Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA.com
Kultur & värderingar

Värderingsskifte

Värderingar över tid — vad svenskar svarat 1990 → 2022

World Values Survey och SOM-institutet har ställt samma frågor i tre decennier. Tilliten är stabil, religionens betydelse har ökat, acceptansen för homosexualitet har gått från 6,38 till 8,71 (skala 1–10), och invandringsopinionen har vandrat 61 → 40 → 53.

Minnesbild

Sverige har inte ‘blivit mindre svenskt’ enligt sina egna invånare. Den nationella stoltheten har gått från 84 % till 93 %. Men opinionen om invandring följer en U-kurva: ned till 40 % 2015, upp till 53 % 2020.

1990 — vill ta emot färre flyktingar

61 %

SOM-institutet

2020 — vill ta emot färre flyktingar

53 %

SOM-institutet

Så läser du detta

Data i sammanhang

Så läser du detta

Graferna nedan visar vad siffrorna säger — inte en tolkning. Där data pekar åt olika håll (t.ex. stabil tillit men växande otrygghet) visar vi båda serierna i stället för att välja en berättelse.

Svenskars värderingar — WVS Wave 2–7 + SOM-institutet, 1990–2022

1990–2022 · procent av tillfrågade · Sverige

Andel svenskar som instämmer i fyra värderingsfrågor. Acceptans för homosexualitet mäts på en 1–10-skala och har multiplicerats med 10 för att kunna visas i samma diagram.

Svenskars värderingar — WVS Wave 2–7 + SOM-institutet, 1990–2022 · procent av tillfrågade · 1990–2022 · Sverige
ÅrReligion ‘viktig’ (%)Stolt över Sverige (%)Litar på de flesta (%)Acceptans homosex. (1–10 ×10)
1 9902484—63,8
1 9963189,45968,4
2 000——62—
2 00636,991,8—80,8
2 010——62—
2 0113494,1—82,3
2 015——64—
2 02036,393,26287,1
2 022——63—

Metod: World Values Survey wave 2–7 kombinerat med SOM-institutets årliga mätningar. Mätpunkterna är ojämnt fördelade i tiden; linjerna interpolerar mellan vågorna.

Källa: World Values Survey, Wave 2–7 · SOM-institutet, Göteborgs universitet

Invandringsopinion — SOM-institutet (U-kurvan)

Andel som anser att färre flyktingar bör tas emot, SOM-institutet 1990–2022
61*
45
41
40*
53
52
199020002010201520202022
  • 1990*SOM
  • 2015*Lägstanivå

Mänsklig konsekvens

Persona

En väljare som besvarat SOM-undersökningen varje decennium sedan 1990.

Då

  • Sade 1990 att religion var ganska oviktig (24 % ‘viktig’).
  • Sade 1990 att hen ville ta emot färre flyktingar (61 %).
  • Sade 1990 att homosexualitet låg mitt på skalan (6,4 av 10).

Nu

  • Säger 2020 att religion är viktig för fler (36 %).
  • Säger 2020 igen att färre bör tas emot (53 %) — efter en dipp till 40 % 2015.
  • Säger 2020 att homosexualitet är acceptabelt (8,7 av 10).

2035

Hur förändras de fem indikatorerna i nästa SOM-rapport — och vilken kommer att röra sig mest?

Linjär framskrivning av 2010–2022 års lutning för invandringsopinion ger ≈ 57 % som vill ta emot färre 2030. För tillit: stabilt kring 63 %. Detta är extrapolering, inte prognos.

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

Läs hela granskningen om hur Sverige har förändrats.

Tillbaka till översikten →

Frågan sidan besvarar

Hur har svenskarnas värderingar förändrats över tid enligt återkommande opinions- och attitydundersökningar?

Snabb överblick

Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan

‘Religion är viktig’ 1990 → 2020

24 → 36 %

WVS Wave 2 → Wave 7. Andel som svarar mycket/ganska viktig.

Acceptans homosexualitet (1–10)

6,38 → 8,71

WVS 1990 → 2020. Skala 1 ‘aldrig försvarbart’ – 10 ‘alltid försvarbart’.

Stolt över att vara svensk

84 → 93 %

WVS 1990 → 2017–2020. Andel mycket/ganska stolt.

Litar på de flesta människor

≈ 63 %

SOM 2023 — Sverige har OECD:s högsta uppmätta mellanmänskliga tillit, stabilt sedan 1996.

‘Ta emot färre flyktingar’

61 → 40 → 53 %

SOM 1990 · 2015 · 2020 — invandringsopinionens U-kurva.

Respondenter/våg WVS Sverige

> 1 000

Riksrepresentativt urval, personligt besök eller webbpanel. Konfidensintervall ±3 pe.

Vad visar statistiken?

