Har svenskarnas värderingar blivit mer eller mindre liberala?

Beror på vilken dimension. Acceptans av HBTQ, jämställdhet och skilsmässa har stigit påtagligt (WVS). Tilliten till institutioner har varit stabil. Andelen som vill ta emot färre flyktingar var 61 % 1990 och 53 % 2025 (SOM). Ingen enskild ‘liberaliseringstrend’ förklarar samtliga rörelser.

Har religionens betydelse ökat?

Inte i WVS:s publicerade Sverigetal: 29,2 % (1996), 29,2 % (2006) och 26,2 % (2011) svarade mycket eller ganska viktig. 1990 och 2017–2020 är EVS-undersökningar som inte finns i WVS:s resultattabeller.

Är attityderna mot invandring hårdare nu än förr?

Enligt SOM tyckte 61 % 1990 att det var ett bra förslag att ta emot färre flyktingar, 59 % 2020 (Demker 2021) och 53 % 2025 (Svenska trender 1986–2025). Mellanåren redovisas i rapporten bara som kurva och anges inte här.

Hur skiljer sig kvinnor och män?

Kvinnor rapporterar högre stöd för jämställdhet, HBTQ och miljöskydd (WVS/SOM alla vågor). Skillnaderna för invandring och EU är små. Gapet växer bland yngre kohorter — särskilt sedan 2015.

Är opinionsdata jämförbar mellan länder?

Med försiktighet. WVS och EVS använder samma frågeformuleringar men översättningar och kulturell tolkning skiljer sig. Rangordning mellan länder är mer robust än absoluta procent.

Varför ger olika undersökningar olika resultat?

Frågeformulering (‘färre flyktingar’ vs ‘reducerad invandring’), svarsalternativ (fem- vs tiogradig skala), urvalsmetod (telefon vs webbpanel) och sammanhang (efter/före stor händelse) kan förklara skillnader på 5–15 procentenheter.

Innebär attitydförändring att beteendet också ändras?

Inte automatiskt. Uttalad tolerans korrelerar svagt med faktiskt beteende (bosättning, umgänge, anställning). Attityd-beteendegapet är väldokumenterat i socialpsykologin.

Kultur & värderingar

Värderingsskifte

Värderingar över tid — vad svenskar svarat 1990 → 2025

World Values Survey (Sverige 1996, 2006, 2011): andelen som säger att religion är mycket eller ganska viktig låg på 26–29 %, andelen mycket eller ganska stolta över att vara svenska på 82–85 %, och andelen som svarar att homosexualitet ‘alltid’ kan rättfärdigas steg från 35 % till 59 %. SOM: 61 % tyckte 1990 att det var ett bra förslag att ta emot färre flyktingar, 59 % 2020 och 53 % 2025.

Så läser du detta

Data i sammanhang

Så läser du detta

Graferna nedan visar vad siffrorna säger — inte en tolkning. Där data pekar åt olika håll (t.ex. stabil tillit men växande otrygghet) visar vi båda serierna i stället för att välja en berättelse.

Svenskars värderingar — WVS Sverige 1996, 2006, 2011

1996–2011 · procent av svarande · Sverige

Sverigerader i WVS Results by country (v20180912): andel mycket/ganska viktig religion, mycket/ganska stolt, och homosexualitet ‘alltid rättfärdigat’ (10 av 10).

Svenskars värderingar — WVS Sverige 1996, 2006, 2011: Religion ‘viktig’ (%) går från 29,2 (1996) till 26,2 (2011) — ned 3 procentenheter. Fullständiga värden finns i datatabellen nedan (1996–2011, Sverige).

.chart-tablist{display:none!important} .chart-panel{display:none!important} .chart-table.sr-only{position:static!important;width:auto!important;height:auto!important;margin:0!important;overflow:auto!important;clip:auto!important;white-space:normal!important;border:1px solid hsl(var(--border));border-radius:0.375rem}

Svenskars värderingar — WVS Sverige 1996, 2006, 2011 · procent av svarande · 1996–2011 · Sverige
År	Religion ‘viktig’ (%)	Stolt över Sverige (%)	Homosexualitet ‘alltid rättfärdigat’ (%)
1 996	29,2	85,1	34,6
2 006	29,2	83,9	59,3
2 011	26,2	81,6	59,3

Observerad publicerad officiell statistik utan egen bearbetning

Metod: WVS Wave 3 (1996), 5 (2006) och 6 (2011). 1990 och 2017–2020 är EVS-undersökningar för Sverige och visas inte. Linjerna förbinder tre mätpunkter.

