarna
Fler citeringsformat och regler