Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA

Referens · ordlista

Interaktiv ordlista

Klicka på en nyckelterm för att se definition, primärkälla och metodnot — och hoppa direkt till relaterade sidor.

10 termer

  • Integration

    Etableringstid

    Hur lång tid efter ankomst det tar innan nyanlända har arbete.

    Ingen enhetlig officiell definition. Begreppet används för tiden från folkbokföring eller uppehållstillstånd tills en viss andel av en ankomstgrupp är sysselsatt. Resultatet beror på vilket sysselsättningsmått och vilken andel som används. Exempel: i Finanspolitiska rådets studie 2016/1 (tabell A1) var 49,3 % av flyktingarna som folkbokfördes 2005 sysselsatta sju år senare.

    Metodnot

    Registerbaserad sysselsättning (SCB, novemberanställning) och självrapporterad sysselsättning (AKU) ger olika nivåer och ska inte blandas i samma serie.

    Primärkälla

    Finanspolitiska rådet · 2016 — Aldén & Hammarstedt, Finanspolitiska rådet 2016/1, tabell A1

    Relaterade sidor

  • Integration

    Kommunmottagna

    Nyanlända med uppehållstillstånd som tagits emot i en kommun – både anvisade och de som bosatt sig på egen hand.

    Migrationsverkets statistik över kommunmottagna avser nyanlända (personer som fått uppehållstillstånd) som tagits emot i en kommun och omfattas av ersättningsförordningen (2010:1122). Måttet omfattar både personer som anvisats enligt bosättningslagen och personer som bosatt sig på egen hand. En person syns i statistiken först månaden efter att kommunens första ersättning betalats ut, alltså ungefär två månader efter mottagandet.

    Metodnot

    Inte samma sak som asylsökande, kvotflyktingar eller alla utrikes födda. SVERIGEFAKTA använder femårssumman 2020–2024 som stabil indikator på kommunens mottagande, för att undvika enskilda toppår.

    Primärkälla

    Migrationsverket · 2026 — Anvisning till kommuner och bosättning

    Relaterade sidor

  • Politik & styre

    Ministerstyre

    Otillåten styrning av enskilda ärenden vid statliga myndigheter.

    Förbud enligt regeringsformen 12 kap. 2 §: en minister eller regeringen får inte bestämma hur en förvaltningsmyndighet ska besluta i ett enskilt ärende som rör myndighetsutövning eller lagtillämpning.

    Metodnot

    Regeringen styr myndigheterna genom lagar, förordningar, regleringsbrev och instruktioner – inte genom enskilda beslut. Ministerstyre är en central skillnad mot exempelvis Storbritanniens Whitehall-modell.

    Primärkälla

    Sveriges riksdag · 1974 — Regeringsformen (1974:152) 12 kap. 2 §

    Relaterade sidor

  • Ekonomi

    Nettokostnad

    Bruttokostnad minus externa och interna intäkter (Kolada/RKA).

    Enligt RKA (Kolada): nettokostnad = bruttokostnad minus externa och interna intäkter. Avdraget omfattar bland annat riktade statsbidrag och användaravgifter, så nettokostnaden speglar hur stor finansiering verksamheten behöver genom skatt och generella statsbidrag.

    Metodnot

    Skilj från Koladas 'kostnad' (bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och regioner) och från standardkostnad/nettokostnadsavvikelse, som är andra mått.

    Primärkälla

    RKA / Kolada · 2021 — RKA – Vad är skillnaden mellan nettokostnad och kostnad?

    Relaterade sidor

  • Brott & trygghet

    Överrisk

    Hur många gånger högre risk en grupp har jämfört med referensen.

    Kvoten mellan risken (misstanke, brott, dödlighet, arbetslöshet) i en grupp och risken i en referensgrupp. Ett värde på 2,5 betyder 2,5 gånger högre risk än referensen – inte 250% högre.

    Metodnot

    Justerad överrisk kontrollerar för bakgrundsfaktorer; rå (ostandardiserad) gör det inte. Brå 2021:9 redovisar nivåerna ojusterat, ålder och kön, samt ålder, kön, disponibel inkomst, utbildning och kommuntyp — och kvoterna minskar vid varje steg.