Källa: World Values Survey, Results by country, Wave 3, 5, 6 · SOM-institutet, Göteborgs universitet

Källor & metod

Datakälla

Definitioner

— WVS ‘religion viktig’ (V9, ‘Hur viktig är religion i ditt liv?’): andel ‘mycket’ plus ‘ganska viktig’ i WVS Results by country (v20180912), Sverigeraden: 1996 9,5 + 19,7 = 29,2 %; 2006 9,3 + 19,9 = 29,2 %; 2011 7,9 + 18,3 = 26,2 %.
— WVS ‘nationell stolthet’: andel ‘mycket’ plus ‘ganska stolt’: 1996 44,1 + 41,0 = 85,1 %; 2006 40,4 + 43,5 = 83,9 %; 2011 39,7 + 41,9 = 81,6 %.
— WVS ‘homosexualitet’ (skala 1 ‘aldrig’ – 10 ‘alltid’ rättfärdigat): andel som svarar 10 — 1996 34,6 %, 2006 59,3 %, 2011 59,3 %. Ett mått på rättfärdigande, inte en direkt fråga om acceptans.
— 1990 och 2017–2020 genomfördes i Sverige som EVS-undersökningar och finns inte i WVS:s publicerade resultattabeller; de visas därför inte.
— SOM ‘ta emot färre flyktingar’: andel som svarar ‘mycket’ eller ‘ganska bra förslag’ av dem som besvarat frågan. 1990 61 % och 2025 53 % enligt SOM Svenska trender 1986–2025 s. 58; 2020 59 % enligt Demker 2021. Övriga år är bara ritade som kurva i rapporten och anges inte här.
— Tillit visas inte som linje: SOM mäter frågan ’I vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet?’ på en skala 0–10. Carlander (SOM 2023) beskriver tilliten som stabil 1996–2022 (medelvärde).

Osäkerheter

— WVS för Sverige saknas i Wave 4 (endast EVS-data 1999).
— Tre WVS-mätpunkter på 15 år visar riktning, inte årlig utveckling; skillnader på 1–3 procentenheter ligger inom felmarginalen (n ≈ 1 000–1 200).
— Frågeformuleringar har varierat något mellan vågorna — jämförelse av riktning i tid är säkrare än absolut nivå.

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

WVS · Oregelbundet
World Values Survey Wave 7 (2017–2022), Joint EVS/WVS-dataset
Värderingsindex för Sverige (självuttryck och sekulär-rationella värden)
Senaste datapunkt 31 dec. 2020 · Källan publicerade 1 juni 2024

Läs hela granskningen om hur Sverige har förändrats.

Tillbaka till översikten →

Frågan sidan besvarar

Hur har svenskarnas värderingar förändrats över tid enligt återkommande opinions- och attitydundersökningar?

Snabb överblick

Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan

‘Religion är viktig’ 1996 → 2011

29 → 26 %

WVS Wave 3 → Wave 6. Andel mycket/ganska viktig.

Homosexualitet ‘alltid rättfärdigat’

35 → 59 %

WVS 1996 → 2011. Andel som svarar 10 på skalan 1–10.

Stolt över att vara svensk

85 → 82 %

WVS 1996 → 2011. Andel mycket/ganska stolt.

Mellanmänsklig tillit 1996–2022

Stabil

SOM, medelvärde på skala 0–10 (Carlander 2023).

‘Ta emot färre flyktingar’ = bra förslag

61 → 59 → 53 %

SOM 1990 · 2020 · 2025 (2020: Demker 2021).

Respondenter/våg WVS Sverige

> 1 000

Riksrepresentativt urval, personligt besök eller webbpanel. Konfidensintervall ±3 pe.

Vad visar statistiken?

Objektiva observationer — inte tolkningar

Opinionsdata visar hur svenskar svarat i återkommande enkäter — inte hur de faktiskt beter sig eller vilka värderingar de bär omedvetet. Skillnaden mellan uttalad tolerans och faktiskt beteende (t.ex. bosättningsmönster) är väldokumenterad.
Svenska värderingar hamnar konsekvent i extremhörnet på Ingleharts kulturkarta: hög sekulär-rationell dimension, hög självförverkligande-dimension. Denna position är stabil över alla sju WVS-vågor 1981–2022.
Mellan generationer syns tydliga skillnader i attityder till jämställdhet, HBTQ-rättigheter och miljö. Inom generationer är förändringen mindre — de flesta värderingar följer kohorten, inte livscykeln.
Regionala skillnader (stad/landsbygd) är mindre än partiskillnader men större än köns- och åldersskillnader för många frågor. Utbildningsnivå förklarar mer variation än inkomst.
En stigande självrapportering (t.ex. ‘religion är viktig’) kan drivas av demografisk förändring i urvalet snarare än av individuell attitydförskjutning. Tvärsnittsdata kan inte skilja dessa mekanismer åt utan panelstudier.
Attitydförändring visar samtidighet — inte orsak. WVS-datan säger inget om varför svaren rör sig, endast att de rör sig.