Objektiva observationer — inte tolkningar

  • Opinionsdata visar hur svenskar svarat i återkommande enkäter — inte hur de faktiskt beter sig eller vilka värderingar de bär omedvetet. Skillnaden mellan uttalad tolerans och faktiskt beteende (t.ex. bosättningsmönster) är väldokumenterad.
  • Svenska värderingar hamnar konsekvent i extremhörnet på Ingleharts kulturkarta: hög sekulär-rationell dimension, hög självförverkligande-dimension. Denna position är stabil över alla sju WVS-vågor 1981–2022.
  • Mellan generationer syns tydliga skillnader i attityder till jämställdhet, HBTQ-rättigheter och miljö. Inom generationer är förändringen mindre — de flesta värderingar följer kohorten, inte livscykeln.
  • Regionala skillnader (stad/landsbygd) är mindre än partiskillnader men större än köns- och åldersskillnader för många frågor. Utbildningsnivå förklarar mer variation än inkomst.
  • En stigande självrapportering (t.ex. ‘religion är viktig’) kan drivas av demografisk förändring i urvalet snarare än av individuell attitydförskjutning. Tvärsnittsdata kan inte skilja dessa mekanismer åt utan panelstudier.
  • Attitydförändring visar samtidighet — inte orsak. WVS-datan säger inget om varför svaren rör sig, endast att de rör sig.

Metodnot
World Values Survey (WVS) och European Values Study (EVS) genomförs som riksrepresentativa tvärsnittsundersökningar var 5:e–9:e år; SOM-institutet varje år. Alla tre använder slumpmässiga urval om 1 000–3 400 personer per våg med felmarginal cirka ±2–3 procentenheter för nationella tal. Frågeformuleringar har varierat något mellan vågorna — riktning i tid är därför säkrare att jämföra än absolut nivå. Wave 4 (1999–2004) saknas för Sverige i WVS; endast EVS-data finns. Att skilja kohorteffekt (‘man behåller sin ungdoms värderingar’) från periodeffekt (‘alla ändrar sig samtidigt’) och åldrande kräver panelstudier eller pseudo-paneler — enskilda WVS-vågor kan inte göra det. Vi presenterar därför trenderna som observationer, inte som förklaringar.

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

Värdering
Djupt liggande, relativt stabil bedömning av vad som är önskvärt (frihet, jämlikhet, ordning). Ändras långsamt, ofta över generationer.Mäts vanligen via batterier av frågor (Schwartz Value Survey, WVS Ingleharts index).
Attityd
Kontextuell bedömning av ett specifikt objekt (invandring, EU, kärnkraft). Rör sig snabbare än värderingar och påverkas av händelser, medier och politisk retorik.
Norm
Kollektiv förväntan om hur man ska bete sig i en viss situation. Kan avvika från både värderingar (‘jag tycker inte om det’) och beteenden (‘men jag gör det ändå’).
Beteende
Faktisk handling — röstande, bosättning, konsumtion. Skiljer sig ofta från uttalade attityder; social önskvärdhets-bias påverkar enkätsvar.
Social tillit
Andel som instämmer i ‘det går att lita på de flesta människor’. SOM-institutet mäter årligen; Sverige ~63 %, bland de högsta uppmätta i världen.Utländska studier (Uslaner m.fl.) skiljer generaliserad tillit från särskild tillit (till kända personer).
Tolerans
Att acceptera åsikter, beteenden eller grupper man själv ogillar. WVS mäter via ‘vilka skulle du inte vilja ha som granne’-batteriet.
Individualism / kollektivism
Kulturell dimension (Hofstede, Triandis). Sverige är extremt individualistiskt i Hofstedes skala men samtidigt kollektivistiskt i tillit till institutioner.
Sekularisering
Minskad betydelse av religion i samhället. Sverige är bland de mest sekulariserade länderna i studier; självrapporterad ‘religionens betydelse’ har dock inte fallit i WVS 1990–2020 — sannolikt en effekt av demografisk sammansättning.
Generation / kohort
Grupp född inom samma tidsperiod. Kohorteffekter är förändringar som stannar hos gruppen genom livet, till skillnad från livscykel- eller periodeffekter.
Opinionsundersökning
Enkät till slumpmässigt urval för att uppskatta populationens fördelning av åsikter. Kvalitet beror på urvalsram, svarsfrekvens och frågeformulering.
Panelstudie
Samma individer intervjuas flera gånger. Kan skilja individförändring från urvalseffekter — men lider av bortfall och paneltrötthet.
Tvärsnittsstudie
Nytt urval vid varje mätning. Fångar populationens fördelning men kan inte skilja individ- från kompositionsförändring.
Urval
Slumpmässigt utvalda personer ur populationen. Sannolikhetsurval krävs för att felmarginal ska vara meningsfull; webbpaneler är sannolikhetsurval endast om rekryteringen är det.
Konfidensintervall
Statistiskt intervall som med angiven sannolikhet (oftast 95 %) täcker det sanna populationsvärdet. ±3 procentenheter för nationella tal vid n ≈ 1 000.

Primärkällor

Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan

6

myndigheter/institutioner

8

rapporter & studier

4

primärdataset

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet

Ja. Sverige ligger konsekvent i extremhörnet på Ingleharts kulturkarta (hög sekulär-rationell, hög självförverkligande) — närmast Danmark, Norge och Nederländerna. Detta har varit stabilt över alla WVS-vågor sedan 1981.

Relaterade ämnen

Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden

Rekommenderad läsning härnäst →

Kapitel 4Ej läst

Medierna vs verkligheten

5 minLäs
Kapitel 3Ej läst

Social tillit

4 minLäs