    Primärkälla

    Brå · 2021 — Brå 2021:9 – Misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund

    Relaterade sidor

  • Metod

    Primärkälla

    Originalpublikation från den myndighet eller forskare som producerat data.

    En primärkälla är originaldokumentet: SCB:s tabell, Brås rapport, en peer-reviewad artikel, ett myndighetsbeslut. Nyhetsartiklar och tankesmedjor är sekundärkällor även om de refererar primärkällor.

    Metodnot

    SVERIGEFAKTA använder färgkodade prioritetsmärken: primär (grön), sekundär (gul), publicerat (grå), arkivkopia (blå). Alla nyckeltal ska ha primärkälla eller arkivkopia av primärkällan.

    Primärkälla

    sverigefakta.com · 2026 — Metod och principer

    Relaterade sidor

  • Medier

    Public service

    SVT, SR och UR – finansierade via public service-avgiften.

    Radiotjänst-avgiften ersattes 2019 av en individuell public service-avgift, som tas ut via skatten av personer som fyllt 18 år och har beskattningsbar förvärvsinkomst: 1 % av inkomsten, högst 1 184 kr för inkomståret 2026 (1 249 kr för 2025).

    Metodnot

    Taket följer inkomstbasbeloppet och fastställs per inkomstår. Sedan 2026 regleras uppdrag och finansiering i lagen (2025:986) om public service, som ersatte lagen (2018:1893); nuvarande uppdragsperiod är 2026–2033 (prop. 2024/25:166).

    Primärkälla

    Skatteverket / Sveriges riksdag · 2026 — Skatteverket – Public service-avgift (inkomstår 2026); lag (2025:986) om public service

    Relaterade sidor

  • Demografi

    Utländsk bakgrund

    Född utomlands eller båda föräldrarna födda utomlands.

    SCB:s standarddefinition: en person har utländsk bakgrund om hen är född utomlands eller om båda föräldrarna är födda utomlands. Personer med en utrikes född förälder räknas som svensk bakgrund.

    Metodnot

    Definitionen är snävare än Nederländernas (CBS), där även personer med en utrikes född förälder ingår, och än Tysklands tidigare huvudbegrepp Migrationshintergrund. Destatis redovisar sedan 2023 (Mikrozensus 2021) huvudsakligen Einwanderungsgeschichte: själv invandrad eller båda föräldrarna invandrade. Detta påverkar direkt storleken på nyckeltal om brott, integration och kostnader.

    Primärkälla

    SCB · 2002 — MIS 2002:3 – Personer med utländsk bakgrund

    Relaterade sidor

  • Demografi

    Utrikes födda

    Personer födda utanför Sverige.

    Alla personer folkbokförda i Sverige som är födda utanför landet, oavsett medborgarskap eller föräldrarnas ursprung. Skiljer sig från utländska medborgare (som mäter medborgarskap, inte födelseland).

    Metodnot

    Basen för de flesta jämförelser (SCB, Eurostat). Inkluderar även svenska medborgare födda utomlands, samt adopterade. Utrikes födda i åldern 20–64 år är vanlig nämnare för sysselsättningsgrad.

    Primärkälla

    SCB · 2024 — Befolkningsstatistik

    Relaterade sidor

  • Brott & trygghet

    Utsatt område

    Geografiskt avgränsat område med låg socioekonomi och kriminell påverkan.

    Polisens klassificering av områden med låg socioekonomisk status där kriminella har inverkan på lokalsamhället. 2015–2023 användes tre nivåer (utsatt, riskområde, särskilt utsatt); från lägesbild 2025 två (övrigt utsatt, särskilt utsatt). Uppdateras i Lägesbilden.

    Metodnot

    Klassificeringen baseras på polisiär bedömning, inte tröskelvärden. Antalet områden varierar mellan rapporterna: 53 (2015), 61 (2017), 60 (2019), 61 (2021), 59 (2023), 65 (Lägesbild 2025).

    Primärkälla

    Polismyndigheten · 2025 — Lägesbild över utsatta områden 2025

    Relaterade sidor