Metodnot
World Values Survey (WVS) och European Values Study (EVS) genomförs som riksrepresentativa tvärsnittsundersökningar var 5:e–9:e år; SOM-institutet varje år. Alla tre använder slumpmässiga urval om 1 000–3 400 personer per våg med felmarginal cirka ±2–3 procentenheter för nationella tal. Frågeformuleringar har varierat något mellan vågorna — riktning i tid är därför säkrare att jämföra än absolut nivå. Wave 4 (1999–2004) saknas för Sverige i WVS; endast EVS-data finns. Att skilja kohorteffekt (‘man behåller sin ungdoms värderingar’) från periodeffekt (‘alla ändrar sig samtidigt’) och åldrande kräver panelstudier eller pseudo-paneler — enskilda WVS-vågor kan inte göra det. Vi presenterar därför trenderna som observationer, inte som förklaringar.

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

Värdering: Djupt liggande, relativt stabil bedömning av vad som är önskvärt (frihet, jämlikhet, ordning). Ändras långsamt, ofta över generationer.Mäts vanligen via batterier av frågor (Schwartz Value Survey, WVS Ingleharts index).
Attityd: Kontextuell bedömning av ett specifikt objekt (invandring, EU, kärnkraft). Rör sig snabbare än värderingar och påverkas av händelser, medier och politisk retorik.
Norm: Kollektiv förväntan om hur man ska bete sig i en viss situation. Kan avvika från både värderingar (‘jag tycker inte om det’) och beteenden (‘men jag gör det ändå’).
Beteende: Faktisk handling — röstande, bosättning, konsumtion. Skiljer sig ofta från uttalade attityder; social önskvärdhets-bias påverkar enkätsvar.
Social tillit: Generaliserad tillit till människor i allmänhet. SOM-institutet mäter den årligen på en skala 0–10; medelvärdet har varit stabilt 1996–2022 (Carlander 2023).Utländska studier (Uslaner m.fl.) skiljer generaliserad tillit från särskild tillit (till kända personer).
Tolerans: Att acceptera åsikter, beteenden eller grupper man själv ogillar. WVS mäter via ‘vilka skulle du inte vilja ha som granne’-batteriet.
Individualism / kollektivism: Kulturell dimension (Hofstede, Triandis). Sverige är extremt individualistiskt i Hofstedes skala men samtidigt kollektivistiskt i tillit till institutioner.
Sekularisering: Minskad betydelse av religion i samhället. I WVS för Sverige sa 29 % 1996 och 26 % 2011 att religion är mycket eller ganska viktig.
Generation / kohort: Grupp född inom samma tidsperiod. Kohorteffekter är förändringar som stannar hos gruppen genom livet, till skillnad från livscykel- eller periodeffekter.
Opinionsundersökning: Enkät till slumpmässigt urval för att uppskatta populationens fördelning av åsikter. Kvalitet beror på urvalsram, svarsfrekvens och frågeformulering.
Panelstudie: Samma individer intervjuas flera gånger. Kan skilja individförändring från urvalseffekter — men lider av bortfall och paneltrötthet.
Tvärsnittsstudie: Nytt urval vid varje mätning. Fångar populationens fördelning men kan inte skilja individ- från kompositionsförändring.
Urval: Slumpmässigt utvalda personer ur populationen. Sannolikhetsurval krävs för att felmarginal ska vara meningsfull; webbpaneler är sannolikhetsurval endast om rekryteringen är det.
Konfidensintervall: Statistiskt intervall som med angiven sannolikhet (oftast 95 %) täcker det sanna populationsvärdet. ±3 procentenheter för nationella tal vid n ≈ 1 000.

Primärkällor

Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan

myndigheter/institutioner

rapporter & studier

primärdataset

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet

Ja. Sverige ligger konsekvent i extremhörnet på Ingleharts kulturkarta (hög sekulär-rationell, hög självförverkligande) — närmast Danmark, Norge och Nederländerna. Detta har varit stabilt över alla WVS-vågor sedan 1981.

Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden

Värderingar över tid — vad svenskar svarat 1990 → 2025

Så läser du detta

Invandringsopinion — SOM-institutet

Mänsklig konsekvens

Källor för denna sida

Snabb överblick

Vad visar statistiken?

Definitioner

Primärkällor

Vanliga frågor

Relaterade ämnen

Medierna vs verkligheten

Social tillit